Brogues – både hippt och tidlöst

Ett par derbys från Alden, i helbrogues-utförande, på artikelförfattarens fötter.  Till chinos: Ja. Till affärskostymen: Nej.

Brogue-mönstrade skor har blivit väldigt populärt de senaste åren. Det har nästan gått så långt att skor helt utan brogue-mönster har blivit undantaget i sammanhanget (okej, kanske inte riktigt så långt – men det ligger så att säga i tangentens riktning). Personligen är jag egentligen ingen större fantast av brogue-skor och föredrar hellre avskalad enkelhet, utan några extravaganser eller nytänkande formspråk. Det är onekligen så, med Alan Flusser ordval, att ”the taste in male footwear rest on a paradox: the more imagination and effort one brings to the enterprise, the more subtle the outcome should be”.

Brogue-trenden visar sig inte minst i att även de limmade budgetskorna i allt större utsträckning förekommer med broguemönstring (exempelvis danska Ecco, se här och här). Med anledning av denna utveckling finner vi anledning att stanna upp ett slag och reda ut begreppen. Således:

Brogue är alltså, för den helt oinvigda, en typ av skodekoration. Håldekorationer, närmare bestämt. Enligt den ungerska skotillverkargurun Lászlo Vass, vars ord man ändå får sätta rätt stor tilltro till, är bakgrunden till denna typ dekoration de irländska böndernas skovanor. De började under tidigt 1800-tal förse sina skor med små hål för att de skulle torka snabbare. Trenden spred sig till England och småningom miste hålen sin ursprungsfunktion och övergick till ren dekoration. Ursprunget gör sig dock påmind genom det faktum att brogue-mönster fortfarande, trots allt, är vanligast förekommande på grövre skor och kängor avsedda för vinterhalvåret.

Grovt sett kan man dela in brogue-skor i tre kategorer: hel-(även kallad wingtip), halv(även kallad semi-) och kvartsboruge.

Som jag skrev inledningsvis föredrar jag oftast en mer avskalad design. Men beroende på vilka skor man adderar brogue-mönster på, och hur mycket mönster man egentligen adderar, blir resultatet mer eller mindre lyckat. Även om det naturligtvis som alltid bottnar i en subjektiv smak.


Med begreppet country brogue avser man lite grövre brogue-skor för bruk i lantliga miljöer. Men de fungerar naturligtvis även utmärkt i innerstaden under höst och vinter. Bilden ovan föreställer Church’s Grafton, som vi tidigare utnämnt till ”marknadens snyggast country brogues”. Skor av country brogue-typ förekommer nästan undantagslöst i wingtip-utförande, men det finns undantag – som den här trevliga halvbroguen från Joseph Cheaney & Son.

Nättare oxfordskor i helbrogue-utförande blir allt vanligare, ovanstående ett riktigt fint exemplar från Alfred Sargent (bild från Vintage Revival). Skornas styrka är att de både är informella och formella. Den slutna snörningen och nätta profilen gör att de absolut går att bära till affärskostymen (om omständigheterna i övrigt tillåter det). Men samtidigt är skorna tillräckligt informella för att bära till fritidskläder. Bruna oxfordskor i helbrogue är på så sätt kanske den mest flexibla skon man kan äga.  För egen del tycker jag skorna blir lite väl mycket ”all around”, och föredrar mer nischade skor. Men om man inte har tid eller intresse nog att köpa på sig en större skogarderob är skor av den här typen nästan oumbärliga.


Svarta oxfords med kvartbrogue – ett genialt sätt att bara dra ner aningens aningen på formaliteten. Populärt i bank- och finansvärlden, där man vill bära svarta oxfords till vardags men ändå känner ett behov av att skilja på fin- och vardagsskor. Skorna ovan från spanska Carmina.


Här har vi två exempel på när jag menar att det blir lite fel med brogue i allmänhet och helbrogue i synnerhet. På munksko blir det mest bara märkligt – spännet är i sig tillräckligt extravagant. När dessutom lästen, som exemplet ovan från Crockett & Jones, är så pass extrem blir det ett tredubbelt uttag av svängarna. Det blir för mycket helt enkelt. Samma sak med skorna till höger (från Barker) – både tofsar och helbrogue ger tillsammans intryck av krimskrams snarare än stilfull dekoration.

M.F.

Annonser
Det här inlägget postades i Inspiration, Stil, Stilråd och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Brogues – både hippt och tidlöst

  1. David A skriver:

    – Pappa, pappa! Berätta om kläderna på 10-talet när du var ung!
    – Jo, förstår du, vi stod barfota i skor fulla med hål, iförda långbyxor som slutade halvvägs på vaden. Till det bar vi en skjorta som satt som ett slimmat ålaskinn på kroppen. Utanpå bar vi kavaj som var så trång att tyget skrynklade sig i midjan och knapparna nästan for ur när man knäppte den. Om vintern kompletterade vi med en vadderad skyddsväst som såg skottsäker ut. Till allt detta bar vi fluga och vi tyckte att vi var jättestiliga!

    • Bollig Fyrkant skriver:

      Haha, +1!
      Fast många av de där trenderna råder det ju delad mening om, så det är nog väldigt få personer som följer det där till punkt och pricka.

  2. Lord Sidcup skriver:

    Jag håller med fullständigt. Jag är själv ingen större anhängare av brogues, men man måste ju sympatisera med en trend där människor faktiskt börjar bry sig om vad de sätter på fötterna. Ska det vara någon typ av brogue så får det vara kvartsvarianten – enkelt, diskret och snyggt.

  3. V skriver:

    Motvalskärring som man är tycker jag att munkskor med wingtip var ”supernajs”. Country brogues däremot har jag liten förståelse för. Ska man ha grövre skor så ska de också tåla att gå runt i lite lortigare miljö med, vilket jag tvivlar att man vill göra med ett par lågskor med dekrorativa hål i. Eller tja, vem är jag att tala. Kanske har någon lerrensning som hobby?

    • Henrik skriver:

      Hålens främsta funktion förr i tiden var som dränering, dels för att vatten skulle kunna rinna ut från skon under bruk och dels för att skorna skulle torka fortare efter en dags strapatser, att därefter ha placerat dem i mönster för utsmyckning var att slå två flugor i en smäll.

      Leriga miljöer har jag svårt att tänka mig att skorna varit ämnade då detta skulle täppa igen hålen som du påstår, men väl våta diton såsom myrar, kärr och mossar utan tvivel.

      Ett utmärkt skodon för fiske och jakt när det begav sig och innan wellingtons dök upp, med the landed gentry som målgrupp?

  4. Jonas skriver:

    Jag har väldigt svårt för de flesta helbrouges särskilt i kombination med öppen snörning. Någon typ av dekoration tycker jag dock ofta behövs för att det inte ska bli allt för avskalat. En cap toe eller kvarstbrouge brukar även kunna dölja/förhindra de fulaste gångvecken. Ytterligare en håldekoration som inte nämns i artikeln är tåmedaljongen. Kanske klassas den inte riktigt som brouging? Wholecuts med tåmedaljong är något av en personlig favorit.

    • Mats Flördeg skriver:

      Grova helbrogues med öppen snörningen är så att säga närmast broguens ursprung, och det är även så jag personligen tycker brogues gör sig bäst. But that’s just me.

      Ang tåmedaljong så är det alltså begreppet för att definiera den dekoration som förekommer på själva tåhettan på hel- och halvbrogues. Ibland består brouge-mönstret på halvbrogues enkom av en tåmedaljong, men det är rätt ovanligt (oftast på wholecuts, som du själv är inne på). Men man kan säga såhär: Det som skiljer kvartsbroguen från halvbroguen är avsaknaden av tåmedaljong på kvartsbroguen.

  5. Rearden skriver:

    Tycker skon från AS på bilden var snygg. Jag är ganska bred i mitt skogillande vilket täcker in cap toe, semibrouge och helbrogues. Jag har å andra sidan svårare för monk’s….

  6. Mästaren skriver:

    Country Brouges – mer sådant !!!

  7. Herr Hjul skriver:

    Out of topic

    Jag hittade en i mitt tycke fantastisk trevlig slips från Oscar Jacobsons höstkollektion.
    http://www.careofcarl.com/sv/artiklar/oscar-jacobson-woven-tie-navy-.html

    Frågan är hur deras kvalitet är? Känner någon till detta närmare?

    • Mycroft skriver:

      Det är säkert helt ok kvalité. Jag har ingen erfarenhet av deras slipsar, men det är väl där Oscar Jacobson brukar ligga. Helt ok. Det är inget fantastiskt kring det, men fullt acceptabelt, i alla fall enligt mig. Frågan är dock om det är värt 600 kronor.

      • David A skriver:

        Med tanke på att det går att få några av de bästa slipsarna i världen på Drake’s pågående rea för ca 800 kr så är 600 kr ett rejält överpris för en slips från OJ. Lägg till ca 200 kr och du får istället en handgjord slips i världsklass.

  8. Andreas skriver:

    David – Att man får slipsar i världsklass för 800kr innebär väl inte att 600 för jacobson är överpris?

    Snarare att 800kr för Drakes (som är helt fantastiska) är ett underpris vilket inte är så konstigt då det är rea…

    Angående inläggets huvudsakliga tema så håller jag faktiskt med skribent Flördeg om att exempelvis munkskor och tassels sällan är de bästa modeller att smycka med broguemedaljong..

    Sen är det absolut snyggt med avskalat men ibland kan kontrasten i ett par släta oxfords mot jeans/chinos bli lite väl stor. Tror jag föredrar ett par eleganta fullbrogues likt de från AS ovan (nog de finaste jag sålt i form av patina) till kostym framför ett par släta svarta oxfords till jeans…

    Visst ”skall” man bära släta svarta oxfords till mörk kostym men t om inom bank och finans är det fullt respektabelt att i London bära svart wingtip brogues likt de från AS till affärskostymen..

    • Mats Flördeg skriver:

      Andreas:

      Sen är det absolut snyggt med avskalat men ibland kan kontrasten i ett par släta oxfords mot jeans/chinos bli lite väl stor.

      Absolut. Det var därför Gud gav oss loafers, munks och derbys 🙂

      • IngNilsson skriver:

        Enligt min personliga tro, är endast Munkskor sanktionerade av vår Herre. Vad de andra beträffar har nog Baal, Moloch eller Samael haft ett finger med i spelet. Dock är jag personligen övertygad om att fenomenet att sätta tofsar på kvalitetsskor nog är att lasta Satan för och varje gång någon föser fotknölarna i ett par dito kommer det en golfapplåd från smådjävlarnas balkong.

  9. Mästaren skriver:

    Saknar den ”amerikanska”? varianten Longwings i texten dock..
    http://www.borgebyskor.se/borgeby/shop/?category=2&subcategory=27&item=6615

    • Mats Flördeg skriver:

      Hade med en bild på Aldens klassiska longwing i cordovan från början, men tyckte det blev för mycket bilder.. så den försvann i slutredigeringen. Hur som : Longwings, det vill säga wingtips där ”vingarna” inte slutar utan går ända bak till hälen och möter varandra, får allt ses som fullbrogues i sammanhanget.

      Personligen tycker jag inte om oändligt formspråk, där saker flyter ihop, så jag ogillar faktiskt både longwings och wholecuts.

    • IngNilsson skriver:

      Varför i hela friden saknar du dessa?

  10. Tyskadlig skriver:

    Hej.
    Jag har länge sneglat på att investera i ett par brittiska skor. För närvarande går jag sista året på gymnasiet och den formella nivån är som känt mycket låg då skolan frodas av diverse kulturberikare med s.k. ”beatslurar” och andra modeföljande ”mouthbreathers”.
    Med det vill jag säga att acceptansen för klassisk klädsel är låg.
    Jag söker: information om var jag kan köpa skorna, vilka modeller som passar för alldagligt bruk och hur långt ner i pris jag kan gå utan att förlora betydande kvalitet(ca.-2000kr).
    Jag föredrar skor som inte har en allt för smal profil då det tenderar att funka dåligt på mina fötter inte allt för smala fötter.
    Här är några skor som tilltalade mig(värt att påpeka är att min stil lite mer åt preppyhållet än det motsvarande klassiska):
    http://www.herringshoes.co.uk/product-info.php?&brandid=7&shoeid=3919
    http://www.herringshoes.co.uk/product-info.php?&colset=1&styleid=245&shoeid=4723&brandid=2&catid=33&oldcolid=2510&stype=0&colourid=398
    http://www.herringshoes.co.uk/product-info.php?&brandid=7&shoeid=1380
    Tyskadlig.

    • Mats Flördeg skriver:

      Hej!

      Skor i den prisklassen du efterfrågar köps enklast och billigast via Herring, som du är inne på. Alla tre skorna du länkar till är utmärkta alternativ för en mer ledig klädsel under vinterhalvåret och kan absolut fungera i skolmiljö. Tror inte du kommer bli missnöjd med någon av dom, oavsett vad valet faller på.

      Loake 1880 är, som vi tidigare påpekat, marknadens kanske mest prisvärda skokollektion. Och Loake Stamford, som du länkar till, är en förbannat praktisk och nedtonad modell. Har faktiskt själv gått i tankar om att köpa just denna modell.

      Lycka till! / M.F.

  11. Ola skriver:

    Vill bara retas lite och berätta att jag hittade ett par Churchs Grafton förra veckan på röda korsets second hand. Skorna är i nyskick och sitter som gjutna på fötterna. Jag betalde 35 kronor!!!

    • Mats Flördeg skriver:

      Röda korset är verkligen sämst på värderingar. Allt från sällsynta förstaupplagor av klassiska böcker till svindyra kavajer kan gå för kaffepengar.

      Bara att gratulera till ett fynd!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s