Rollator i rusningstrafik

Ibland undrar jag, på allvar, vad det är för fel på folk. Under morgonens färd till arbetet passerar jag i vanlig ordning en större korsning, inte alltför långt från residenset Flördeg. Det ovanliga denna morgon var att en äldre dam med rollator förirrat sig in mellan de vid tidpunkten hårt trafikerade vägbanorna. Troligtvis från ett övergångsställe något hundratal meter bort.

Med en förvirrad blick och små vinglande utfall, i försök att ta sig vidare till den sida av vägen hon troligtvis tänkt sig från början, fortsatte alla bilister ändå köra förbi henne i hög fart på båda sidor. Man saktade inte ens in!

Jag kom i sedvanlig ordning farande på moped. Hade jag kommit i bil, hade jag inte agerat annorlunda. När situationen stod klar, vilket tog mig någon millisekund att konstatera, vräkte jag mig av vägbanan, stannade, och gick ut till damen. Stoppade trafiken, så att hon i den takt hon förmådde kunde ta sig i säkerhet till trottoaren.

Då jag med en varsamt ledande hand under armen talade lugnande med damen i fråga, om hur bilarna borde sakta ned, stod det klart att hon haft dagar där omvärlden tett sig klart tydligare. Hon log lite frånvarande mot mig, och höll med på det sätt man gör när man ändå inte riktigt förstått vad någon sagt.

Jag är inte helt säker på att hon ens var medveten om vad som just hänt, eller varför jag plötsligt gick med henne där på vägen. Förhoppningsvis tog hon sig sedan dit hon skulle.

I dagarna hörs sorgliga rapporter om hur privata aktörer som köpt sig in i äldrevårdssektorn, drar ned kostnaderna, dvs. medlen och resurserna till de boende på servicehemmen, i syfte att göra maximal vinst. Där spelar det ingen roll hur mycket jag röstar för partier som främjar en friare marknad och privatisering. Vinst får inte ske på bekostnad av människors livssituation. Någon form av kontroll måste finnas på valda områden. I synnerhet dem där vård, omsorg och utbildning drabbas av misären som följer.

För, i de fall det inte är den monetära vinsten som blir lidande, bryr sig människor generellt ganska lite om det uppstår missförhållanden för de människor som drabbas av nedskärningarna. De yngre barnen och de äldres vardag är ofta den som drabbas hårdast.

Morgonens incident visar på samma inställning. ”-Ojdå, det där ser ju kanske oroväckande ut, bäst jag gasar på och kör lite fortare för att hinna till jobbet.” Ytterst ledsamt att bevittna, men tyvärr inte vidare förvånande.

Annonser
Det här inlägget postades i Reflektioner och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Rollator i rusningstrafik

  1. Peder skriver:

    Allt heder åt dig bäste Archibald. Man undrar ibland vart världen är på väg när vi inte ens kan ta hand om våra äldre medborgare.

    Trevlig helg

  2. Klara skriver:

    Sorgligt, men det värmer att höra att det fortfarande finns folk som faktiskt gör något för andra människor!

    Folk i allmänhet ignorerar tyvärr varandra i så stor utsträckning det går, och man orkar inte bry sig om någon annan än sig själv. Jag möter det ofta i rusningstrafiken när jag frågar efter en sittplats på bussen eller tunnelbanan, och inte ens får ett svar tillbaka. Det är tråkigt, men som du säger, inte överraskande.

  3. claesleo skriver:

    Jag säger som de andra .. heder Archibald.
    Eftersom jag har en mor som snart fyller 90 och blir mer och mer förvirrad har jag kanske problemet närmare inpå mig andra. Jag märker hur många små detaljer gör det svårare och svårare för våra äldre. Det kan var så enkla grejer som att skyltningen av något är för dålig eller att golvet i köpcentrat är halkigt till att man lägger ner det fasta telefonnätet vilket tvingar människor att flytta eftersom mobiltelefoner – och datorer – är för opålitliga. (För att inte tala om alla ”flervalsmenyer” när man ringer till något företag eller en myndighet vilket till o med för fullt fungerande personer kan vara förvirrande).

  4. Johan H skriver:

    Skönt att se att hederligt hyfs fortfarande finns. Jag jobbar för det största telecom-bolaget i Sverige, ni vet alla vilket, och jag får dagligen tampas med fastigheter där byggherrarna snålat in på kopparnätet till förmån för fiber, något som gör att personlarm etc. inte fungerar. Vem är så snål att de inte vill dra gammal hederlig telefoni i ett nybyggt äldreboende? Sedan får personer som jag sitta och ta kritiken om att det vore vårat fel när det handlar om snålhet från fastighetsbranschen….men det är ju inte så konstigt att vi har det så här när våra politiker vinner val på hur mycket de kan sänka skatterna istället för hur bra de kan bygga samhället (både till höger och vänster).

  5. kickie skriver:

    Väldigt bra skrivet. Jag kommer aldrig begripa hur vinstintresset kan va viktigare än att människor får en god sjukvård. Skola o annan omsorg är också långt i från den bästa.

    När det gäller hur trafikanterna agerade mot damen blir det absolut tummen ner. Heder till dig som hjälpte henne.

    Ha de bra!

  6. Lord Suggs skriver:

    En eloge för ditt agerande, vi får det samhälle vi förtjänar och i dagsläget är det tyvärr allt för många som inte gör sig förtjänta av att få vistas i ett.

  7. Mattias skriver:

    Kan inte annat än att hålla med Lord Suggs. Archibald, ytterligare kontroller på utsatta områden är att önska. Tyvärr kostar det än mer med ordentliga kontroller och när budgetutrymmena är som de är kommer det antaligen att fortgå utan ökad tillsyn.

  8. Mrs G skriver:

    Det är mycket som är fel med folk i allmänhet i dagens samhälle.
    Det här tex http://wp.me/p1uIV8-1Qk, retar mig till vansinne.

    Mrs G

    • Algy skriver:

      Det där har jag dock väldigt svårt att uppröras över. För all del, piratkopiering är ett brott och bör beivras, men att bli förbaskad för att någon råkar bära en kopia av en jacka som du själv har? Vad är problemet – är du rädd för att andra inte ska se hur exklusiv du är som har råd med en jacka för 10 000 kronor? Jag förstår verkligen inte.

  9. Algy skriver:

    Bra gjort. Jag hade gjort, och har gjort, detsamma. Liksom alla drönare, vågar jag påstå.

    Vad gäller den så kallade ”Carema-skandalen” är jag minst av allt förvånad. Hela agerandet från företagets sida finns redan inbyggt i vinstintresset som incitament för bedrivande av social verksamhet och vård. Samhällets kostnader för kontroll och byråkrati kommer att öka i takt med avregleringarna eftersom det ligger i marknadens natur att kostnadseffektivisera. Man kan inte heller begära att marknaden ska ta social hänsyn, dess funktion är inte sådan. Samtidigt saknas det belägg för att avregleringar/privatiseringar gör arbetet bättre eller billigare.

    Lord Suggs sade det ovan: Vi får det samhälle vi förtjänar. Och vi får också det samhälle vi röstar fram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s