Klädsel vid begravning

Ännu en läsarfråga bland dem som trillar in. Denna gång en undran om klädsel vid en begravning:

Hej

Jag ska på begravning, och undrar lite över klädsel. Svart kostym är i detta fallet självskrivet. Är det bara vit skjorta och svart slips som är ”rätt”? Kan jag ta på en svart väst under kavajen, nu på vintern? Skulle man i så fall kunna byta slipsen mot en plastrong(svart)? Är rädd att det kanske uppfattas som ”festligt”.

Kan jag bära en rock i annan färg ovanpå kostymen? Jag tror att avskedet blir vid graven, och det är ju kyligt att stå länge i bara kostym. Vilken sida ska man isf sätta sorgbandet? Huvudbonad? Ska man ha någon alls, och i så fall vad? Är hatt totalt förlegat?

Många frågor,men jag hoppas ni kan hjälpa mig med några. Tack på förhand.

Leif

Hej Leif

Tack för förtroendet inför en så viktig tillställning som en begravning. Ett av få tillfällen som i min mening egentligen inte lämnar något utrymme att laborera med klädkoden. Svart kostym gäller. Mycket mörkt grå eller blå kostym fungerar också. Inga ränder eller rutor. Vit skjorta, vit näsduk. Svarta skor.

Väst, absolut, om den är en del av kostymen. Kritvit, slät sidenslips och inget annat, om du är nära släkt med den döde. Även den mest diskreta mönsterstruktur i en icke kritvit ton, riskerar att ge intrycket av förrymd brudgum/hiphopartist med tvivelaktig smak. Om du inte tillhör den närmsta familjen, gäller svart slips.

Gör det hela välklätt genom att glänsa med en riktigt högkvalitativ vit bomullsskjorta, dubbel manschett och ett par diskret stiliga manschettknappar. Till det en vit bomullsnäsduk av tjock tätvävd bomullskvalité. Allt i en perfekt passform och välskuret snitt.

Även om det i sällskapet är vanligt att bära plastrong, tycker jag att du bör undvika den vid detta tillfälle. Egentligen är den sällsynta sidentrasan en högst fritidsbetonad accessoar, även om vi idag nästan bara ser den på herrar som då för det mesta anses uppklädda till tänderna. Mer om denna sist i texten.

Svart rock vore klart mitt val till svart kostym. Riktigt mörkt grå eller blå fungerar likaså. En rock i samma ton som kostymen blir riktigt snyggt. En rejäl kamelgul ullrock gör sig riktigt bra till en i övrigt svart utstyrsel, men är som sagt inte förstahandsvalet detta tillfälle. Äger du ingen annan rock än den du nämner i avvikande färg, tycker jag ändå att du ska använda den före valet svart sport/skidjacka eller annat ytterplagg över kostymen.

Angående sorgband, är detta idag ganska ovanligt förekommande. Jag bar det i tjänst vid prins Bertils bortgång 1997, men har inte gjort det vid annat senare tillfälle. Sorgbandet som armbindel används veckorna före begravning, istället för mörk kostym. Det fästes på övre delen av kavajens eller rockens vänsterärm. Läs mer om användandet av sorgeband här.

För den som är sugen på att prova hatt till sin formella klädsel, känns en begravning i mina ögon som ett väl berättigat tillfälle. Som plastrongen, kräver dock hatten sin man, samt viss fingertoppskänsla. Jag hittade tidigare själv dessa hattar av modellen Fedora, hos Jaxon Hatters, och blev väldigt förtjust. De är enkelt stiliga i sin klassiska utformning och kostar inte en förmögenhet om man mest vill prova på. Glöm dock för allt i världen inte att ta av hatten i kyrkan.

Som en avslutande parentes angående plastrongen, tycker jag absolut att du ska prova (om du inte gjort det tidigare) att bära en diskret plastrong vid andra tillfällen. Det är inget jag själv ger mig på, men det görs med finess av andra medlemmar i TDC.

Felet många gör i mina ögon när de provar att bära plastrong, är att ta till för grälla färger. Svårburet för de flesta. Prova en riktigt mörkt blå, brun, buteljgrön eller grå, kanske med ett litet diskret pindotmönster. detta till en enfärgad ljusblå eller fint rutmönstrad skjorta.

Vit skjorta med en djupröd plastrong ger en stark kontrast, som jag tycker att många avskräckande exempel misslyckats att bära upp genom åren. Därmed inte sagt att det är omöjligt, men det kräver i mina ögon en sällan skådad pondus.

Annonser
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

46 kommentarer till Klädsel vid begravning

  1. Fläderblom skriver:

    Två kommentarer:

    1) Sorgband runt armen har inte varit vanligt på åtskilliga decennier (åtminstone inte i mina kretsar). Svarta band som omsluter vänster kavajslag har jag själv och många släktingar däremot burit i sen tid. De finns i välsorterade herrekiperingar och består av ett ca 15 cm långt band med en säkerhetsnål i vardera änden. Den ena fästes på kavajslagets baksida och den andra på insidan av kavajens framstycke. Detta ger en horisontell svart rand över slaget. Sorgband av detta slag bärs inte till begravningskostymen, utan till vardagskläderna för att markera sorg. Hur länge det bärs varierar mycket; vissa säger ett år, andra en månad och åter andra säger att de bara skall bäras fram till begravningen. Kanske var det ett sådant sorgband frågeställaren avsåg? Det finns också sorgband som bärs runt hatten, men de är i dag närmast att betrakta som maskeradplagg.

    2) Fedora är en vardaglig hattyp. Homburg är ett snäpp högre i formalitetsgrad och högtidlighet. En sådan tycker jag passar bättre till jordbegravning – risken att se ut som en gangster minskar betydligt.

    Glöm inte att det här med regler bara är en fråga om tyckande. Om du tycker att det känns rätt med jeans, simfötter och truckerkeps i kyrkan så är det det (det har redaktionen och andra kommentatorer lärt mig). Räkna dock med sorgset upprörda blickar från mig och andra traditionalister om du väljer den klädseln på begravning.

    • Gussie skriver:

      Sociala regler (klädkoder etc.) existerar i grunden för att underlätta social samvaro och för att det ska vara lätt att visa respekt mot andra. I princip bakom varje ettikettsregel finns ett sunt förnuft-tänkande. Med tiden glömmer man dock ibland bort det sunda förnuftet bakom regeln men håller fast vid själva regeln trots att omständigheterna den är sprungen ur har förändrats.

      Regeln om att bära svarta kostym på en begravning handlar om att underlätta social samvaro genom att göra det enkelt för människor att veta hur de ska klä sig för att visa sitt deltagande.

      Ett exempel på en utdaterad regel fick vi nedan med exemplet ”inget silke på begravningar”. Den är sprungen ur en tid där frack var mycket mer vanligt använt och var standardklädsel på begravningar men också ur en tid när det existerade betydligt större variation inom fracken. Istället för vitpikeväst/fluga bar visa istället vitt siden. Detta uppfattades som mycket mer extravagant och därför festbetonat och olämpligt för en begravning. Därav regeln. Eftersom omständigheterna har förändrats gäller inte längre logiken bakom regeln och regeln blir obsolet.

    • Algy skriver:

      Fläderblom bör betänka att olika tillställningar faktiskt lämnar olika mycket utrymme för egna tolkningar av klädkoder. Om man hårdrar det kan man få det att verka som att TDC är en samling anarkistiska traditionshatare. På liknande sätt har jag sett infrastrukturanalytiker visa att Malmö är en större stad än Göteborg. I båda fallen är det förstås frågan om felaktigt dragna slutsatser baserade på personens egen tolkning av tillgänglig data.

      Det är stor, stor skillnad på att leka med materialvalet i slipsen på ett bröllop eller att bära bruna skor i staden, och på att ha simfötter på en begravning. Att påstå motsatsen är enligt mitt sätt att se det bara löjligt.

      Men stipulerar inbjudningen till en begravning att man ska bära simfötter kan man förstås göra det – antagligen är det den dödes önskningar som ligger till grund för detta. Och då handlar det dessutom om en avliden med stort sinne för humor även efter döden.

  2. Lord Sidcup skriver:

    Helt korrekt beskrivet!

    Ska ni vara utomhus någon längre tid på vintern, så klä dig efter väderleken. Det är inte tänkt att begravningen ska leda till fler skador. Är det ordentligt kallt, så ta på dig en mössa.

    Gravsättningsceremoni utomhus kan, å andra sidan, knappast vara planerad att vara särskilt långdragen, med tanke på årstiden.

  3. Magnus skriver:

    Jag tror man ska akta sig för att bära hatt på en begravning om man inte bär hatt till vardags. Som Archibald skriver kräver bärande av hatt sin man och risken är att man ser mer utklädd än uppklädd ut, vilket är särskilt olyckligt på en begravning.

  4. Farbror Blå skriver:

    Jag förstår inte denna rädsla för att bära hatt. Alla män kan bära hatt (dock kan inte alla män bära alla slags hattar, vilket är en väsentlig skillnad). Personligen tror jag att den stora tveksamheten till att bära hatt, kommer sig av att det är få män idag som bär hatt och då tycker man sig se utklädd ut. För egen del bär jag ofta hatt och skulle gärna se fler hattar på sta’n.

    Om inte ens de som påstår sig vilja måna om sin klädsel bär hatt, vem skall då göra det?

  5. Jonas skriver:

    Jag håller med om allt som sagts hittills i stort sett, men jag har dock ytterligare en fundering. Vad gäller ang. dubbelknäppt kostym på begravning? Det som avses är en helt kolsvart kostym som uppfyller samtliga övriga krav som ställs på en begravningskostym.

    • Lord Sidcup skriver:

      Som Andreas skriver finns det inget formkrav. Dubbelknäppt anses mer formellt och är därmed kanske rentav mer passande på en begravning.

      • Gussie skriver:

        Jag håller i grunden med om detta, men på grund av att antalet dubbelknäppt kavajer idag är så få så finns risken att den uppfattas fel. Inte som mer formell utan snarare mer extravagant.

        Vi får helt enkelt bära mera dubbelknäppt i vardagen tills situationen har rättat ut sig. 🙂

      • Jonas skriver:

        Ja, problematiken ligger i exakt det som ni båda beskriver. Formalitetsgraden är högre, vilket torde vara att eftersträva vid en begravning. Dock är det minsta jag vill att sticka ut från mängden genom en extravagant eller vågad klädsel. Hur det än ligger till kommer jag på nästa begravning bära dubbelknäppt, för att visa min vördnad genom att klä upp mig så långt klädkoden tillåter.

      • Lord Sidcup skriver:

        Jonas: Det är ganska mycket mitt resonemang, också. Sedan får folk tycka vad de vill.

  6. Erik skriver:

    Jag har läst någonstans att siden skall undvikas till den vita begravningsslipsen. Är det någon som vet med säkerhet hur det ligger till med detta?

    Hittade för ett par år sedan en artikel som förklarade att det var förr dyrt med siden och ansågs festligt, därför hade man något annat material på slipsen. Tyvärr kommer jag inte ihåg vilket material som skulle användas…

    • Fredrik II skriver:

      De flesta vita (och svarta) slipsar som finns att finna i butik är av polyester. Anledningen är nog traditionellt priset, att det är många som inte är speciellt intresserade att lägga så mycket pengar på en sidenslips som ska användas vid så pass få tillfällen. Men numera så hittar du ju sidenslipsar till ungefär samma pris som en plast-dito. Här är ett par exempel (utan att jag vet något om kvalitet på dessa):
      http://www.neckwear.se/produkt/slips-vit-bjorn eller http://www.tiestore.se/breda-slipsar/49-viggo-vit-slips.html
      Visserligen har denna lite struktur, men vi vet ju vad Tieroom levererar… http://www.tieroom.se/slipsar/klassiska-slipsar/slips-notch-jarmo-enfargad-vit.html

      • Lord Sidcup skriver:

        Polyesterslipsar är ju menade att efterlikna sidenslipsar – d.v.s. att vara budgetalternativ. Givetvis går en sådan bra också, rent tekniskt, även om den klädintresserade föredrar siden.

        Om du tillhör de närmast sörjande, så kommer knappast någon att prioritera att leta efter etiketten på slipsen.

    • Lord Sidcup skriver:

      Förr var det formellt korrekta frack till begravning. I dag är det är just vit sidenslips som är korrekt.

    • Fredrik skriver:

      Jag vill minnas att det inte är siden som gäller utan någon typ av linne. Det har sagts mig att det har att göra med att det är svårt att få siden riktigt vitt. (Även om påpekandet ovan att det är lite för festligt också klingar väl för mig.)

      • Lord Sidcup skriver:

        Linneslips hör sommaren till. Vitt siden är inget problem.

        Jag har hört, anekdotsvägen, att sidenslipsen kommer från den vita sidenrosett man bar till fracken på begravningar. När kostymen blev norm på begravningar bar alla vit slips, senare utmönstrades den nuvarande seden.

  7. Andreas skriver:

    @ Jonas – Dubbelknäppt eller enkelknäppt har ingen formell betydelse rent konkret även om vi nu förtiden ofta uppfattar dubbelknäppt som mer formellt.

    Det som avgör är snarare färgen och tyget. Jag skulle t ex avråda från tweed, flanell, linne och bomull även om de är i svart då dessa är tydligt förknippade med en mer informell klädsel.

    • Jonas skriver:

      Andreas, jag såg först inte ditt svar. Jag ber om ursäkt för detta.

      Jag håller helt och fullt med dig i detta, i synnerhet att dubbelknäppt ses som mer formellt i dagsläget. Kostymen är i kolsvart ull, och är förutom knäppningen allt som beskrivs i inlägget ovan.

  8. leif skriver:

    ja,det skulle ju onekligen ge tråden en touch av galghumor..tack för alla svar. äger ingen svart rock,men väl en kamelgul yllerock,så det får bli den då. om jag uppfattat det rätt ska man inte bära sorgband på själva begravningen då? hatt är inget jag bär i vanliga fall,eftersom jag har en älskad tweedkeps från lock&co,som suttit där i ur o skur de senaste femton åren. får väl undersöka utbudet,och fundera lite till på just hatten. vill ju inte uppfattas som någon form av al capone wannabe..

  9. Daniel skriver:

    Jag ber om ursäkt ifall någon tar illa vid sig för att jag lånar kommentarsfältet för att ställa en fråga som kanske inte är direkt relaterad till begravningar.

    Men dopet är lite begravningens motpol, hur skulle en drönare klä sig på en sådan tillställning?

    Jag ska själv närvara på ett dop till helgen och funderar över min klädsel. Det står ingenting på inbjudan om klädkod och från vad jag vet om föräldrarna till barnet så är det personer som själva inte är särskilt stilintresserad och jag misstänker att många gäster kommer att dyka upp iklädda jeans och skjorta eller kanske jeans och t-shirt. Som jag ser det är dop en ”ljus” glädjefylld händelse där man definitivt kan klä sig mer avslappnat än på många andra tillställningar men så långt som jeans skulle jag personligen inte vilja gå. Det jag främst väljer mellan är en marinblå kostym eller en ljusgrå. Det som talar för den marinblå är att jag verkligen gillar både kostymen och färgen, men den ljusgrå kanske lämpar sig bättre då det blir mindre formellt, ljusare, och jag slipper vara för ”överklädd.

    • Lord Sidcup skriver:

      Jag föreslår att du håller dig till den moderna varianten av klädkoden ”kavaj”. Du verkar veta med dig att det inte är en stor och formell tillställning, men själv ska du givetvis försöka hålla stilen.

      I linje med detta väljer du den grå kostymen. Den är mindre formell och lämplig för dagtidstillställningar (som dop brukar kunna vara). Dessutom stämmer den väl in på dopets betydelse som livsbejakande, ljus och hoppfull ceremoni.

      Till den ljusgrå kostymen bär du en ljust färgad skjorta och en dito fluga eller slips, lämpligen i siden (eller sidenliknande material). Du kan bära bruna eller svarta ”finskor”, exempelvis Oxfords, till. Undvik gärna mönstrade skor, även om klädkoden inte är så formell. Livremmen kan gärna matcha skorna i färg.

    • chuffnell skriver:

      Om jag hade deltagit i något motsvarande då hade det nog blivit klubbkavaj, chinos, randig skjorta, bruna brogues och brunt bälte. Ganska avslappnat, alltså. Men Sidcups förslag var ju inte heller så pjåkigt 🙂

      • Lord Sidcup skriver:

        Jag instämmer att det kan vara en lämplig klädsel, åtminstone vid en mindre tillställning, om ingen klädkod angivits. Men jag utgick från frågeställningen: mörk eller ljus kostym.

        Personligen har jag, som gammal baptist, och nuvarande ateist, en ingrodd motvilja mot både barndop och Svenska kyrkan. Dop sker tack och lov vanligtvis i kretsen av den närmsta familjen, varför man lätt kan undvika dem.

      • Alistair skriver:

        -Lord Sidcup,

        I second that to the letter.

        BR
        ~Alistair

    • Gussie skriver:

      Tänk att dop kommer upp i denna tråd! Fantastiskt – släkten följa sannerligen släktens gång.

      Du har redan fått råd ifrån Sidcup och Chuffy. För att vara sådär extra jobbig ska jag därför ge dig ett tredje råd som strider helt mot vad de andra två föreslagit.

      Jag säger välj den mörkblå kostymen. Vid en såpass välkänd cermoni som ett dop tycker jag inte att det finns någon risk att någon uppfattar en som överklädd om man bär kostym. Om folk gör det så är vi riktigt illa ute som folk.

      Skälet till att jag säger mörkblå istället för ljusgrå är att jag faktiskt (tvärt mot Sidcup) anser att den ljusgrå kostymen p.g.a. sin relation visavi det svarta känns betydligt mer stel och trist. En stark blå känns då betydligt mer livsbejakande och festligt (OBS! Då utgår jag ifrån att vi pratar om en marinblå kostym och inte en midnattsblå).

      Kombinera det hela med en välstruken vit eller azurblå skjorta eller en smakfull vit-blå mönstrad dito (vertikala ränder, rutor eller gingham). Låt slipsen vara det som lyter det hela till en högre nivå. Välj en grön (butelj eller smaragd), röd (klar eller vinröd) eller en gul. Ha inte för många/kraftiga mönster i slipsen utan låt färgen tala istället.

      Välj oxfordskor. Brunt eller svart går lika bra. Men om du vill klä ner dig något välj bruna.

      • Lord Sidcup skriver:

        Dina råd ligger helt i linje med nivån ”Kavaj” i dess moderna tolkning – fast ditt alternativ är mer färgglatt, det medges. En ginghammönstrad skjorta kan ju omöjligen tas för begravningskläder eller som alltför formell utstyrsel.

        Jag skulle nog välja vit skjorta i sammanhanget, snarare än azurblå, annars blir det lite för mycket ”blått på blått” för min smak; fast då blir det lätt mörk kostym-nivå på det hela. Ljusgrårandig kanske? Definitivt bruna skor i så fall, för att ta ner det lite!

        Ja, jag gillar grått…

      • Daniel skriver:

        Stort tack till alla som har lämnat sina åsikter. Jag förväntade mig naturligtvis inte att jag skulle få ett entydigt svar och ju fler personers åsikter jag har desto lättare blir det att fatta ett bra beslut.

        Det som kanske gör mig mest osäker är att det är ett hyfsat stort dop (80 gäster) vilket kanske borde påkalla en mer formell klädsel samtidigt som jag vet med mig att troligtvis kommer det vara en informell tillställning med, åtminstone vissa, gäster som klär sig i extremt fritidsbetonad klädsel.

        Men som sagt alla kommentarer uppskattas och det är trevligt att veta att man kan lita på att få goda råd på den här sidan. Så fortsätt med kommentarerna.

        Angående den exakta tonen på den blåkostymen som Gussie var inne på så är den i mitt tycke marinblå (definitivt inte midnattsblå) även om den drar åt den mörkare delen av det spektrum som kan anses vara marinblått och den såldes också som ”dark navy” (nu diskuteras alltså nyanser av en nyans, mycket trevliga hårklyverier. :))

  10. Mr Skarpskytt skriver:

    Hur ligger det till med fluga om en är van att bära dem, bör de ändå undvikas vid begravning eller är det rätt så länge den är vit eller svart?

  11. innerligisten skriver:

    Jag vill väcka tråden. Om koden är ”ljusa kläder” och ceremonin ska vara ljus, vad tycker ni, tips? Jag är mycket nära familjemedlem till den avlidne.

  12. baltzzar skriver:

    Jag kommer inom kort att bevista begravningen av en ung människa. Den döde hade en favoritfärg. Jag är inte väldigt närstående, men de omkring mig är den döde verkligen nära. Givetvis kommer jag vid begravningen att bära svart kostym och vit skjorta. Min fråga: kan jag, i en mörk ton, bära den dödes ”önskefärg” i slips (istället för svart)? Handblomma kommer efter uttryckt önskan att vara av färgen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s