Dressad stil och svenska skinnjackor från Jofama

Retro_CollPicJag inspireras ofta av läderplagg. I sammanhanget The Drones Club kan det tyckas långsökt. Jag ser dock klart naturliga kopplingar. När det handlar om skinnjackor, hamnar ofta fokus helt och hållet på svarta bikermodeller. De har sin charm, men passar långt ifrån alla personer och stilar. Jag skulle vilja säga att det finns så långt många fler modeller att inspireras av. Framförallt har tanken om gamla skinnjackor från tidigt nittonhundratal tilltalat mig. Några bilder på nätet ledde mig till svenska Jofama, där jag efter ett tag fick kontakt med Jan Elfström.

Det visade sig att vi delar många tankar om retoinspirerade skinjackor och dess användningsområden, med den lilla skillnaden att han spakar ett av sveriges mest anrika läderföretag. Elfström har därmed omsatt sina planer i en hel retrokollektion, baserad på Jofamas eget långa produktarv från mitten av förra seklet.

Retro_LabelAllt började när Jan Elfström fick syn på en gammal mörkbrun skinnjacka som en kompis hade på sig. Han fastnade för den gamla modellen och formspråket som stått sig, trots att jackan hade säkert 60 år på nacken.

Vid närmare granskning visade det sig vara en gammal Jofamajacka. Loggan såg annorlunda ut, skinnet hade en annan behandling, ärmarnas sömmar var placerade på ett sätt som inte längre används idag då det ställer höga krav på produktion och design. Allt triggade Elfström att återigen blåsa liv i de gamla designtänket, och Jofama Retro Collection var ett faktum.

retro-mini3

retro-mini4

För att återkoppla till mitt eget resonemang om skinnjackor och en dressad stil, känner jag att det ofta målas en för smal bild av skinnjackans användningsområden och stilmöjligheter. I min värld drar jag osökt paralleller till grova ullslipsar, stickade tröjor och dressade skor. Redwing boots och slitna t-shirts fungerar även i den här helheten, men har inte alls samma centrala roll i min sinnevärld, som man vanligtvis ser i det här sammanhanget.

Skomodeller som Monkstraps av mocka eller grova broguekängor, oxfordskjortor med bd-krage och koftor är andra delar jag spontant ser tillsammans med exempelvis en skinnjacka något grövre läder, som drar åt den bruna färgskalan.

Som i så många andra sammanhang gällande herrplagg, upplever jag att karlar ofta går omkring i nästintill obegripligt mycket för stora skinnjackor. Plagg med axelsömmar halvvägs ned till armbågen, och en vidd över bröst och rygg som nära nog fortfarande bereder utrymme för oxen som en gång bar lädret.

Jag menar inte att alla skinnjackor ska sitta som ålskinn, på heroinsmala popsångare. Däremot tycker jag att de bör ha en passform och modell som passar bäraren i större utsträckning än vad som ofta syns på gator och torg i dagsläget.

Vid min första kontakt med Jan Elfström, efterlyste jag en modell liknande Belstaffs Trialmaster. En aningen längre skinnjacka med skärp i midja, spännen i kragen och dragkedjor i ärmsluten, med mera med mera. Tydligen har de haft liknande modeller i sortimentet, och de säljer bra i perioder. Just nu fanns dock inget liknande.

Då vintersäsongen var på ingång när jackan skulle väljas, kikade jag efter en modell som står emot något lägre temperaturer. Pälskragar som för tanken till gamla tiders Mc-bud tilltalade, samtidigt som de i min värld också har en stigmatiserad bild av en dvärgkort Tom Cruise, och tvålfagra hångeltoner a’la the american dream från det rakt igenom åttiotalspräglade verket Top Gun. Ni som är för unga, Googla.

skinnjacka-jofama-edvin

Helldriver

Modeller som ”Edvin” och ”Helldriver”, båda med mycket gamla jofama-modeller från tidigt nittonhundratal som förlaga, stod som alternativ. Det som ändå fick stå som en avgörande detalj, var att den assymetriska knäppningen inte alltid gör sig något vidare buren uppknäppt. Något som gjorde att urvalsprocesse3n landade i modellen Brooklyn. Brunt grovt och styvt getläder, som på gammalt vis målats svart. Med tiden nöts den svarta överfärgen bort, och en flammig ytstruktur framträder.

SONY DSC

Brooklyn_full_edit

Oavsett inblandningen av dressade plagg, kommer skinnjackor alltid att innebära ett mått av rock’n roll även för mig. Jag ser snarare en naturlig koppling dem emellan, lite enligt resonemanget i ett av mina tidigare inlägg om svarta kläder.

Front_open_full_TDC

IMG_3928

crotch

shoes

Jag misstänker att det tids nog kommer hänga även en svart skinnjacka i den Mullinerska jackgarderoben. Magkänslan säger att den behövs, och magkänslan ska man lita på. Svarta och grå ullflugor och slipsar, koftor, vita skjortor, svart denim, glencheckrutiga grå tweedbyxor, brogues och svarta cheaseaboots står då på menyn. Allt inspirerat av musiken nedan

Glasvegas – Daddys Gone

Glasvegas – Geraldine

Ty Segall – Sunshine

The Bravery – Honest Mistake

Silverbullit – Blood

Ty Segall – Cents

Tame Impala – Elephant

Mando Diao – Blue Lining White Trenchcoat

Joy Division – Sister Ray

Annonser
Det här inlägget postades i Inspiration, Stil och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

36 kommentarer till Dressad stil och svenska skinnjackor från Jofama

  1. Ing. Nilsson skriver:

    L.S.,
    Även om jag naturligtvis fullständigt sympatiserar med lokal design och produktion, har dessa illustrerade läderjackor mer association till en stupfull roadie hos Jethro tull ’71 än den välklädde gentlemannen. Det är ju förvisso upp till var och en vad man känner sig inspirerad av och kanske skjuter TDC här in sig i ett mer lukrativt segment, vad vet jag. För min del gillar jag dessa jackor i lika utsträckning som blåbyxorna.
    tt.

    • Lord Sidcup skriver:

      Jeeves hade onekligen sagt något om ett Biggles-konvent eller ett historiskt autentiskt återuppförande av de amerikanska flygstyrkornas anfall mot Akebono Maru i slaget vid Midway…

  2. Lord Sidcup skriver:

    Jag har faktiskt själv tittat på liknande skinnjackor i Stockholm, och jag tycker att det går alldeles utmärkt att kombinera skinnjackor med lite snyggare stil – chinos, skjorta, monks, snygga boots o.s.v. Fluga tycker jag däremot inte hör ihop med skinnjackans mer avslappnade och ”grova” stil. Det blir lite som att fritera rökt fjällröding för fish and chips.Och jag skulle betydligt hellre se en snygg polotröja än västen ovan, kanske den här:

    • SL skriver:

      Håller med.
      Bilderna där jackan är knäppt ser bra ut men uppknäppt med kombination fluga och cardigan faller mig inte i smaken då kontrasterna mellan stilarna blir för kraftig,

  3. Mrracoon skriver:

    Om ni ngn gång hamnar i San Francisco är ett besök på Fog City Leather att rekommendera. Underbara skinnjackor både för dressad still och jeans. Har du tid och råd väljer ni att få jackan måttsydd.

  4. Gustav skriver:

    Många snygga jackor. Retro är helt rätt.

  5. Björn skriver:

    Skulle någon vänlig själ kunna förklara vad begreppet ”dressad (stil)” innebär? Mina associationer går till dressing och dressyr, men det är det säkert inte fråga om. Man skulle kunna tänka sig att det som så många andra nya ord och uttryck har sitt ursprung i engelskan, men där betyder ju ”dressed” inte stort mer än klädd — och att vi är påklädda kan väl betraktas som en grundförutsättning på den här webbplatsen?

    • Lord Sidcup skriver:

      Det kommer av ”dressed up” – d.v.s. ”uppklädd”. Jag är ingen vän av svengelska, men konstaterar att uttrycket förekommer i modesammanhang.

      • Björn skriver:

        Man frågar sig vilka sammanhang — jag sökte på uttrycket på nätet och fick 1.600 träffar, varav den första var den sida på vilken vi författar dessa kommentarer.

        Men om det nu betyder uppklätt, och dessutom inte förstås av de allra, allra flesta — varför skriver man då inte helt enkelt uppklätt? Är det för att skapa en aura av exklusivitet kring bloggen — de som inte kan de interna koderna göre sig icke besvär?

      • Archibald skriver:

        Naturligtvis är inte min avsikt att utesluta någon ur gemenskapen. Att man själv inte förstår, betyder inte nödvändigtvis att det är skribentens avsikt.

        Att kalla något för dressat, kanske är lite slarvigt, men en del i det språk jag själv använder. Det finns säkert mängder av bättre alternativ.

        Vad ”uppklätt” betyder för ca 5000 olika personer, kommer sannolikt att variera alltifrån en dyr vit t-shirt i japansk bomull, till frack, om vi väljer två godtyckliga exempel.

        Dressat, är i min värld en stil som exempelvis bygger på skjortor, kavajer slipsar och liknande plagg.

      • Björn skriver:

        Jag förstår. Men var snäll och betänk att anledningen till att du befarar att ”uppklädd” kan tolkas på 5000 olika sätt är att det är ett etablerat ord, och du är medveten om dess olika nyanser. ”Dressad” må för dig ha en väldigt precis betydelse, då du nästan uppfunnit det, men du har ingen aning om vad andra lägger i ordet. Den här läsaren hade varit bättre betjänt av att läsa ”uppklädd” istället för ”dressad”. (Sedan tror jag även att ”uppklädd stil” i kontexten av den här bloggen har en ganska tydlig innebörd.)

      • Archibald skriver:

        Google is you friend, men att hävda att jag ”nästan uppfunnit” begreppet ”dressat” i den betydelse jag beskriver, blir nog att tillskriva mig väl stor ära. Även om det var lite roligt, på samma sätt som när läsare berättar för mig vilket språk som passar att använda i bloggen.

      • Björn skriver:

        Du har någon gång berättat att du bemödar dig om språket du använder på bloggen, vilket är skäl nog för mig att taga mig tid att påpeka om det blir mindre lyckat någon gång. Visste jag att du struntade i hur du uttrycker dig, skulle jag inte göra mig besväret att kommentera det. Men kan jag dessutom emellanåt locka fram ett och annat leende är det den dubbla mödan värt!

      • Hannes skriver:

        Haha Archibald 🙂 Jag slår vad om att du önskar att du aldrig skrivit det där om att du bemödar dig om språket. Nu släpas det fram av varenda kotte som svepskäl för att förnumstigt peka ut felet i varenda litet ordval som just de inte håller med om.

      • Mästaren skriver:

        Dressad kan också användas om sallader (!) d.v.s. att man häver på dressing och blandar om.
        Jo det är sant!
        Jag har sett/hört det mer än en handfull gånger.

      • Lord Sidcup skriver:

        DRESSA dräs³a², v. -ada. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE; -ERSKA; jfr DRESS sbst.¹
        [af eng. dress (jfr DRESSERA I 1)]
        [DRESSA 0]
        tekn. inom väfveri: klistra varpgarn på förbom (med cylindertorknings- l. lufttorkningsklistermaskin). KKEY-ÅBERG i SLorS 12: 22 (1896: dressare). SkandMånSTextilind. 5: 234 (1907). Därs. 10: 95 (1912).

        Nu är saken avgjord! 😉

  6. Magnus S skriver:

    Jag har själv en Jofama ”Rusty Dusty” i patinerat utseende gjord i grovt getskinn som jag är grymt nöjd med.
    Nu lurar jag på att inhandla en Irvin RAF Sheepskin Flying Jacket. Där kan vi snacka om kvalitet och klass på skinnjacka för den som uppskattar retro!

    Mvh
    Magnus S

  7. Lord Suggs skriver:

    Man måste säga att bloggen den senaste tiden tagit ut en förbluffande riktning. Med undantag av inläggen från Mats Flördeg och Chuffnell så har majoriteten av de senaste alstren bestått av Archibalds recensioner av så vitt skilda plagg som munkskor och läderjackor, skepparkavajer och kängor. Samtliga plagg verkar dock ha det gemensamt att de kommit i Archibalds besittning som ett ”resultat av en längre mejlkorrespondens” e.dyl. Användandet av ordet ”dressat” är i sammanhanget knappast en slump då det är ett uttryck som används flitigt av mer etablerade ”mode”skribenter. Om man hyser ambitionen att ansluta sig till detta gebit så är det naturligtvis inget fel i det. Jag undrar dock stilla varför man väljer att formellt behålla kopplingen till det klassiska, det brittiska och det ”drönarmässiga” (i den Wodehouseiska bemärkelsen) när man i praktiken går i den rakt motsatta riktning som för tankarna till Café, King och andra i stilsammanhang vederstyggliga publikationer. Nåväl, jag kan bara hoppas att herrarna Flördeg och Chuffnell tar en mer framträdande roll, alternativt att någon kan rekommendera en blogg där läsarnas primära funktion inte är att tjäna som besöksstatistiskt underlag för byggandet av en gratisgarderob och där referenser till Drönare illustreras med tweed och slipsar istället för svarta jeans och skinnjackor.

    • Alistair skriver:

      Även om jag uppskattar Archibalds ”stilutforskande” så är jag beredd att instämma med Lord Suggs senaste inlägg. Det uppstår en viss ”kognitiv dissonans” när inläggen inte riktigt återspeglar bloggens ”programförklaring”. Det är ganska långt mellan många av Archibalds senare inlägg och den uttalade inriktningen att värna: ”Det traditionella herrmodet och kampen mot modernitetens trams och vandaliserande av de kulturella och estetiska värdena är centralt för våra skriverier.”

      Jag vill understryka att jag, i sak, inte har något emot en vis ”spretighet” och jag gillar jeans, skinnjackor och munskskor men det blir lite märkligt med stilinlägg som rimmar väldigt illa med TDC:s uttalade vilja att: ”Ge kostymer, kavajer och accessoarer som slipsar och näsdukar en naturlig plats i vardagen. Men helst av allt vill vi sitta nedsjunkna i slitna skinnfåtöljer och i whiskydimmorna och tobaksröken inbilla oss att stilen bland sveriges män äntligen är på väg att återvända till det bättre.”

      Jag har varit inne på denna linje någon gång förut och jag säger det igen; antingen är det rimligt att ändra generell inriktning på bloggen eller så skapa en underavdelning alternativt skapa en helt annan blogg.

      Tål att diskuteras då jag noterat en viss förvirring/frustration/irritation bland bloggens mer konservativa följare.

      MVH
      ~Alistair

    • Ing. Nilsson skriver:

      L.S.,
      även jag noterar en lätt rörelse mot den flamsiga trendflackande modejournalistiken istället för, som Alistair så riktigt påpekar, värnandet av det som majoriteten håller för välklädd klassisk stil. Som sagts redan, är det helt i sin ordning att hora i King eller dylika alster, det gör sig dock icke helt enkelt med den bas som valts för denna weblog.
      Det sagt kan jag inte låta bli att uttrycka min bestörtning över ”dressad” eller ”dressat”. Om det nu råkar vara en del av ens vokabulär – ta då bort den omdelebart! Det finns en stor mängd ord som beskriver samma associationer som tycks eftersträvas, fast på svenska, mer adekvat och mindre barnsligt.

      När jag ändå är beskäftig med att kverulera lyssnade jag slött på Sveriges Radio under gårdagen och i studion som användes satt en dam som envisades med uttrycket ”korre”, vilket jag i första associerar med en ekorre. Döm om min häpnad när jag ut kontexten upptäcker att de pratar med och om korrespondeter i när och fjärran. Sedan när blev denna avkortning vedertagen? I mina öron låter det bara helvete.

      Så med dagens utsot i skrift bakom mig, önskas alla här en god och stärkande jul samt en präktig årsväxling.

      tt.

  8. PG skriver:

    Att man orkar klaga på språkbruket/innehållet i en blogg kan bara vara
    ett bevis på att man har för lite att göra. (som jag har nu t ex genom detta inlägg)

    Om det nu är så illa, varför läser ni då bloggen?
    Starta en egen istället där ni kan få glädje av era språkkunskaper då man får intrycket av att många av er tävlar mot varandra i grenen ”skitnödig svenska” och vill bräcka varandra med ord som inte har använts sedan vindsröjningen på livrustkammaren.

    • Ing. Nilsson skriver:

      Bäste PG,
      Du har inte lust att utveckla och precisera vad du menar är ”skitnödig svenska”?
      tt.

      • Lord Sidcup skriver:

        Antagligen åsyftas användningen av artikeln ”dass” i vissa så kallat ”fekaliserade” uppsvenska dialekter.

        /Spode

      • PG skriver:

        Nej, avstår från vidare cykelställsdebatt

      • Ing. Nilsson skriver:

        Bäste PG,

        Självfallet respekterar jag din önskan. Emellertid är det så att din korta replik väcker ytterligare frågor och då i synnerhet vad en cykelställsdebatt kan tänkas vara. Intuitivt skulla jag säga att bildspråkligt för det tankarna till ett relativt ensidigt meningsutbyte, men ett unilateralt sådant kan man knappast kalla debatt. En kort redogörelse vore därför tacksamt mottagen, men jag har givetvis överseende om du avstår.

        tt.

      • Lord Sidcup skriver:

        Ingenjörn: En cykelställsdebatt är en debatt där deltagarna ändlöst och fruktlöst diskuterar små, relativt ointressanta frågor, eftersom deras intellekt kan greppa frågor upp till och med den nivån. Skyttegravar grävs över var cykelställen ska stå, samtidigt som de större frågorna ägnas liten eller ingen uppmärksamhet, eftersom man kort och gott inte förstår dem, och därför inte kan diskutera dem.

        Begreppet tillämpas vanligtvis på kommunalpolitiker, av uppenbara skäl.

      • Ing. Nilsson skriver:

        Käre Lord,
        Återigen en anledning för tacksamhet från min sida för din förklaring.
        Trevlig afton tillönskas dig och de dina.

    • Lord Sidcup skriver:

      Konstruktiv kritik (och dito beröm), av såväl innehåll som språk, är en av huvudpoängerna med interaktiva media. Det är därför man har en kommentarsfunktion på sin blogg. Om man inte ska diskutera innehållet i inläggen så finns det knappast någon poäng med att man kan kommentera dem.

      Språkfrågor dyker ofta upp i kommentarsfält. Språkbruk är en av de saker som många läsare irriterar sig på, så det är knappast underligt. Problemet är att det lätt blir infekterat och personligt – det som av den ene uppfattas som en lättsam fundering ses lätt som ett personangrepp eller som översitteri. Det var därför jag ställde mig utanför den diskussionen (med undantag för mitt – humoristiskt menade – klipp från SAOB ovan).

      Som bloggare kan det vara bra att veta vad läsekretsen irriterar sig på i språkbruket, helt enkelt för att man ofta tappar läsare på just den frågan. Språket är mediet i en blogg, så det är inte direkt en underordnad fråga. Tvärtom har bloggandet vitaliserat språkvårdsdebatten, enligt mittt förmenande. Det ser jag som en positiv utveckling.

      Att läsarna tar upp och diskuterar språkfrågor är inte fel på något sätt. Och det är inte till men för bloggen. Bloggar som saknar kommentarsfunktion blir sällan stora. Människor vill ha möjligheten att kommentera och diskutera, och en hel del finner nöje i att följa just kommentarsfältet.

      Vad gäller innehållsdebatten, så är det givetvis så att om man tycker om en blogg, och den börjar ta en riktning man inte tycker om, så ska man säga till. Kommentarsfunktionen är, fortfarande, till för kommentarer. Så många alternativ till Drönarklubben finns ju inte heller på svenska. Att starta en egen blogg är väl.en god idé, men många har varken tid, kunskap eller resurser.

      Att en drönare har mycket fritid – pja, det är ju en helt korrekt observation. Det ligger, så att säga, i begreppets natur.

      Tjillevippen,

      Spode

  9. Fläderblom skriver:

    Skinnjackor passar för turer med bil, motorcykel eller flygplan. För andra sysslor finns det bättre material. Själv använder jag följande tumregel: När jag tar på mig mina bilglasögon tar jag också på mig skinnjackan. Annars låter jag bli. Den dag jag köper ett flygplan kommer regeln att revideras en smula.

  10. Oswald skriver:

    När kommer ni att börja recensera gymnastikskor och träningskläder?

    Bästa Hälsningar
    //Oswald

  11. pelsjakker skriver:

    fint! fin blogg også! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s