Potentiellt lördagsfynd

En kort stunds slösurfande gav ett tillfälle som, om informationen stämmer, borde kunna innebära ett fynd för rätt köpare. Jag har inte järnkoll på den aktuella prisbilden för dessa klockor i begagnat skick, men magkänslan säger att det rör sig om ett ganska bra tillfälle att förvärva en automatisk Omega Speedmaster.

Bilden nedan är länkad till annonsen, men innan dess bör de följande kommentarerna till detta inlägg läsas.

Annonser
Det här inlägget postades i Inspiration och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Potentiellt lördagsfynd

  1. Lord Pesherton skriver:

    Snygg klocka, en absolut designfavorit!

    Med Speedmaster ska man veta några saker. Köp inte den variant med ”påhängskronograf”, dvs ett verk som inte ursprungligen tillverkats för att vara en kronograf. Jag är tyvärr inte tillräckligt beläst i frågan för att kunna droppa vilken caliber det avser. De ger iaf ofta problem. De manuella varianterna är mest värdefulla, dels eftersom det är ursprungsmodellen, men det var även den modellen som var först i rymden..

    Ang polering så är det väl i stort en smakfråga, men upprepad polering brukar leda till att boetten och länken blir mindre skarpa i kanterna vilket sällan uppskattas av inbitna entusiaster. Visst ger det en känsla av fräschör, men det kan påverka värdet negativt.

    Förutsatt att klockan i fråga inte har nämnda skräpverk verkar priset hyfsat skäligt, åtminstone med tanke på den kostsamma servicen. På Ebay är de dock billigare.

  2. Lord Pesherton skriver:

    Reduced-modellen bör också undvikas om de inte är okristligt billiga. Säkert inget fel på klockan som sådan, men det är betydligt mindre efterfrågan på dessa och det avspeglar sig i värdet!

  3. JP skriver:

    Håller med övriga kommentarer. Den ”riktiga” Speedmastern är manuell och i fullstorlek, och går att hitta för de här pengarna i hyfsat skick begagnad.

    • alistair skriver:

      Tyvärr gott folk,

      13,5 kkr för Automatversionen är inte ett ”bra” pris. Tyvärr är denna modell inte riktigt ”legio” då den egentligen är en ”negativ utveckling” av originalmodellen Speedmaster Professional som är manuell.
      Autmatversionen är mindre i storlek och har ett urverk som bygger på ETA7750 vilket är ett MYCKET vanligt urverk i automatkronografer. Breitling (till exempel i Chronomat), Tudor, Omega etc använder den i en mängd modeller. Alls icke ett dåligt urverk, det är en erkänt robust och bra design, men det är inte ”in-house”…

      Skall man köpa en ”Speedy Pro” så är det manuella caliber 321, 861 eller 1861 (den senaste) som gäller. Egentligen samma urverk allihop men både urverk och boett/urtavla ser LITE olika ut beroende på när klockan är producerad.
      De värdefullaste innehåller Omega cal.321 som i grundutförandet utvecklades på 40-talet. De allra första Speedmastrarna från 1957-58 heter inte ”Professional” och har en annan boett och är MYCKET värdefulla och MYCKET sällsynta. Under slutet på 50 till mitten på 60-talet har den fortfarande den lite enklare (och mycket snygga) boetten. Det var en sån, privat inköpt, som astronauten Walter Schirra använde i NASA:s tjänst för första gången 1962.

      1965 utrustades Speedmastern med den ”klassiska” boetten som är lite fetare och har den där karakteristiska facetteringen.
      1966, när den officiellt certifierades av NASA fick den epitetet ”Professional”. Urtavlan har i princip sett identisk ut hela tiden förutom att ”Professional” har tillkommit samt att Omegalogon ändrades ca 1967-68 från metall till att bli målad. Visarna var annorlunda på de första modellerna men har i sitt nuvarande utförande, i stort sett (små variationer) sett likadana ut sedan 1965.

      Ett råd: -Köp helst den ”riktiga” manuella varianten. Ny kostar den ca 30′. Nyare begagnade med 861 eller 1861 (80-tal fram till idag) kan man hitta för ca 15-20 kkr. Har man tur kan man hitta dem ännu billigare. Mitt eget exemplar från 2004 lyckades jag få för 8 kkr från Kaplans. Lite tur kan man säga.
      Är man samlarintresserad så satsa på tidiga varianter. Beroende på skick så hamnar 321:orna med metalllogo från sent 60-tal på 20′-30′ och mer… De riktigt tidiga varianterna kan bli precis hur dyra som helst. Framförallt om det är mer ovanliga varianter med ”broad arrow” visare och andra mer exotiska varianter…
      Som vanligt finns det många specialvarianter då grundmodellen måste vara en av de klockmodeller som varit i obruten produktion allra längst. Det roliga är att en standard Speedy Pro från 2011 i princip ser identisk ut med en från 1965.

      Om man till nöds känner sig tvungen att köpa en automatversion (vilket jag starkt avråder ifrån) så anser jag att prisbilden ligger mer rätt i 8-10kkr, INTE mer. Jag vill dock understryka att automatversionen inte är särskilt eftertraktade eller värdebeständiga. Observera att detta gäller de mindre varianterna med cal. 1140, 1150, 1155 eller 1160 från slutet på 80-talet och framåt.

      Man måste veta att det dock finns automatversioner som bygger på Speedmaster Professional boetten (full storlek) som kan vara betydligt värdefullare ur ett samlarperspektiv, till exempel ref ST3760822.

      Angående polering så är det som sagt en smaksak. Min egen uppfattning är att man förstör klockan. Snygg för stunden men om 6 månader lika repig igen. Plastglas (vilket Speedy Pro normalt har) går att polera med tandkräm till ”nyskick”!

      MVH
      ~Alistair

  4. Archibald skriver:

    Där ser man! Jag tackar för i vanlig ordning väl presenterad kommentering ovan, och har starkt på känn att råden bör följas. Uppdaterar därmed inläggstexten.

    Good evening gents.

  5. Andreas skriver:

    Jag kan bara instämma i vad tidigare skribenter sagt. En automatisk Speedy är inte att föredra och för det priset som klockan i artikeln kostar får man ”the real deal”…Tro mig, betalade nämnligen det för min från ca 1990 med 861 verket. Det är bra mycket mer prisvärt än att vara dumsnål och ”spara” några tusenlappar på en snikversion som egentligen bara är en skugga av den ikoniska originalmodellen.

    Men oj vilken trevlig klocka det är…Älskar min som får för tillfället mer handledstid än någon annan klocka i samlingen.

    • Archibald skriver:

      Ja, den modellen har en stark dragningskraft. Äger ingen egen ännu. Har dock en kollega som slog till och köpte sig en för ett tag sedan. Den är vacker, och väcker habegär. Jag är också helt betagen av Omegas stållänkar. Massiva och gedigna.

      • Alistair skriver:

        Aj-Aj min gode Archibald! 😉

        Du har tydligen inte insett tjusningen med Rolex/Tudors, av ”tradition” ganska smäckiga stållänkar.

        En modern Speedy Pro eller Seamasterlänk är förvisso solid och känns som ”tung” kvalitet men ett vintage Oysterband från Rolex/Tudor rymmer en estetisk kvalitet som inga moderna stållänkar kommer ens är i närheten av.
        Särskilt läckra är de ”nitade” Oysterarmbanden från 50- & 60-talet. För mig smäller dessa mer än 1000 gånger högre än de solida monsterarmbanden som leveraras till dagens Omegamodeller (eller Rolexmodeller för den delen).

        Det skall tilläggas att de moderna Rolexarmbanden (de som levereras med dagens själlösa och vulgära Rolexmodellerna med elefantiasis) med ”Solid End Links” och massiva centrumlänkar känns minst lika gedigna, om inte mer, som Omegas moderna stållänkar.

        Men vem f-n vill egentligen ha en ny Rolex??? Låt oligarkerna i öst och deras look-a-likes/wanna-be’s stoltsera med dem.

        Som sista inlägg vill jag framhäva hur fördelaktigt en Speedy Pro framhäver sig med ett mörkt, mahognybrunt läderarmband.
        Stoppa undan stållänken och skaffa läderarmband istället, det är RIKTIGT snyggt och passande för en drönare.

        MVH
        ~Alistair

      • Archibald skriver:

        Underbar inlevelse i vanlig ordning Alistair 🙂 Jodå, jag ser även tjusningen med en folded 9315. De ger en bra känsla av ett annat slag 😉 Kan inte exakt sätta fingret på vad med viklåset på en ’94 Seamaster Professional som trollbinder. Stadig, smidig stålkonstruktion utan klumpig känsla? Brunt läderarmband till Speedmastern helt sant är ett riktigt snyggt alternativ.

  6. Max skriver:

    Apropå ingenting – enligt tidigare erfarenheter borde det bli vår snart, även om det känns lite far fetched just nu. Tips på stilenliga, klassiska vårjackor skulle verkligen uppskattas då jag har lite ont om inspiration.

    Max

    • Alistair skriver:

      Max,
      Då jag alltsomoftast hemfaller åt preppyinfluerat mode, särskilt vår och sommar, så är jag svag för ”Harrington”-jackor.
      Gärna originalet, ”Baracuta” och modellen G9. Jag har en i den klassiska ljust beiga färgen och en mörkblå från deras lite dyrare serie; ”Made In England”.
      Visst, det finns en koppling till skinheadsrörelsen men jag väljer ännu hellre att titta på gamla bilder på Steve McQueen, 50-tals Elvis Presley och Frank Sinatra. Mycket stilfullt!!!

      Barbour funkar ju alltid, speciellt i det nyckfulla svenska vårvädret. Varför inte en quiltad väst från samma tillverkare? ”-Gôrsnöggt!” som Göteborgaren säger!

      MVH
      ~Alistair

  7. Lord Pesherton skriver:

    Håller helt med dig Alistair ang vem f-n som vill ha en ny Rolex. Gammal samt gärna lite lagomt luggsliten och opolerad. Någon av de odödliga klassikerna får med ett fräscht glas pondus som en väderbiten, levnadsärrad äldre människa med skärpan i ögonen intakt. Tyvärr inskränker mina allergier mig från att välja en klocka i stål, och guldmodellerna känns lite out of my league… annars hade det nog blivit en välanvänd GMT.

    En sak som slagit mig är Breitlingägares tendenser att polera sina klockor in absurdum, någon som delar denna åsikt? Men de är ju inte lika understated som en Rolex.

    Omega ska iaf ha cred för sin fundamentala enkelhet och vettiga prissättning på reservdelar. Det gör dem, inköpspriset åsido, betydligt mer humana att använda som bruksklockor. Hittar du en seamaster eller speedmaster med väl mycket flex i länken, men som i övrigt verkar bra, så kostar en omstiftning ingen förmögenhet. Det ger ett rejält lyft för den upplevda kvalitén.

  8. Lord Pesherton skriver:

    Vet du förresten, Alistair, var ett mesh-band i titan finns att uppbringa? Har en seamaster pro i titan med urtavlan som minner om den gamla 300-modellen från 60-talet och inbillar mig att det skulle sitta som en smäck!

    • alistair skriver:

      Tyvärr.
      Jag är också såld på de gamla mesh-banden. Ursnygga.
      Svårt nog med stål, ännu värre med titan.

      Min egen favorit är Omegas ”Plo-Prof” med meshband. Kan det bli mer ”St Tropez -71” över det?

      En annan favorit är det meshband som många astronauter valde att ha till sina Speedy Pro:s på 60-talet. Det var inte Omega original utan något obskyrt lågkvalitémärke. De riktiga entusiasterna letar efter såna som numer betingar skyhöga priser.

      Jag kan f.ö. rekommendera boken ”Omega Sportswatches” av John Goldberger. ”Omegaporr” på högsta nivå!

      MVH
      ~Alistair

  9. Marcel skriver:

    Hur kan man inte förstå charmen i att börka på ett tomt blad? Att titta på Sin trettio år gamla rolex slår ju högre än att köpa en redan färdigpatinerad klocka där varje repa inte säger dig ett jävla skit? Köp en ny och vet att varke repa blir ett minne.

    • Alistair skriver:

      ”-Each to his own”, men för egen del kommer ingen Rolexmodell producerad före 2000 på armen. Den får dock gärna vara 60-70-tal. Och mycket gärna med akrylglas.

      Dessutom är de nya, ”svulstiga” modellerna så jätte-jättefula. Fast det får ju stå för mig.

      MVH
      ~Alistair

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s