TDC Vinskola #4; Vinprovning – del2

Vi har nu kommit till del fyra i TDCs vinskola, där vinmakaren och författaren Lars Torstenson delar med sig av sin mångåriga kunskap på området. Efter att i förra inlägget ha fått enkla grundkunskaper om vinprovning, går vi här vidare i de olika provningsmomenten.

Torstensson jobbar idag som ”flygande vinmakare” för ett antal vinhus världen över, och driver den egna bloggen Vinifierat.se. När inläggsserien nu börjat behandla just provning av vin, kommer Torstenssons bok ”Vinprovning” till nytta för alla er som köpt den hittills. Boken tilldelades bland annat ”Måltidsakademiens pris för Årets Dryckesbok 2011”.

Vi har fortfarande nöjet att erbjuda er läsare att köpa Torstensons bok ”Vinprovning” till TDC-pris, som ytterligare komplement till den egna vinkunskapen. Även boken ”Vinifiktioner” finns här kraftigt rabatterat för 100:- inklusive frakt om ni anger ”The Drones Club” i fältet för övriga upplysningar.

Nu tar Lars över rodret, och dyker djupare ned i ämnet vinprovning.

Det första steget i vinprovningen är att titta på vinet och framförallt dess färg. Det är enkelt att skilja ett vitt vin från ett rött, men det är också skillnad på vita och vita viner. När man lärt sig lite mer om vad färgen säger blir man en bättre vinprovare. Notera att allt som sägs nedan är vad som gäller generellt – undantagen är många och det är just det som gör att vinprovning, som i sig är så enkelt, också kan vara mer komplicerat.

Rött och rosa vin får sin färg från de blå druvornas skal. Köttet i sig är ofärgat. Vitt vin är som regel gjort av gröna druvor, men undantag förekommer. Det mest kända undantaget är champagne, där man använder två blå druvor och en grön. Det är bara om det står ”Blanc de Blancs” på etiketten som enbart den gröna druvan, Chardonnay, används.

Ett kraftigt färgat rödvin är vanligtvis gjort av en druva med mycket färg, som Cabernet Sauvignon, och/eller i en varm region där druvorna oftast tar mer färg. Är vinet i glaset ljust kan man ana att det kommer från en druva med lite färg, kanske Pinot Noir, och en svalare region eller ett område där man av tradition gör ljusa viner. Ett ungt rödvin har en blåröd nyans som med tiden övergår i en röd nyans för att, när vinet mognar, bli tegelröd. Ett brunt rödvin är som regel för gammalt för att vara behagligt.

Avseende vitvinerna har druvans färgrikedom mindre betydelse eftersom man inte vill ha med någon färg i de vinerna. Den färgskillnad som ändå ofta kan förnimmas mellan olika vitviner beror på annat. Saker som ökar färgintensiteten är ekfatslagring, sötma, ålder och medveten, eller för den delen omedveten (misslyckande) oxidering vid tillverkningen. Ett riktigt ungt vin är ofta lätt grönskimrande i nyansen, ett äldre är gult eller rent av gyllengult. När vitviner blir övermogna antar de en brun nyans och börjar lukta lite äppleskrutt (att äpplet blir brunt när det kommer i kontakt med syra beror för övrigt även det på oxidation) och på sikt kanske också bränt gummi.

Rosévinerna är, kanske till mångas förvåning, de viner som mest uppenbarligen skiljer sig åt färgmässigt. I Sverige har av tradition de ganska kraftigt färgade rosévinerna med en röd nyans varit populärast. I rosévinsområden, som Provence, dominerar de mer elegant färgade, rosa viner. De är ljusare och pendlar i nyansen mellan laxrosa och lätt orange. Ett mer kraftigt färgat rosévin kan vara gjort på en färgrik druva eller så har man bara valt att ge vinet mer färg – får till exempel en kraftigt färgad druva som Syrah macerera i musten ett dygn påverkar det vinets färg högst påtagligt.

Steg två i provningen är att lukta, och känna vintes doft. Ett enklare vin luktar mindre och är framförallt mer endimensionellt än ett dyrt, som ofta kan sägas uppvisa komplexitet, det vill säga nyansrikedom och många upplevelser, i doften. Har vinet fått sig en duvning i ett ekfat eller behandlats med ekspån brukar man hitta saker som trä, vedbod, tjära, kaffe, choklad och brända mandlar. Andra viner bjuder på en doft dominerad av bär och frukter eller kanske blommor och citrus i olika varianter. Ett provningssällskap brukar vara överens om i vilket härad doften hör hemma, till exempel fruktig, men det brukar vara svårare att pricka in vilken eller vilka frukter man tror sig hitta i vinet. Lika lätt, eller svårt, som att hitta smaken på en sorbet som man provar med bindel för ögonen…

Steg tre är att smaka på vinet. Ta en sipp och låt vinet rulla runt i munnen så att alla smaklökarna kommer i kontakt med drycken. Syran brukar kännas bäst utefter tungans sidor, beskan ner mot tungroten. Jämför gärna med var Du brukar reagera på syra (citron), beska (kaffe), sälta och sötma. Ofta talar man om vinets eftersmak, det är helt enkelt hur länge Du känner smaken; vissa viner hänger kvar länge, andra försvinner snabbare än du hinner svälja dem. Ett rött vin som har en blåröd nyans och hög syra och är strävt – dra med tungan mot gommen så känner Du strävhet – är förmodligen väldigt ungt.

Ett moget vin brukar ha en mer tegelröd nyans och både dofta och smaka mer utvecklat och harmoniskt. Exakt vad detta innebär lär man sig allteftersom man provar så ge inte upp även om det kan verka obegripligt inledningsvis. Det brukar gå ganska snabbt att komma över den där första tröskeln – hur snabbt det går hänger som alltid ihop med hur pass intresserad man är och hur mycket tid man lägger på sin hobby.

För att hitta viner till provningarna där Du jämför vitt med vitt, rosa med rosa och rött med rött, är det enklast att gå till Systembolaget och antingen fråga om råd eller titta på ”klockorna”. Det är viktigt att vinernas färgnyans och – intensitet verkligen skiljer sig åt.

Några exempel på referensviner, som fungerar bra i provningar där man jämför vitt med vitt och så vidare:

Vitt: Saint-Bris (Clotilde Davenne) 2009, varunr 70241, 94 sek (vitt, torrt, friskt, fräscht, bra syra, ungt, ung färg, typiskt för druvan Sauvignon Blanc, ingen ek – måste beställas), Vina Tondonia Blanco 1993, varunr 99168 , 299 sek, (moget, mogen färg, utvecklat, rundare – måste beställas).

Rosé: Les Lauzeraies (Tavel) 2010, varunr 2724, 95 sek (något mer färg än klassiska Provence-roséer men fortsatt i den ”ljusa skolan”, smakrikt, väl balanserat rosévin med bra syra och fräschör – finns i vissa butiker, måste annars beställas), Carmen Rosé 2010, varunr 2954, 69 sek (mer färg och i en mindre elegant, mer brutal, stil – måste eventuellt beställas).

Rött: Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva 2009, varunr 6000, 79 sek (färgrikt vin från ett varmt land, Chile, tämligen kraftfullt, för ursprunget typiskt inslag av svarta vinbär i doften – ska finnas i butikens bassortiment), Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson) 2007, varunr 73320, pris 179 sek (ljusare i färgen, ”ljus” druva, Pinot Noir, från svalare läge, lättare i stilen . måste beställas).

Annonser
Det här inlägget postades i Livsstil och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s