Den stora missuppfattningen om ”krysset”

TML

Gång efter annan påpekas kavajer vara ”för små”, med motiveringen att det bildas veck i tyget utifrån den enda kavajknapp som är knäppt. Visst skulle fenomenet uppså om man tvingade ihop knäppningen på en för liten kavaj. Att med det som motivering sedan mena att veck utifrån en knäppt kavajknapp per automatik betyder att kavajen är för liten, är fel.

Jag vill snarare påstå att det krävs en tyg och konstruktionsmässigt väldigt styv kavaj. Alternativt en till bröst och midjeomfånget osmickrande löst sittande kavaj, för att den då en enda knapp är knäppt skall ligga helt slät mot kroppen.

En välsydd kavaj av vettig konstruktion är mjuk och följsam, vilket resulterar att den formmässigt anpassar sig efter och följer kroppens linjer. Om den endast hålls ihop vid en fästpunkt i knäppningen, kommer alla kavajer som inte har ett mellanlägg av tjock papp, eller är påtagligt mycket för stora, att bilda veck utifrån denna enda knäppta knapp.

Kavajen nedan är egentligen aningen för stor för mig över bröst och midja. Den bildar i knäppt tillstånd som nedan, ändå ett ”kryss” utifrån knappen då den är av bra och mjuk kvalité gällande både tyg och mellanläggskonstruktion.

H&C

Annonser
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

46 kommentarer till Den stora missuppfattningen om ”krysset”

  1. Sir Rattigan skriver:

    Bra inlägg! Man får inte glömma att vi alla har olika kroppsformer.
    Kavajen överst på bild är riktigt snygg, var är den köpt?

  2. Wooster skriver:

    Bra artikel. Hoppas att ni kommer att uppdatera bloggen oftare. Har lite TDC-abstinens, även om jag inte ska kasta sten i glashus. Har varit dålig på uppdaterandet själv.

    Med vänlig hälsning, Wooster

  3. Wooster skriver:

    För övrigt verkar flertalet länkar till inlägg i ”A-listan” vara ur funktion. Kan ni sanera?

    Med vänlig hälsning,
    Erik

  4. Fläderblom skriver:

    De allra senaste åren har kavajer med fula veck kring knäppta knappar varit vanliga. Tidigare i historien har de alltid betraktats som ett resultat av misslyckad skräddarkonst. Får jag föreslå att herrarna tar en titt på någon av historiens välklädda män, till exempel hertigen av Windsor eller Fred Astaire. Titta noga. Är deras kavajer för stora? Nej. Bildas det fula veck kring knappen eller knapparna som håller ihop dem? Nej.

    Om en kavaj bildar ett ”kryss” när den är knäppt gäller något av följande:
    1) Den är för liten.
    2) Den är av en modell som inte passar bärarens kroppsform.
    3) Den är sydd för att bilda konstiga veck när den knäpps (en märklig modedetalj).

    Naturligtvis kan dessa kombineras. På den nedre bilden kan det mycket väl vara fråga om både (2) och (3). Den som vill vara moderiktig månar om sina kavajveck och kan vara säker på att kavajen kommer att förpassas till soptippen eller garderobens allra mörkaste hörn inom något eller några år. Vi andra köper kavajer som aldrig är moderna, aldrig är omoderna, men alltid är stiliga. Det är sådana som brukar kallas klassiska. De når strax nedanför stussen (ned till knogarna med knutna nävar, sägs det ibland) och de bildar inga veck när de knäpps.

    Veck från en knäppt kavajknapp betyder, som du påpekar, inte med automatik att kavajen är för liten. Den kan också vara av en ful men modern modell. Det är faktiskt lika illa.

  5. Dr. Anonymous skriver:

    Fläderblom, that was very well written, and very true.

  6. David skriver:

    Tack Fläderblom.

  7. Brummel skriver:

    Efter en snabbare slagning på nätet har jag funnit följande bilder på den gode hertigen. Veck, smärre och större, vid knäppningen förekommer på samtliga.

    • Archibald skriver:

      Men, han avfärdades ju ofta också som en riktig modesprätt av sin samtid 😉 Mockabrogues till grå kostym, osv.

      Bra jobbat Brummel.

    • Fläderblom skriver:

      …och på samtliga bilder håller han armarna konstigt. Det vore väl märkligt om det inte blev veck när man sträcker ut armarna för att ta på sig rocken eller gör honnör med ena handen och lyfter upp kavajens dasslock med den andra? En passform där det aldrig blir veck går nog inte att åstadkomma om man inte använder stretchmaterial. Moderna kavajer veckar sig dock alltid, även när bäraren står i givakt. Det är jag ganska säker på att de flesta av hertigens kavajer inte gör, och jag vet att inte mina gör det.

      Tyvärr finns det inga fotografier av den berömde dandyn Brummell, men på de samtida målningar och teckningar som jag kan hitta saknas ”krysset”. Kallar du dig Brummel för att inte riskera att förväxlas med honom?

      • Brummel skriver:

        Med tanke på att ”the Beau” dog galen och syfiltisk i nådens år 1840 torde risken för förväxling vara utomordentligt liten; till hjälp för de osäkra vill jag likväl, en gång för alla, förtydliga att jag inte är George Brummell. Något släktskap föreligger vad jag vet inte heller.

        Konstiga ställningar kan förklara några av bilderna, men knappast samtliga. En mer rimlig förklaring är kanske att han strkx innan fotografering hade som sed att inta en kraftigare lunch, varpå buken spände kavajen såpass att den stramade sig till ett vederstyggligt veck.

    • Lord Sidcup skriver:

      Jag noterade samma sak när jag googlade honom i går, även om det här vanligtvis tycks röra sig om ett rakt veck över magen. Det är givetvis så att man inte kan räkna med att en kavaj sitter helt utan krusningar i alla lägen, det är de mer markerade ”kryssen” eller ”strecken” som inte är snygga – särskilt när det ser skrynkligt ut. Antydningar till kryss och veck, eller sådana som orsakas av att man rör sig och så vidare, har inte med saken att göra. Bild två ovan är därför inte heller direkt skräckinjagande, även om man kunde klarat sig utan krysset även där, och ska inte jämföras med herrn i föregående inlägg på TDC.

      Här är några exempel på hur det kan bättre ut, insamlade från slumpvis valda, exotiska webbsajter runt om i världen:








      • Mästaren skriver:

        Ah ja ett veck var det med på bilderna ju …. 🙂

      • Fläderblom skriver:

        De bilder Lord Sidcup har hittat på den exotiska webbplatsen talar sitt tydliga språk. De är dock mer än ett halvår gamla, så sedan dess har nog redaktionen ändrat smak. Säkert tycker Archibald nu att de där avbildade kavajerna är för stora. Sin programförklaring till trots (där ”det traditionella herrmodet” hyllas och ”kampen mot modernitetens trams” poängteras) är flera av drönarna uppenbarligen modelejon snarare än traditionalister.

        Gosroth har alldeles rätt i att jag tycker att veck är fula (vad väck är vet jag däremot inte, utom i talspråkliga satser som ”Kan inte någon ta väck hans fula kavaj?”). Något nyårslöfte behöver jag inte jobba på; jag är någorlunda smal och mina kavajer passar.

      • Archibald skriver:

        Äsch, de Där gamla trasorna Sidcup… 😉 Skämt åsidå. Kavajerna och kostymerna på alla bilder som föreställer mig, är fortfarande i bruk och kommer så vara i många år till, trots att de enligt andra blommiga kommentatörers utsago, nog skulle dämas ut som modetrams 🙂

        För att förtydliga det sista, har kavajerna bakom länkarna, samma mått och passform som kavajerna i inläggsbilderna ovan. Jag håller bara armarna lite annorlunda när jag tog bilderna, vilket någon ju under kommentarsdiskussionen nu sansat själv konstaterade spelar en stor roll för hur ett plagg tar sig ut på en bild 😀

      • Lord Sidcup skriver:

        Mästaren: Jag ska omedelbart gissla djävulen ur min syndiga stofthydda, och därtill ett månvarv om bära tagelskjorta till botgöring, tuktan och bättring, för denna förbiseelse!
        Archibald: Lite ska man allt kunna röra sig utan att orsaka en veritabel textil tsunami. 😉 Värre är dock den ständigt närvarande lilla rosa elefanten över din vänstra axel, och dess smaklösa gröna byxor. Fi donc!

        /Spöde

  8. Gosroth skriver:

    Den översta kommentaren var den bästa.
    För att utveckla dess poäng:

    Jag inbillar att jag kan klä mig själv, men har påtagliga svårigheter att hjälpa ens min far eller mina bröder att hitta rätt passform.
    Med det i åtanke är det lustigt hur vissa personer på nätet tvärsäkert kan klä okända personer av okänd kroppsform.

    En man med stor mage vill av förståeliga skäl inte ha en kavaj som stramar över midjan (och drar uppmärksamhet den denna mindre smickrande detalj).
    En man som är smal över bröst och midja kan däremot se mycket bra ut i en kavaj skuren med visst överskott av tyg i bröstpartiet som framstår som mer välbyggt än det i själva verket är, i synnerhet när det kombineras med en markerat avsmalnande midja.

    Musklösa, långa, korta, bredhöftade, bredaxlade, tjocklårade och ytterliggare andra män kommer ha ytterliggare snitt, skärningar och detaljer som fungerar för dem.

    Fläderbloms kommentar framstår i sammanhanget som föga mer än ett långrandigt sätt att säga ”jag tycker väck är fult”, alternativt ”jag behöver jobba på mitt nyårslöfte”.

    • Lord Sidcup skriver:

      Att människor med olika kroppsform behöver olika skärning är väl något alla varit överens om hela tiden? Och smaken är förvisso som baken, men skrynkliga veck har väl aldrig varit någon allmänt erkänd modedetalj på kostymer?

      Jag är personligen förtjust i kroppsnära skärning, som accentuerar midjan, men då ska det sitta bra och snyggt på min kropp. Att en kostym sitter bra, och inte rynkar sig i midjan när jag står rakt upp och ner, är något som får plagget att se naturligt ut – som att det vore gjort för att sitta perfekt på just min kropp. Vecken drar förvisso blicken till midjan, men det gör ju en indragen skärning i sig, och jag kan inte se att vecken skulle bidra på något positivt sätt. Veckfritt är mer subtilt och stilrent.

      Man får ju tycka vad man vill, och som vanligt tänker jag inte bestiga Das Reichstagsgebäude, utklädd till Spindelmannen, för att bevisa att jag har rätt. Poängen med en sån här blogg är att man ska kunna diskutera, reflektera och utveckla sitt estetiska sinne, inte att man ska utse sig själv till der höchste Meister der Schneiderei och verbalt piska de otrogna svinen. Och jag misstänker starkt att exempelvis min egen förkärlek för nitläderaccessoarer skulle reta herr Fläderblom – och diverse andra – mer än några veck i maggärdet. 😉

  9. IngNilsson skriver:

    Mina bästa herrar,
    började ni utan mig?

    Käre Sidcup,
    Om drar på dig nitläderaccessoarer under den icke-veckande kostymen lär varken Fläderblom eller annan hågad kriticaster kasta sig över dig likt lejonen över Marius i Köpenhamn. Förresten har ju mindre sansade anhängare av diverse religion med fördel burit cilice under sina kläder för personlig utveckling. Lite nitar och läder, jämte en järncilice, får nog ingen att höja på ögonbrynen.

    Cheerio!

    • Lord Sidcup skriver:

      Flagellantisk utstyrsel, med nitarna inåt, var det nu inte frågan om – snarare bälten och armband, med dessa utåt. Och kostym är kanske inte det vanligaste kombinationselementet i just det sammanhanget. 😀

      Toodle-oo,

      Spõde

      • Archibald skriver:

        Du menar lite så här?

        Studded_Drone

      • Lord Sidcup skriver:

        Pja, fast jag använder mest armband på sommaren, till kortärmad skjorta och helst matchande klocka, med svart armband. Ett par snygga solglasögon, en svart trilby, en passande fluga, nitläderbälte, ett par svarta chinos och – som på bilden – svarta munkskor, och bilden är komplett. Inte särskilt drönskt – men snyggt! 😀

  10. Wicketkeeper skriver:

    Jag tar mig friheten och tänjer topic en aning. Armbågspatchar, styggelse eller inte. Jag är default skeptiskt inställd till detta fenomen bortsett från om bäraren är professor eller lektor vid ett lärosäte. Jag har noterat att fenommenet har passerat zenit och är efter några nådens år är på väg bort från konfektionsmodet (eller om det är önskeanalys). Jag köpte en mörkbrun Tweed från OJ (Fiore) och upptäckte till min förnöjelse att de på årets modell avlägsnat läderlapparna.

    Jag har även passat på att från nätet inhandla en blazer från Hugo Boss i grå Herringbone, där upptäckte jag till min fasa under uppackandet att det på armbågarna satt patchar, men dessa var i samma material och väv som blazern, men låg inverterade i vävmönstret. Effekten blir att de knappt syns och blazern i övrig är kanon, passformen är utmärkt. Nu lider jag kval om hur jag skall tänka, antingen lägger jag på mig på rygg och accepterar de näst intill osynliga patcharna på armbågen eller så blir hårdnackat motstånd och en retur av en i övrig perfekt kavaj.

    Av ren nyfikenhet, hur ställer sig Ni gentlemän här till fenomenet armbågspatchar som preppy modedetalj? Jag vill gärna hör argument för och emot, jag är inte sämre än att jag kan ändra uppfattning i frågan och omfamna armbågspatchar då jag tycker de fyller sin platts på en cardigan.

    • Lord Laphroaig skriver:

      Jag är själv inte så förtjust i armbågsskoningar på tweedkavajer utan tycker att de gör sig bäst utan. Dock har jag numera svarta läderskoningar på armbågarna på min gamla grå fiskbensmönstrade tweedkavaj. Efter bara 15 år så var nämligen tyget utslitet på höger armbåge och på god väg på vänster, så det var inget annat att göra än att låta sy på läderlappar på armbågarna. Dålig kvalitet uppenbarligen.

    • Fläderblom skriver:

      Armbågslappar sätter man dit när kavajen efter många år börjar bli sliten. De skall då betraktas som utmärkelser för lång och trogen tjänst, inte som vanliga reparationer. Att ha armbågslappar på en ny kavaj är lite som att sula om skorna innan man har använt dem eller ta fram solutionen och på måfå dutta dit några laglappar på en ny och hel cykelslang. Bort det!

  11. Lord Sidcup skriver:

    Armbågslappar var inte ens snygga under sina storhetsdagar på sjuttiotalet, men, å andra sidan, är jag rent allmänt helt oförstående inför allt som går under beteckningen ”preppy”. Mitt förslag är att du skickar tillbaks eländet, tillsammans med en enkel bön om att butiken i fråga framförledes fäster brandgula varningsskyltar på sina dylikt utspökade persedlar. 😀

  12. Oswald skriver:

    Jag vill dock slå ett slag för armbågslappar när de sitter på koftan av ull/cashmere som har en tendens att ge vika ganska snabbt vid flitigt användande framför skrivbordet. Misstänker att inte många syr på lappar på ullkoftan när den börjar ge vika.
    Problemet är nog snarare att armbågslapparna ofta sitter på för korta och tajta kavajer från vissa svenska konfektionsföretag, inga namn nämnda. Har dock inget problem med ett par mockalappar om de sitter på en trevligt sittande tweedkavaj av mer traditionellt snitt. Sen kanske man inte har just den kavajen när man rör sig på stan, det handlar om tillfälle och omständigheter.

    //Oswald

    • sowhatelseisnew skriver:

      Jag sydde själv på ett par armbågslappar på en flitigt använd ulltröja häromdagen för att ge den ett längre liv. Det är en praktisk lösning för kläder man faktiskt bär ofta, något som lätt glöms bort i dessa slit-och-släng-tider.

  13. Erik skriver:

    Hej! Jag har börjat ordna till min garderob och har hittat lite rea på kostymer som sitter okej. Hur mycket ändringar kan man göra hos en skräddare? Kostymerna sitter bra över axlarna men behöver finjusteras på flera andra punkter. Hur mkt brukar det kosta (bor i Stockholm)?

    • Archibald skriver:

      Hej Erik
      Förhoppningsvis kan du hitta några goda tips i kommentarerna till det här gamla inlägget:
      Skräddare, skomakare och frisörer i Sverige | The Drones Club https://thedronesclub.nu/2011/09/01/skraddare-i-sverige/#more-10358

      Lycka till!

    • Lord Sidcup skriver:

      Korrektionsskräddare kan du hitta under ”skräddare” i gula sidorna. Priset får du fråga om – det varierar från skräddare till skräddare och vad du vill åstadkomma. Det som med fördel kan ändras är midja, längd på ben och ärmar och dylikt – det sistnämnda underlättas om man inte har knapphål på ärmen. Vad din skräddare kan göra just för dig beror på din kropp, den kostym du köpt o.s.v.

      Läs gärna artiklarna ”Att tänka på gällande kostymen och passformen” och ”Att tänka på när man köper sin (första) kostym”, som finns länkade till höger.

      Lycka till!

      /Spode

  14. Mästaren skriver:

    Men på en kavaj med tre knappar, hur blir det då med krysset?
    Mittenknappen eller översta knappen?

  15. David skriver:

    Så ”kryss” när man flaxar med armarna är ok, men inte när man bara har armarna utmed sidorna?

    • Fläderblom skriver:

      Om kavajen är skräddarsydd skall det inte bli något kryss ens när man flaxar med armarna. Ta en titt på ovan nämnde Fred Astaire som kunde vifta vilt med armarna under sina dansnummer utan att fracken veckades på något fult sätt. På konfektionsplagg med sedvanligt stora ärmhål måste man tyvärr acceptera viss veckbildning. För de flesta av oss kan det därför vara klokt att begränsa flaxandet till ett minimum till vardags. För Linggymnastik finns bättre plagg än konfektionskavajer.

      Den nedan länkade bilden till Persbrandt i kostym visar enligt undertecknad ett ytterst illasittande plagg. Kavajen är för kort och veckar sig fult. Glappet mellan framstyckena visar en putande gubbmage och nedhasade byxor. Bort det! Artikelförfattaren Archibald tycker nog annorlunda; veckbildning är ju ett chict inslag i klädseln och inte alls något tecken på dåligt passform…

  16. Wicketkeeper skriver:

    Nu stretchar jag ämnet igen, jag såg att Brothers äntligen publicerat plaggmått på sin hemsida, men de har tyvärr fallit för styggelsen att ange ge generiska mått för sina plagg,och även felaktiga mått, framför allt på kavajer blir detta smått parodiskt. Jag citerar;
    Storlek 50 52 54 56
    Bröstvidd 100 cm 104 cm 108 cm 112 cm

    Det skulle innebära att jag skulle behöva ha storlek 56, när jag i själva verket är en icke slim strl. 50 (bröstvidd 110-112 cm på kavaj)


    http://www.brothers.se/shop/kavajer/ry-ryder-rf-jacket-qr-1

    Jag vet att Ni, Archibald, har vissa kontakter i nämnt företag och det skulle uppskattas om Ni så vänligen i all välvilja påpekade det absurda i deras plaggmått.

    Jag har under hösten och vintern handlat en hel del kavajer från Care of Carl som mäter plaggen individuellt och publicerar detta till varje kavaj , där är det aldrig en tvekan om måtten. Allt för ofta är det skönt att ha måttuppgifter på en kavaj som jag vet sitter bra som referens när kavajer handlas online för att slippa onödiga returer.

    • Lord Laphroaig skriver:

      Tack för den intressanta länken, som bjöd på stor humor. Det är onekligen väldigt lustigt att Brothers illustrerar sin ”size-guide” med en bild på en ung man som uppenbarligen bär sin urvuxna konfirmationskostym. Men kanske de gör detta för att man skall få en ledtråd till att det inte går att lita på deras måttabeller.

      • IngNilsson skriver:

        Jag noterar även att man gör skillnad på byxor och jeans. Det hedrar förvisso BB men riktigt väl vore det dock om man slutade föra detta rysliga plagg överhuvudtaget. Blåbyxa, bah!
        tt.

  17. Mästaren skriver:

    Hej!
    För att dra vidare med helt off topic frågor eftersom det råder viss tröghet i inläggshaglandet.
    Hoggs of Fife – Country attire till ett rimligt pris! Made on the brittish isles. är det någon som har erfarenhet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s