Boernas lingvistiska bidrag till skokulturen

Utgångna veldtschoen-modeller från Tricker’s.

Veldtschoen är afrikaans, den boerska varianten av nederländska, och betyder fältskor. Begreppet avser en specialvariant av den randsydda konstruktionen där man istället för att vika ovanlädert inåt, som brukligt, viker det utåt. Det gör att vätan som riskerar tränga in mellan ovanlädret och sulkanten på vanliga randsydda skor rinner av. Konstruktionen blir till sin natur klumpigare och är av den anledningen inget man använder på nättare skor.

Det förekommer således enbart på riktigt grova lågskor och kängor. Alternativet till veldtschoen-konstruktion är en så kallad stormrand. Skillnaden mot den vanliga randsydda konstruktionen är att man då använder en grövre rand som då också sticker upp en bit mot skons ovanläder vilket också gör att väta har svårare att tränga in.

När jag på förra sidan årsskiftet stod i begrepp att köpa mig ett par ordentliga kängor försökte Archibald sälja in mig på modellen Hannover från Alfred Sargent. Riktigt fina och med den deal han hade skaffat fram hos Pediwear så var det svåremotståndligt. Men det var stormrand, och inte veldtschoen. Och även om skillnaden för en storstadsmänniska, även om denna stundom gör lantliga äventyr, nog mest är teoretisk så kände jag ändå till slut att om jag bara ska ha ett par riktigt grova kängor så vill jag nog faktiskt att det ska vara ett par veldtschoen. Valet föll till slut på de mytomspunna Snowdon, från Crockett & Jones.

Veldtschoen går inte att göra med den vanliga symaskinen som används för att sy fast randen vid vanlig goodyear-welted tillverkning, utan kräver en speciell maskin. En maskin som allt fler tillverkare har prioriterat bort. Hos Church’s försvann apparaten vid ägarbytet runt millennieskiftet och till och med hos Tricker’s, som bekant är kända just för grova kängor, så har man slutat tillverka veldtschoen. Det märke som historiskt sätt profilerat sig hårdast just på veldtschoen är Joseph Cheaney & Sons. Och nog för att Cheaney förstört delar av sitt varumärke genom att tillverka allt för många plastiga skor i lågprissegmentet så har man fortfarande en hel del skor värda att spana in, inklusive ett bra utbud av skor och kängor med veldtschoen-konstruktion.

AlfredSergante
De nya kängorna från Alfred Sargent’s exclusive-line har läster som inte är anpassade för veldtschoen. Men Alfred Sargent tillhandahåller faktiskt alltjämt ett antal veldtschoen-modeller som inte går av för hackor. Ovan kängan Kelso och lågskon Coldstream.

565931_10151182230757478_474396421_n
Joseph Cheaney & Sons erbjöd så sent som på 90-talet mer än ett dussin olika modeller med veldtschoen-konstruktion. Nog för att de inte riktigt når upp till de siffrorna idag, men ännu finns det ett och annat att välja på. Inte minst i kraft av Cheaneys samarbete med Herring Shoes så har man lyckats erbjuda både det ena och det andra. Ovan en bild på Herring Windermere tillverkade av Cheaney (bild inskickad av läsaren Lars H). Samarbetet Herring/Cheaney:s kanske mest innovativa produkt är Kirkdale – något så ovanligt som en chelsea boot i veldtschoen-utförande. Definitivt något jag själv skulle kunna tänka mig att lägga vantarna på.

DSC_0371
Den kanske mest kända veldtschoen av dem alla: Crockett & Jones Snowdon. Ovan bild på artikelförfattarens exemplar på densammes fötter. Till skillnad från tidigare nämnda modeller har Snowdon inte ett ovanläder grain, utan ett extraimpregnerat och fett, slätt, kalvläder. C&J har tidigare också tillhandahållit lågskor i veldtschoen-utförande men de verkar ha utgått ur sortimentet, men kan antagligen specialbeställas.

M.F.

Annonser
Det här inlägget postades i Inspiration, Livsstil, Stil, Stilråd och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Boernas lingvistiska bidrag till skokulturen

  1. TD skriver:

    Intressant. Blir nog ett par Snowdon för mig med.

  2. Brummel skriver:

    Windermere väckte stort ha-begär hos mig. Nästan så att det får bli nästa inköp till garderoben.

  3. Mycroft skriver:

    Kägorna förstår jag, men när i hela friden är tanken att man skall använda lågskorna?

    • Mats Flördeg skriver:

      Vet inte riktigt om jag förstår vad du menar. Med det resonemanget skulle ju grova lågskor per se vara överflödigt.

      • Lord Sidcup skriver:

        Själv har jag aldrig riktigt förstått idén med grova lågskor. Om vädret är sådant att man behöver skydd mot fukt och smuts, så är det väl alltid bra med lite höjd, som skydd, också? Den ökade volymen gör dessutom att de grova dragen ser lite mindre oproportionerliga ut.

        Men det är ju bara vad jag tycker. 🙂

      • Brummel skriver:

        Det kan ju finnas tillfällen då man vill ha rejält på fötterna utan att för den skull se ut som om man ska på fjällvandring. Själv tycker jag att såväl grova lågskor som dito högskaftade har sin plats i en komplett skogarderob.

      • Lord Sidcup skriver:

        Pja, i så fall skulle jag nog välja en mindre grov känga, i stället. Det grova är till för just ganska grovt väder och dito underlag, och då vete sjutton om lågskor är ett bra lternativ.

        Men, som jag påpekade, det är bara en reflektion baserad på smak och tycke. Jag tänker inte bestiga das Reichstagsgebäude klädd som der Webspinnenmann för att bevisa att jag har rätt. 🙂

        /Der Spode

    • Mycroft skriver:

      Den gode Lord Sidcup slog huvudet på spiken. Är förutsättningarna sådana att man behöver den här typen av sko så lär man även vilja ha den extra höjden. Behövs inte höjden så måste mindre grova skor fungera.

      Jag ser inte riktigt användningsområdet för såhär grova lågskor helt enkelt!

      • Mycroft skriver:

        Dock, fortfarande en intressant artikel. Inläggen har hållt en väldigt hög kvalitet på sista tiden! 🙂

  4. sko skriver:

    När använder ni egentligen kängor som Snowdon? Är man ute i mark och natur så vill man hellre ha ett par goretex vandrarkängor (ex. meindl). Använder ni dem i stan? Till jobbet? Jag är uppriktigt nyfiken, då jag själv suktat efter vissa modeller men kan inte motivera inköp då jag inte riktigt kan motivera dess användningsområde.

    • Lars H skriver:

      Det är nog olika hur man använder sina skor och i vilka sammanhang. Jag äger utöver mina Windermere också ett par grova vandringskängor av militär modell, som jag nyttjar när jag går på fjället och i skogen. Mina Windermere använder jag dels när jag ska gå på lite längre promenader, men även till vardags i stan när föret och temperaturen är sådan att jag tycker att de är bästa valet. Dels är ju veldtschoen bra i de sammanhang när det är väldigt slaskigt ute, eftersom man slipper få in smuts mellan ovanläder och rand, där det kan vara svårt att komma åt för att rengöra ordentligt. En annan fördel med dem är att de har en grov commandosula, som gör att man kommer upp en aning från marken, vilket enligt min uppfattning är det viktigaste när man är ute och går i kallt väder.

      • Jag kan samtidigt känna att hur hög commandosula och hur grovt grainläder man än har är fortfarande saltet det stora gisslet, i alla fall för de som vistas i mer urbana miljöer. Och där blir fortfarande ovanlädret förstört. Därför förespråkar jag snarare galoscher vilket sparar dig en sisådär 4 000 riksdaler. Visst är det alltid trevligt med fler skor, men just ett par Snowdon har, tyvärr, även jag svårt att motivera. Som konstaterat föredrar man ju ändå ett par Meindl framför ett par C&J när man väl ska ut i skog och mark, jag skulle i alla fall inte riktigt våga ge mig hän till enbart naturen vetandes att jag har sådana dyrgripar på fötterna. Men det kanske bara är jag.

        Med vänlig hälsning, Johan

      • Brummel skriver:

        @ Johan Hedlund

        Nå, inte blir ett par skor i kalvläder omedelbart förstörda av vägsaltet? Förvisso är det högst irriterande, men om man bara tar sig tid att ta bort saltet efter varje användning upplever jag inga större problem med det.

        Visst, ett par randsydda kängor känns kanske fel i skog och mark – men prisskillnaden mellan ovan nämnda Windermere och Meindl är väl inte så stor att enbart den motiverar köpet av Meindl? Själv tycker jag ofta att de mer klassiska vandringskängorna är svårare att gå in än en skinnsko.

  5. Ing. Nilsson skriver:

    L.S.,
    ej heller jag kan begripa vilken praktisk funktion eller vilket behov låga fältskokonstruktioner skulle kunna tillfredställa. Antingen är det så blött och lerigt att ett par vanliga GY-randsydda inte förslår, men då är gränsen för vad jag betraktar som tillämpliga skodon redan passerad i lågstövlarnas fördel.
    För övrigt kan jag för den intresserade upplysa om att ”Boer” betyder bonde eller farmare på afrikaans 🙂
    tt.

  6. Ludvig skriver:

    Hur gör ni med byxorna på vintern? Det är egentligen stänk på nedersta delen av byxan som är mest besvärande för mig. Kvinnor har ju de helt enkelt nere i en stövel, men stövlar för män är ju inte på modet. Stoppar ni ner dem i kängan? Rullar upp dem? Om man har dem utanpå kängan som på bilden blir de ju lika smutsiga. Eller är det jag som missar något fundamentalt i herrmodet?

  7. Steve skriver:

    Fascinerande diskussion ovan. Helt plötsligt är det ”funktionen” hos skorna som är viktig?! Hur funktionellt är det med att par enkelsulade skor med bäck-/randsöm? Antar att ni går omkring i Foppatofflor på jobbet och sneakers på gatorna vid torrt väder och gummistövlar när det regnar? Det är ju funktionellt.

    • Lord Sidcup skriver:

      Det är väl ganska tydligt att de som argumenterar mot de grova skorna anser dem ganska icke-eleganta, varför funktion vore det enda förlåtande draget?

      Om man tycker att de är snygga, så är ju saken biff, så att säga.

      • Brummel skriver:

        För mig är det en alltid en kombination av funktion och utseende som styr inköpen. Om jag behöver en grövre sko eller känga bör den se ut på ett visst sätt och ha en viss konstruktion, samma sak om jag ska ha en elegantare kostymsko. Lika fel att ha en känga med limmad tunn läsersula som att ha commandosula på de svarta oxfordskorna.

  8. Fredrik skriver:

    Snabb fråga: hur är C&J läst 325 i jämförelse med Loakes Capitalläst i längd? Har strl UK11 i capital. Har nog ställt frågan innan…men…

    • Björn skriver:

      Som en lite grövre bygd föredrar jag även lite grövre material och konstruktioner på såväl skor som kläder. Har ett par riktigt grova lågskor och trivs.

  9. Willgott skriver:

    Åh det vet jag. Jag har Loake pimlico i 11 som är för stora,minst en halv storlek. Men jag har ett par CJ 325 i storlek 10,5 som sitter som gjutet. Har 11 i CJ 236 och Trickers Kensington med.

  10. dattan skriver:

    Jag är väldigt nöjd med mina Hoggs of Fife veldtschoen. De är i stort sett identiska med Alfred Sargent, vilka bärs av min gode vän. Förmodligen sydda på samma ställe men märkta med olika brands. Tog med bootsen till pappa Davidsson (Rune) för inspektion och han var lyrisk över hantverket. Finns på http://www.redrae.co.uk/hoggs_bench_made_footwear.htm för en överkomlig slant…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s