Inspiration Suit Supply

Suits_Grey_Check_Lazio_P3825_Suitsupply_Online_Store_5

Jag har ännu inte upplevt dem själv, men av ryktet och andra pålitliga åsikter att döma, är det lika bra som det ser ut. Låt dig inspireras av Suit Supply.

Suits_Blue_Plain_La_Spalla_P3855_Suitsupply_Online_Store_5

Annonser
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Inspiration Suit Supply

  1. Lord Sidcup skriver:

    Clarkkentkammade män i kostym – utan strumpor? Varningsskylt! :p

  2. Hedåsgatan skriver:

    Jag har flera byxor och skor från SuitSupply och kan enbart rekommendera! Bra snitt och bra tyger. Skorna är mycket bekväma, fått fin spitshine på tån på mina bruna derbys…

  3. Magnus skriver:

    Har sneglat på kostymerna men när man läser storlekstabellerna och inser att man inte kan beställa byxorna separat är det bara att lägga ner!

  4. IngNilsson skriver:

    L.S.,

    Jag har, till skillnad från Archibald, en ganska vältäckande erfarenhet av Suit Supply och efter att ha funderat lite över nödvändigheten i att reagera, tror jag dock att mina erfarenheter kan vara till fördel för somliga som överväger att anlita företaget, so here goes…

    Under 2005 uppstod ett behov av ett par billigare arbetskostymer och efterforskningar gav att Suit Supply vore ett lämpligt alternativ. Jag lät mäta upp och beställa två kostymer för utvärdering och resultatet vad passform och konstruktion beträffar var utomordentligt gott. I rask takt köptes ytterligare 5 kostymer för att fylla mitt behov med ytterst små ändingar från den uppmätta ursprungsmodellen. I de fall tyget var tjockt eller annan anledning fanns för anpassning, gjordes detta adekvat på plats av en ändringsskräddare.
    Tygerna och anpassningsgraden var, och är, väl inte de absolut mest spännande eller originella, men hantverket var ypperligt och priset skrattretande lågt för en full-canvas.

    So far so good.

    I January i år uppstod ånyo behov av en kostym och samtidigt beslutade jag mig för att pensionera min gamla smoking och låta sy upp en ny. Den man som troget betjänat mig hade vid sista sammanträffandet dessförinnan meddelat att han skulle emmigrera till sin pojkvän i utlandet och jag var därför inte överraskad av att se ett nytt ansikte vid beställningen. Emellertid hade man ändrat syateljé sedan mitt senaste besök och det hade som följd att jag åter fick mätas upp. Jag upprepade att jag ville ha en ny kostym med precis samma mått som den jag hade på mig, men den nya medarbetaren på stället insisterade på fullständig måttagning och ville inte ens titta på vad jag redan hade på mig.

    Naturligtvis borde jag reagerat på hans egen stilpreferens som bestod av ospända dubbelmunkskor, grälla strumpor och byxor som var lika åtsittande som långkalsonger och slutade 7cm ovanför den ospända DM. Därtill hade han en kavaj som slutade ovanför bakfickans öppning och mannens armbandsur när han stod upprätt (ja ärmen längre än kavajen och säkert något man skulle kunna kalla för semi-bolero). Lägg därtill en 4cm bred slips och en näsduk som mer påminde om någon som skrurit av en gren med blommande syrén för bruk som boutonnière. Vidare försökte han förmå mig att beställa kavajerna vaddlösa och när jag frågade hur han hade tänkt sig att det skulle se ut med den nyss valda anpassningen “roped shoulders”, slutade han insistera och tyckte att jag slulle beställa dem “semi-unstructured” istället. Efter att ha kännt på alternativen samt försäkrats i alla tonarter att den mest vadderade lösningen endast skulle pass om man spelade huvudroll i Miami Vice, föll jag till föga för halvvadderade axlar. Jag påtalade dock att jag ville att kavajerna skulle sitta precis som den senast inköpta, vilket jag också försäkrades om.

    När kostymerna väl var färdiga upptäcktes att ärmarna var någon cm för lång och över axlarna hängde kavajen som en gjutesäck. Därtill kunde jag endast med stora umbäranden böja på knäna eftersom även jag, mot löfte om annat, fått ett par veritabla långkalsonger till kavajen. Märkbart nöjd med sitt verk påtalade mannen att de gjort byxorna lite längre så att de vilade på skokappan bak. Jag anmärkte att de fortfarande hade 5cm kvar till klacken, vilket nämligen var vad jag hade beställt.

    Lätt stressad undersökte han detta om möjligt gick att lösa och som tur var förelåg inga problem. Även att vidga byxbenen skulle gå bra. Axelpartiet var dock även för brett och efter att själv tagit initiativet och gått bort till skräddaren som skulle göra anpassningarna och involvera honom, bestämdes det att man skull lämna ärmlängden för tillfället oförändrad och ändra alla andra problem först. Vid diskussion med skräddaren fann även han att de av försäljaren som Miami Vice beskrivna axelvaddarna bättre skulle passa just mina axlar.

    Efter att ha återkommit någon vecka senare ställdes ärmlängden. Väl hemkommen efter en arbetsdag upptäckte jag i hallspegeln att det höger sida satt en 1.5cm glipa mellan slutet på axelvadden och „roped shoulder“-sömmen, vilket såg alldeles jävligt ut. Tillbaka hos SS men i en annan filial behövde jag förvisso inte säga mer än att jag hade problem med axelpartiet och dra på mig kavajen för att den kvinna som där betjänade direkt skulle se problemet. Passformen efter senaste ändringen är nu passabel, men långt ifrån den nivå jag har på kostymerna som köptes hos SS tidigare.

    Nu skulle man kunna säga att detta endast rör SSs MTM linje, men dessvärre köpte en kollega en konfektionskostym samtidigt med hans MTM-besätllning och efter att ha burit kostymen endast ett fåtal gånger hade sömmarna vid byxfickorna samt även mittsömmen bak gått upp. Vid reklammation till SS, meddelade kvinnan i den senare filialen att det var ett växande problem efter att de övergått till en ny syateljé.

    Ergo, jag har ännu inte fått tillbaka sista kavajen, men jag kan redan nu säga att jag kommer med största sannolikhet inte att köpa fler kavajer eller kostymer från SS.

    En lustig detalj var att SS brukar offensiv reklam och årets är inget undantag: http://eu.suitsupply.com/nl_NL/spring-summer-campaign-2014.html
    Den kvinna som betjänade mig vid senaste besöket stod med ryggen mot en vägg klädd med ett fotografi i samma serie som den länkade, fast med väldigt mycket bara bröst och rumpor. När jag med en huvudrörelse mot väggen påpekade att de hade en intressant interiör, ryckte hon på axlarna och menade att damerna var väl vackra, vilket jag fick tillstå. Sen tillade hon med ett flin att det dock inte varit samma med en hel vägg prydd med kukar, hur vacker den mänskliga anatomin än må vara. Jag kunde bara instämma.

    tt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s