Drönaren trendspanar: Minimalistiska löparskor

Nike_Free_Hyperfeel_TrailJag har ju ibland skrivit om hur jag periodvis löptränar. Ibland har aktiviteten legat på is på grund av lathet. En tid på grund av ett trasigt knä. Under senare år har jag provat olika skor, med varierande pronationsstöd och så vidare.

Idag har jag troligtvis hittat ett recept som fungerar för mitt löpsteg, och min inställning till tränandet. Det rör sig om stora, väldämpade vanliga löparskor med rejält stöd i hålfoten. Jag har även provat med lite lättare konstruerade varianter, men inte fått till det.

I dagarna har det kommit ut ytterligare en generation av minimalistiska löparskor från en välkänd tillverkares linje kallad ”Free”. De har fått en och annan anhängare av skotypen att mer eller mindre gå upp i brygga av förtjusning. Den är säkert underbar att springa i, om man gått in för den typen av löpsteg…

…När jag av en händelse själv såg skomodellen för första gången igår kväll, kunde jag dock inte undvika att spontant dra följande parallell:

Nike-Free-Hyperfeel-Trail-red

Min vid det här laget pålitliga magkänsla säger mig, att vi har en kommande svensk exportsuccé att vänta. En sällan skådad revival av en gammal hederlig, väl beprövad produkt…

Mockasin_ala_sjuttiotal

Annonser
Det här inlägget postades i Stil. Bokmärk permalänken.

55 kommentarer till Drönaren trendspanar: Minimalistiska löparskor

  1. Hannes skriver:

    Själv föredrar jag randsydda sockiplast av oxfordmodell och självklart ska de vara tillverkade av Crockett & Jones.

  2. Magnus S skriver:

    Vilket sammanträffande!
    I går diskuterade vi minimalistiska löpskor under en rast på arbetet och deras eventuella fördelar/nackdelar. Jag gjorde då parallellen till just sockiplast som jag själv sprang runt i under lågstadiegymnastiken. Det gällde att inte ha för stora sockiplast för då gled foten vid kurvlöpning.
    Har sockiplast någonsin funnits i något annat land än Sverige?

    • IngNilsson skriver:

      Ja. I både Tyskland och Nederländerna är det en populär produkt om man ännu inte passerat 6 år.
      Vidare måste jag säga att jag tycker ämnet är fullständigt malplacé. Vilken drönare sätter frivilligt på sig de ovan illustrerade styggelserna? Eller löpa, om man inte håller på att missa en kommunikationsanslutning eller har en aggressiv jycke i hälarna?

      Enligt min mening den största ickeposten hittils i år.

      tt.

      • Hannes skriver:

        Det här är klart hithörande. Det rör sig ju faktiskt om bottiner – för Dina fötter.

      • IngNilsson skriver:

        Tja, fotbeklädnad i organiska och petrokemiska polymerer kallar jag plastpåse deluxe. Att kalla dessa bottiner är ett för mig nytt grepp, då jag förknippar detta mer med rejäla höga skor eller lågstövlar i läder.
        Med tanke på ditt affekterade försvar av dessa veritable ica-kassar, antar jag att du känner behag inför presentationen ovan.
        Jag delar inte din åsikt.

        tt.

      • Hannes skriver:

        Man får inte ta allt på allvar hela tiden 🙂 Ja, det du beskriver är vad bottiner egentligen är, och nej, det finns väl ingen som tycker sockiplast är ett helt OK skodon.

  3. Jeeves skriver:

    Underbar liknelse:-)

    Även om jag själv tillhör dem som uppskattar minimalistiska löparskor så var skapelsen från
    Nike inte något som lockade till köp. Ser lite märkligt ut att den dessutom knyts på hälen.

  4. Lord Sidcup skriver:

    Gräsliga skodon, i sanning! Väl matchade med den typiska gymmusiken, dessutom! :-p

    För den som är intresserad av dylika frågor, och ännu inte har upptäckt denna blogg, kan jag rekommendera traningslara.se, som bland annat hade en lång serie artiklar om just val av träningsskor. Detta är del 1: http://traningslara.se/skor-barfotalopning-fotisattning-vara-fotters-utveckling-del-1-av-7/

    Man har också avverkat diverse avvikande skodon, som five fingers, och kommer säkert fram till ovan avbildade styggelser, förr eller senare.

    Drönarmässigt, som ingenjörn påpekar, inte så relevant, men lite småkul! Och så länge man inte skriver om arbete, så…

    /Spode

  5. Fläderblom skriver:

    För att en sport skall vara godkänd krävs att den bekvämt kan utföras i kostym och riktiga skor samtidigt som man röker. Godkända sporter inkluderar sålunda schack, dart, krocket och några till. Löpning hör definitivt inte dit.

    Ett möjligt undantag kan vara syntharnas löplopp Bodyruset, där de springer 2.42 km iförda kängor. Löpning i sockiplast eller liknande gillas aldrig av stilpolisen.

    • IngNilsson skriver:

      Jag undrar vad stilpolisen säger om stavgång i get-a-grips….Min egen Stilfiebel säger Halt – på bayerska. Den långe herrn med Laibachmundering var dock så off-side att han nästan blev salongsfähig.
      Vidare vill jag gärna påpeka att golf är en utmärkt sport för den medvetne mannen. Man kan utöva densamme iförd trevliga tweed-plus-four och själv bär jag med fördel en button-down för ev. vindbyar. Naturligtvis spelar man bäst om man använder en längre cigarr som sikte, eller möjligtvis en pipa, men denna bör då vara rak och tillräckligt lång för att man inte ska få rök i ögonen.
      Dock är jag lätt skeptisk till huruvida schack kvalificierar sig som sport. Stommen i order är ju ”se deporter”, men måhända kunde man interpretera förflyttningen av pjäserna som fallanda inom definitionen.
      tt.

      • Björn skriver:

        Definitionen av sport innefattar att skickligheten i utförandet av kroppsliga rörelser påverkar prestationen. Således utgör golf, billiard och dart alla sporter. Schack däremot är ett spel.

      • Fläderblom skriver:

        >Björn.
        Definitionen av sport säger du. Vilken definition? Vem står bakom den? Olympiska kommittén? Svenska akademien? Riksidrottsförbundet? Fredrik Lindström? Du själv?

        Jag ser fram emot den fullständiga definitionen av ordet sport. Mitt ordförråd är inte komplett utan en sådan. Skicklighet i kroppsliga rörelser kan inte gärna räcka. Annars skulle såväl ätande med pinnar som pantomim och onani vara sporter. Vad mer krävs enligt den heliga definition som har uppenbarats för dig? Räcker det med ett tävlingsmoment? Krävs ett tävlingsmoment? Sprid ljuset till oss okunniga!

        Den 17 mars nästa år är det återigen dags för den kanske viktigaste av alla tävlingar, nämligen danska öppna mästerskapen i långtidspiprökning. Det är en aktivitet som kräver stor skicklighet i kroppsrörelser, kontrollerad andning, strategi, uthållighet och tålamod. Dessutom är det som sagt en tävling. Faller det in under sportdefinitionen med stort D?

        Och hur är det med 100 meterspromenad, gurksmörgåsdiskus, paraplytornerspel och andra potentiella sporter – sysselsättningar som innehåller tävlingsmoment och kräver kontrollerade kroppsrörelser – som praktiseras på The Chap Olympics? Får de godkänt enligt Björns tesaurus?

        Huruvida schack är en sport eller inte är sekundärt. Ibland kallas den så, ibland inte. Ibland kallas den idrott, ibland inte. Vem som helst kan googla fram talrika exempel på både det ena och det andra. En hedervärd sysselsättning är det hur som helst, alldeles oavsett sportslig status. Löpning i plastskor är däremot larvigt och fult. Basta.

      • IngNilsson skriver:

        Björn,
        Även om din definition är ganska rimlig, vill jag ändå nämna undantaget som bekräftar regeln. Jag har vid tillfälle spelat schack under intaget av rejäla mängder sprit. Vis av denna erfarenhet kan jag säga att även för schack är den kroppsliga rörelsen i dylika sammanhang inte en trivialitet. När man borstat ordentligt är det svårt att hålla isär vilka rutor man får hålla till godo med, men det är också ett icke försumbart problem att få pjäsen i rätt ruta. Men som sagt, utan ett förstånd som fordrar god man är det nog mer ett spel.
        tt.

      • Raizumichin skriver:

        Om schack är en riktigt sport eller inte är irrelevant. Riktiga män spelar Go.

      • Mycroft skriver:

        Rävjakt (och eventuellt andra former av jakt) borde väl även de räknas till sport? Även där kan en pipa eller cigarr fungera som sikte! Skulle man förvilla sig själv i skogen kan de även användas för att skicka upp röksignaler till resten av jaktlaget.

      • Algy skriver:

        Golf är måhända en sport, men den är ta mig fan ingen idrott. Idrott tarvar kroppslig ansträngning som leder till rejäl svettning, utvecklar ens fysik och gör utövaren till en lugnare och mer harmonisk person (vilket motion gör, enligt vederhäftiga vetenskapliga undersökningar).

        Golf är oerhört svårt att behärska, men moderatbandy är det lika fullt. Och har någon läsare besökt en golfbana de senaste 30 åren kan denna säkert intyga att spelarnas kläder lämnar MYCKET att önska ifråga om stil, klass och tradition.

      • Björn skriver:

        (Detta är ett svar till Fläderblom, vars inlägg daterat den 11:e september märkligt nog dök upp först flera dagar senare.)

        I begreppet sport ingår även ett moment av tävlan, och således kommer ett reglemente därtill, som uppställer ramarna för tävlingsformen. På detta faller din förhoppning om att självbefläckelse skulle kvala in. Man kan även tillägga att det kroppsliga utförandet skall ha en direkt inverkan på tävlingsresultatet, för att precisera sig i detta bombardemang av ifrågasättanden.

        Ibland påstås kroppsbyggeri (s.k. bodybuilding) vara en sport med begrundandet att framgång i utövandet tarvar kroppslig träning, men av definitionen kan vi se att det inte rör sig om sport mer än vad Miss Universum-tävlingar gör det.

        Har litet svårt att ur inlägget utläsa källan till den därstädes närvarande förorättade tonen. Exakt kommunikation gynnas av tydligt definierade begrepp, och ingen skugga må falla på vare sig schack- eller kroppsbyggeriutövaren för att hans valda sysselsättning utgör ett spel eller en skönhetstävling snarare än en sport.

      • Archibald skriver:

        Vi beklagar latensen. WordPress har ett sinnrikt system, som av olika anledningar och parametrar ibland placerar kommentarer i en kategori, som kräver manuellt godkännande av redaktion innan de publiceras. Det kan till synes hänga på ordval, formuleringar, och mycket ofta om texten innehåller hyperlänkar.

    • IngNilsson skriver:

      Jag försummade att infoga den länk jag avsåg att illustrera och rättfärdiga mitt inlägg med. Excuser.

      tt.

    • Mästaren skriver:

      Golf torde platsa

  6. Woodsie skriver:

    Ironi på hög nivå 🙂
    Jag säger bara Asics Kayano, en dröm för fötter, knän och höfter. Görs dock ej i cordovan, mig veterligen.

  7. Mästaren skriver:

    ”Är man tillräckligt intelligent behöver man inte motionera” Sten Broman,

    😀

  8. Major´n skriver:

    Varför skulle inte sportutrustning vara en del av en gentlemans garderob? Enligt mitt menande så krävs ofta en aktiv livsstil för att hålla sig i trim och hålla sig frisk. Att om man sen förbättrar hållning och figur för att bära upp kläder bättre är en positiv bieffekt.
    Visst! stavgång kanske inte är den elegantaste träningsformen men det finns värre saker att reta sig på i vårt samhälle. Jag är helt med på att snygga, stilmedvetna och snygga träningskläder hamnar på bloggen, eller för all del avskräckande exempel. Om vi ny behöver träna (vilket de flesta av faktiskt behöver) så finns det väl en önskan om att även se bra ut under utövandet.

    Undertecknad håller på med alla möjliga sporter som: löpning, segling, simning, landsvägscykling, fotboll, golf och badminton. Jag trivs inte med att komma till något av dem ”fult” klädd. Nej fortsätt med tema-inlägg för en fortsatt aktiv livsstil. Kläderna sitter snyggare på en vältränad.

    • Egon K. skriver:

      Rappakalja! Man rör på sig för att rörelsen är lustfyllt. Att ränna skiten ur sig för att ”hålla sig i trim och hålla sig frisk” är tramsigt och dessutom ett uttryck för den moderna hälsofascismen. Den atletiska kroppens skönhet är svårt överreklamerad och ett barn av Leni Riefenstahls Triumpf des Willens och diverse modernare colportörer av hälsoprodukter. En frack sitter snyggast om man har spolformad kropp och monocle.

      • Hannes skriver:

        Ibland får jag intrycket att folk ser TDC som platsen de äntligen kan få spela rollen som originell kuf med aparta åsikter.. 🙂

        Var du spolformad då, så njuter jag av passformen på mina kläder och utsikten över mina tår 😀

      • IngNilsson skriver:

        Bäste Hannes,
        Nu gör du ju folk rasande nyfikna över vad som är så njutningsfyllt i att betrakta dina tår.
        🙂
        Sen är det kanske så att TDCs manifest lockar till sig folk med en mer balanserad syn på kläder och stil än den som förs fram av Lewis, H&M och consorter. Om man har artiklar med titlar som Need for Tweed, lär man knappast fånga intresse hos de som skaffar ny garderob varje säsong i enlighet med Hilfigers och Abercrombies direktiv.

        För mig personligen är det ingen roll som spelas (som om man vore en lösaktig artist???) utan alsterna från min pennas motsvarighet, är en sann och uppriktig reflektion av mina åsikter. Jag är fullständigt övertygad om att så ock är fallet med alla andra som ids kommentera på TDC — oasen i konsumtionssamhällets öken. Ja, jag tror till och med att även du bjuder andra på dina tankar på ett genuint och uppriktigt sätt.;-)

        tt.

      • Hannes skriver:

        Borde sagt ”utsikten över mina skor” 😀

        Jo, jag håller med om att sidan lockar till sig ett visst slags folk – bra! Hade aldrig lärt mig vad en Stresemankostym var annars. Det jag kan skratta åt är vissa positioner folk intar, baserade på vad som var högsta mode inte mindre än 100 år sedan. Företeelser som knappast existerar utanför lajv längre, exempli gratia monoklar.

        Nej du Ingenjörn, du är nog som du är 😀

    • Fläderblom skriver:

      >Majorn.
      ”Jag trivs inte med att komma till något av dem ”fult” klädd.”

      Nej, det var just det. Löpdugliga brogues, eleganta sportshorts i linne eller bomull, silkesunderkläder, handbyggda racercyklar, hantlar av rent guld… Det finns många fina sportattiraljer att visa upp. Ändå väljer man att ge utrymme åt plastskor och sockiplast. Sådana kan väl inte ens du trivas i?

      • Major´n skriver:

        ”Ändå väljer man att ge utrymme åt plastskor och sockiplast. Sådana kan väl inte ens du trivas i?”

        Kan må hända vara oupplyst men de löpdugliga brougsen har jag ännu ej funnit. I sak håller jag med dig, jag motionerar mest på en orange crescent från mitten av 70-talet, även om jag har en dito i kolfber. Känslan i min crescent 92319 är ”skönare”. Dock är det för motion, skulle jag mot förmodan tävla väljer jag det nyare alternativet.

        Många sporter och spel går att utöva i mer eller mindre klassisk mundering och då gör man givetvis det. Segling, golf och tennis är självskrivna sporter att utöva under ”jag kanske inte vann på poäng men jag var snyggast på banan.”. Ingen regel utan undantag: Ska man segla Volvo Ocean Race bör man nog satsa på moderna funktionskläder.

        När det kommer till löpning och fotboll kommer jag dock hålla mig till moderna ”plastskor”. Här helgar målen medlen. I löpning för att undvika förslitningsskador (har redan men vill inte att detta ska förvärras). I fotboll, för att ett par hättade kängor som jag kan tå-pajja en läderkula med, inte främjar spelet alls. Dock behöver man inte köpa i grälla färger utan adidas copa mundial fungerar alldeles utmärkt och är fruktansvärt sköna (svart skinnsko modell -76).

        Att Egon K ovan verkar ha satt upp monopolgubben som målbild för hur man ska se ut är helt ok, jag tänker dock inte skriva under på den tesen.

      • IngNilsson skriver:

        Se där, ytterligare en anledning att avstå från fotboll, löpning och cykling till förmån för mer intressanta sporter som cricket, golf, squash eller engelsk krocket.
        Vad det sportskorna beträffar har jag aldrig stött på ett par brogues, men sadelskorna (vilka jag i sig föraktar) är välrepresenterade:
        http://swipelife.com/2011/04/07/church-deuce-vintage-tennis-shoes/

        tt.

  9. Professorn skriver:

    Förlagan är enligt min mening inte en sockiplast utan en mockasin.

    • Raizumichin skriver:

      Därmed är cirkeln sluten eftersom sockiplatsen i sin tur också bygger på mockasinen (och har till och med gått under den benämningen i vissa delar av landet).

  10. OS skriver:

    Tråkigt med så lite uppdateringar.. Vad sägs om ett inlägg om strumpor?

  11. D skriver:

    Som f.d. tjockis kan jag ju säga att det är bra mycket roligare att handla kläder nu mot tidigare, en kavaj i 48 som ligger snyggt över kroppen ser väldigt mycket bättre ut än en 54 där magen sticker ut. Kost och träning, helst med fokus på tunga lyft anser jag vara vesäntligt för ett liv värt att leva. Men sen anser jag att har bryr man sig för mycket om hur man är klädd på gymmet så har man fel prioriteringar, själv kommer jag till gymmet i sletna platta tyg sneakers med en gummitå som nästan helt fallit av, gamla jobb t-shirtar och bomulls shorts från Turkiet för 5 lira – inget lycra, inga dojjor för 2500 med pronation eller whateva – jag e där för att lyfta tungt ingenting annat. Går man till gymmet för att ragga bryter man mot den heliga reglen om att inte skita där man äter och det blir aldrig någon lycklig utgång av det där.

    Nu önskar jag, liksom resten av skaran, nya inlägg!

    • IngNilsson skriver:

      När personer som fryntligt beskriver sig som f.d. och sedan i nedsättande ordalag vänder sig mot det som de säger sig förut varande, är inte bara osnyggt det är också suspekt. Jag får inte sällan negativa kommentarer när man på byn tar sig cigarr eller pipa. Det märkliga är att det framtill nu aldrig varit aldrig-rökare som känt sig manade att klaga och anmärka på mina vanor, utan alltid icke-rökande f.d. rökare (något som de av hjärtans lust också plägar dela med sig av). Själv måste jag anstränga mig för att fortsätta lyssna, alt. läsa, när någon börjar med att proklamera det förutvarande av något: ”i egenskap av f.d. Saab-ägare, måste jag säga att jag mår och känner mig mycket bättre sedan jag började köra Maybach – dessutom ser det ju så mycket tjusigare ut.”.
      Med detta sagt, tycker jag att argumentationen ikring visuell trevnad hos personer som klämmer ner sig i olika konfektionsstorlekar är minst sagt märklig. Naturligtvis ser en, på grund av korpulens, missklädande storlek 54 jävlig ut om man har ett axelmått som är mer i storlek 48. Detta är ju dock inget annat än en inbjudan på silverfat att se till att man får sytt upp en kostym efter det egna måttet och inte efter generalisation som inte passar någon alls särskilt väl. I detta fall är nöjet att beställa kläder lika stort oavsett fysionomi, skulle jag tro.
      http://www.zimbio.com/Gieves+and+Hawkes/articles/rtt7zd86G8V/Tailored+suits+Men+Need+Bespoke+Suit
      I övrigt noterar jag dissonansen i den sporthallsraggprofetia som kronprinsessparet med sin existens och avkomma effektivt vederlagt samt en för egen del en viss förvirring ikring huruvida du äter i sporthallen eller har avföring där. Jag skulle nog säga att utrymmet lämpar sig illa till såväl det ena som det andra och att en medveten man nog hellre söker sig hellre till kantinen eller toaletten.

      Till sist undrar jag vad det är som driver en människa att i skrift uttrycka ”är” som ”e”. Är det ett uttryck för lättja, ett misstag, en omedvetenhet, som en usel bildningmöjlighet kan lastas för, eller en medveten önskan att rasera TNCs nomenklatur.

      Trevlig söndag tillönskas en var.
      tt.

      Ps. Visst har Egon rätt i att man rör sig för att det är tillfredsställande, allt annat är sekundärt.

      • Jeeves skriver:

        Men vi är väl överens om att en person med stl 48 över hela kroppsregistret är visuellt trevligare än en person med axlar som 48 och mage som 54, oavsett skräddarsytt eller inte?

        I övrigt så ser jag inte att det finns några nackdelar med en sund och hälsosam livsstil.
        Förespråkarna för det motsatta brukar sällan tillhöra kategorin f.d.

      • D skriver:

        Jag brukar vara försiktig med att inte förolämpa tjockisar men faktum är att ett hälsosamt liv är i grund och botten ett mer bekvämt liv. Som rökare måste man hela tiden se till att ha tillräckligt med tobak annars måste man ner till kiosken, man blir grinig för små grejer om man inte får röka, flygningar och andra sammanhang där man av lagen är förbjuden att röka blir en plåga etc.
        Samma sak med att va tjock. Små saker som att böja sig för att knyta skorna är jobbigt, vintertid åker du oftare i backen för balansen på en tjockis är sämre än den som är smal, kondisen hos en smal rökare är bättre än hos en tjock icke-rökare (av egen erfarenhet), belastning på knä, hälar och rygg. Det handlar om livskvalitet.

        Gymmet är ett tempel, det är en helig plats dit du kommer för att fokusera på dig själv och ingen annan, det är du och skivstången. Det är en generell livsregel, sen visst, hade jag varit en pojke från vishan och jag hade möjlighet att paratisera på apanaget hade jag också gjort det så jag klandrar inte honom men såvida inte Madeline står bredvid och lastar på vikter på stången så håll dig undan. Fokus ska vara på bålstabilitet och hållning, inte sköna repliker du ska lägga på personen bredvid.

        Ja, mitt ”e:ande” var uttryck för slöhet och möjligtvis avslöjande jag därmed också min bakgrund i den stockholmska arbetarklassen jag ska ha bättre koll på det till nästa gång.

    • Fläderblom (normalviktig) skriver:

      Men man behöver inte klä sig ovärdigt bara för att man tycker om att lyfta skrot. Goda exempel är de svenska kraftekvilibristerna Calle Sven och Axel Överstén. De var extremt muskulösa och vältränade på alla sätt och vis, men bar aldrig lycra eller polyester. Det går att bli stark i bomull, ylle och läder. Det går att bli stark utan att förnedra sig i grälla barn- eller clownkläder. Det går att bli stark utan att dra på sig fula plastskor. Pseudodrönare och moderna hälsofascister som hävdar motsatsen har helt enkelt fel.

  12. Oswald skriver:

    Nog med gym och sportsko babbel nu.
    En öppen fråga till läsarna
    Har någon erfarenheter rörande detta skomärke?
    Ludwig Reiter
    http://www.ludwig-reiter.com

    Verkar vara solida saker…..men alltid bra med drönarnas samlade kunskap i ämnet.
    ///Oswald

    • IngNilsson skriver:

      Ludwig Reiter gör skor snäppet över C&J BG och ”en par” med C&J HG. Dessvärre är deras konfektionsläster inte alltför spännande, så hade jag varit i Wien för att handla skor hade jag nog sneglat på Maftei eller Materna istället. Gillar du mer den rustika wienermodellen är LR säkert en möjlighet tillsammans med ”Feine Wiener Schumanufaktur”s franska läster, ”Kudweis” i 10e distriktet eller ”Alt Wien” på Rauhensteingasse vid Stephansdomen.

      Viel Erfolg!
      tt.

  13. Oswald skriver:

    Man tackar för de fina tipsen, ska precis flytta till Berlin, och vad jag minns finns det en LR butik där, så det blir att klämma och känna!

    //Oswald

  14. Wicket-keeper skriver:

    När frågor om sko tillverkare ställs, vill jag passa på i all enkelhet att fråga om märket ”Melvin & Hamilton”, ett tyskt märke av läderskor i ”lågprissegmentet”. Skorna är prissatta som Rockport på ett ungefär men mer ”klassisk” konstruktion. Väldigt lite matnyttig information om detta märke. Finns det någon av herrarna här som har någon erfarenheter av skor från nämnda tillverkare?

  15. IngNilsson skriver:

    L.S.,
    I brist på passande ämnen och artiklar som den arbetsslöe kan ägna sig åt, tänkte jag bidra med en försiktig fråga som jag kontemplerat sedan i fredags. Hur är vox populi / stilistisk bon ton / objektiva medvetandet i hänseendet rosa skjorta i kombination med ljusbruna och beigefärgade bälten och skor?
    Jag har obsolut inget emot ”tan”-färg på skor och bälten (äger själv ett par) eller rosa skjortor. De gånger jag kombinerat dessa toner har jag redan vid tanken, beslutat för att ljusbrunt blir bättre med vitt eller blått, emedan rosa gör sig utomordentligt väl tillsammans med mörkbruna skor och dito bälte.
    I fredags träffade jag dock en kollega som beslutat sig för just rosa skjorta med riktigt ljusbruna brogues samt mörkt rosa strumpor till den mellangrå kostymen. Resultatet av hans umbäranden var inte alls särskilt lyckat och ska jag vara riktigt ärlig tyckte jag combo:n sockar skor och byxa var alldeles jävligt fult.
    Är jag ensam om insikten att rosa och beigt blir fult eller är det en bedömning som saknar bred förankring i drönar-corpsen?

    tt.

    • Lord Sidcup skriver:

      Personligen tycker jag att beigetonade bälten andas lite för mycket pastellartat åttiotal – alternativt för mycket vad vissa associerar med ”sommar”. Till ljusa byxor och rosa skjorta blir det en treenighet i jävlighet, som inte står ett fult, dragspelande, joddlande fruntimmer långt efter. Jag har förvisso ingenting emot rosa skjortor, per se, men om det handlar om att skapa ett svagt neonfärgat glasspektakel (se nedan), så står jag gärna över.

      Det ljusbruna skall icke därmed jämföras, men skriker informalitet lång väg. Det passar sig bättre till chinos, eller möjligtvis jeans. Ska man använda brunt till kostym, så får det bli som minst mellanbrunt för min del.

      Glassparallellen nedan sätter. för övrigt, ganska bra fingret på vad problemet är: rosa som färg, måste balanseras med något mörkare för att inte degenerera till ett pastellorgie eller någon kvasikolonialt khaki-/vitkontrasterad hawaiiparodi. Tyvärr finns det en seglivad föreställning om att man ska se ut just så på sommaren. Jag har aldrig förstått varför.

  16. oswald skriver:

    Problemet med rosa och beigt är att man lätt kan påminna om en vandrande tre-smaks glass, de flesta drönare födda innan 1980 vet vad jag talar om. Det ser helt ok ut vid första anblicken sen när man väl smakat på det hela blir allt förbannat äckligt…
    Jag tycker personligen alltid att man tar en stor risk med rosa skjorta, hur man än vrider och vänder på det kan jag inte som boende i Stockholm komma ifrån Stureplansdräggets standard-uniform, rosa skjorta, jönsiga flätade armband, dykarur, för tajta och korta kostymer oftast slipslöst men gärna med scarf…..

    Det är ju naturligtvis bara en smaksak.
    //Oswald

    • IngNilsson skriver:

      Din association hade jag själv ännu inte gjort, men jag billigar den gärna. Vad beträffar halvstora ungar utan smak, lär inte en rosa skjorta i sig göra någon större skillnad.
      Nu är jag inte boende i Stockholm och lyckligt ovetande om hur ungdomarna generar sig och andra, men det låter förfärligt. Scarf? Pffff.

      tt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s