Världssanningar om mönsterblandningar

För en tid sedan hamnade jag i efterdyningarna av ett event i en kallpratskonversation med en mingelvinsförfriskad dam. Efter en stund fäster den ett antal år yngre tjejen blicken på mitt skjortbröst och utbrister med uttalad Solleftedialekt:

-Män guud, lille vään, du kan ju inte blanda rutigt och rutigt?!?”, syftandes på kombinationen här till höger.

Lite tagen på sängen frågar jag roat var hon nu lärt sig det, för det känns väldigt ofta som det är just så, att det här är ett så klassiskt inlärt konstaterande. Jag fick inget vettigare svar än ”…men det går ju bara inte…”, och så vidare.

I ett försök till lätt diplomati, och för att rent utsagt jäklas lite, sa jag att hon mycket gärna skulle få förklara varför den här blandningen nu inte skulle fungera, så kunde jag kanske förstå lite bättre.

Efter en stunds förbryllad tystnad förkunnade hon:
-Jo, för jag är tjej, och…” sen följde luddigt babbel, som egentligen inte kunde tolkas som annat än, ”därför”.

Missnöjd med att inte få gehör för sin kvinnliga visdom, skulle den vinfnittriga nu med ett bestämt ”kom här…” och ett stadigt tag i kavajaxeln leda mig till en väninna, där dam 1 bad kompisen förklara att ”-visst kan man inte blanda rutigt och rutigt?!?…” Med enda svaret att ”bevisligen kan man ju göra det” från den smått generade tillfrågade.

Det är alltid lustigt att få såna tveklösa världssanningar serverade om hur ”det inte går att”, eller hur ”man absolut inte får…”. Sällan ”jag tycker inte att…”. Sen var ju rutmönstret på skjortan i fråga inte direkt av det djärvare slaget. Att starta en diskussion om storleksförhållandet mellan blandade mönster kändes mest krystat.

Vidare fick jag förklarat att ”…i Sollefte, är man minsann ärlig och säger vad man tycker”. Japp. Sen kan jag känna att gränsen mellan ärlighet, och social inkompetens inte är särskilt hårfin. Därmed inte sagt att alla från Sollefteå är av samma skrot och korn.

Så nedan, Ruggad ull, ränder, rutor och paisley.

…Och så lite fredagsbossa på det

Annonser
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Världssanningar om mönsterblandningar

  1. Fläderblom skriver:

    Min erfarenhet säger att det inte primärt är mönstertyperna som spelar roll, utan mönsterstorlekarna. En slips med centimeterstora rutor kan ge yrselanfall om den kombineras med en skjorta med centimeterstora rutor eller centimeterbreda ränder. Däremot kan den fungera utmärkt till en riktigt smårutig eller bredrandig skjorta. Denna regel tycker jag fungerar ofta, men undantag finns. Det går givetvis inte att sätta upp några enkla och vattentäta regler för vilka mönsterkombinationer som blir snygga och vilka som inte blir det. Man måste pröva.

    I Sollefteå säger man vad man tycker, oavsett om man blivit tillfrågad eller inte…
    Jaså minsann. Jag har sällan varit norr om Uppsala och aldrig längtat dit. Nu fick jag ytterligare en anledning att stanna i civiliserade trakter.

    • Algy skriver:

      Jag var i Umeå i torsdags – en oerhört trevlig stad. Jag bytte korsord med en medelålders dam på flyget, av henne fick jag sedermera både skjuts från flygplatsen och trevligt lunchsällskap. De jag arbetade med i staden var bland de trevligaste och mest sympastiska personer jag mött.

  2. Dandy skriver:

    Mina djupaste sympatier… Erfarenhet av en f.d. arbetsplats, tämligen tätbefolkat av liknande stjärnor, ger numera vid handen att: 1) följ inte upp om du inte måste och 2) om du nu måste följa upp kommentaren, gör det när du är på ett lekfullt toppenhumör och har utrymme att ta visst mått av idioti och skrocka åt det. Mina stackars nerver… Detta inlägg smällde rakt på en stor, röd, nostalgisk knapp.

    Vad sedan mönsterkombination anbelangar så är jag benägen att hålla med Fläderblom, ovan; storlek på mönstren i fråga och antalet inblandade färger. En balansgång.

    Kan tycka att det hänger lite på personen & personligheten som bär upp kläderna också. Har sett stundtals, i mitt tycke, excentriska kombinationer som på rätt person sett elegant och självklart ut. …Men som förmodligen inte alla kan klara av att bära upp. Det är troligen därför folk lägger upp vissa ‘tumregler’ som att inte blanda rutigt-och-rutigt (eller blått och svart för den delen) – rekommendationer som skall kunna passa den stora, homogena massan, men som inte nödvändigtvis är sartorial commandments.

  3. J skriver:

    Reglerna är väl snarare riktlinjer för folk med motsvarande färgblindhet för mönstermatchning, en kategori som den unga tjejen uppenbarligen tillhör!

    Här har ni en kombination av rutiga plagg värd att ifrågasätta:

    🙂

  4. Andreas skriver:

    haha! Alltid lika kul med människor och särskilt kvinnor som skall tillrättavisa folk i stil och klädkoder. Samma kvinna skulle säkert tipsa om att man sådär lite spännande och fantasifullt kan ha samma färg och tyg i både bröstnäsduken och slipsen…

    Min allmänna erfarenhet är att kvinnor faktiskt är horribelt dåliga på just herrmode…Nästan lika dåliga som vi är på dammode…:)

  5. Klara skriver:

    Kul att du stod på dig och kom med motfrågor! Folk använder tyvärr alltför ofta ”man” när de menar ”jag”.

  6. lano skriver:

    Tyvärr lyckas de flesta människor inte kombinera rutigt och rutigt och få det snyggt. Därmed inte sagt att det inte går. Huvudsaken är ju att det ser snyggt ut, och så länge det ser snyggt ut kan man göra som man vill. Enklast kanske är att göra som i ovanstående outfit, att välja ganska små rutor på skjortan t.ex.

    Vem vill alltid hålla sig till alla regler? inte jag iaf 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s