Att spara, men ändå njuta av livet…

Njuta sin klöver, eller hamstra?

Den som spar, han har, till slut bara pengar kvar. Så skrev en högljudd samhällskritiker en gång. Många läsare hänvisas fortfarande till The Drones Club via den idag vilande bloggen ”Hur jag blev rik”. En gång landets i särklass starkaste blogg på ekonomiområdet. Bloggen i fråga handlar övergripande om hur man bygger sin egen förmögenhet på sunt förnuft och vardagsekonomi. TDC förespråkar också genomtänkt konsumerande, men, var drar du gränsen mellan de två?

Givetvis bör alla ha en ekonomisk buffert, frågan är bara var man bör dra gränsen till dess storlek? Som i alla andra fall, är det väl en fråga om eget tycke och egna värderingar. Frågan jag ofta ställer mig är dock: Vilket nöje har man av en stor hög med pengar på banken om livet plötsligt tar en vändning, där du inte kan ha glädje av dina ihopsamlade pengar?

Hur bitter kommer man då att vara, när man blickar bakåt och inser att man inte njöt av sina tillgångar, när man hade möjligheten att göra det med glädje? Dagens fråga är alltså, njuter du av livet idag i den utsträckning du skulle kunna, och som dina pengar skulle kunna tillåta dig att göra, eller sparar du undan för att ha mycket pengar på banken?

Annonser
Det här inlägget postades i Reflektioner och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

26 kommentarer till Att spara, men ändå njuta av livet…

  1. "Reginald" skriver:

    En gentleman bör ha tillräckligt undansparat för att klara oförutsedda utgifter i viss utsträckning – exempelvis nödinköp av något klädesplagg, vitvaror eller bilreparationer. Att inte ha en krona på banken vore inte särskilt intelligent.

    Däremot skall man inte spara för mycket heller – man skall använda pengarna när det är som mest gynnsamt, inte beroende på hur mycket man har sparat.

    Exempel:

    Om man har 10 000:- och hittar ett par Church’s på rea för 2500:- så är det smartare att slå till direkt än att köpa paret för originalpris när man har 40 000:- på kontot.
    Om man i efterhand tittar tillbaks på köpet är det rabatten och kapet man kommer ihåg, inte hur mycket pengar man hade vid köptillfället – så köp när priset är rätt, sålänge du åtminstone har råd med mat och hyra efteråt!

  2. FO skriver:

    Jag sparar, men det finns ett mål med mitt sparande – att inte behöva ta mer studielån än vad som är strikt nödvändigt. Det kommer att öppna upp mer konsumtionsutrymme längre fram i livet. Överlag kan jag hålla med om att man nog kan känna sig bitter om man inte får tillfälle att spendera sina sparade slantar, men det resonemanget går ju å andra sidan att vända på.

    Vilket nöje har man av att ha spenderat alla sina pengar, om man står där utan en buffert när olyckan står för dörren? Nu är det inte det du verkar förespråka, men nog tror jag att det – allmänt sett – är bättre att ha lite för mycket än lite för litet på banken.

  3. Alistair skriver:

    Jag säger som filosofen ”- Frågan är fel ställd”.

    Risken finns att man med skribentens resonemang ger sig in i en ganska moralpredikande syn på människors syn på sina pengar kontra sitt liv. Varje individs definition av ”njutning”, ”glädje” är ju högst personlig. Hur man förhåller sig till sina egna pengar är ju högst privat.

    Frågan är dock fel ställd eftersom jag tror att väldigt få människor sparar pengar med det snäva syftet att ha ”mycket pengar på banken”. Det blir en irrelevant fråga eftersom jag är helt övertygad om att pengar nog sällan är ett mål i sig utan (hoppas jag) ett medel.
    Med risk att vara schablonartad så tror jag de allra flesta lägger undan pengar (antingen på banken eller i sparbösssan) för att uppfylla ett eller oftast flera mål. Sådana mål kan ju vara av de mest varierande slag:

    -Köpa ett par Church’s på rea
    -Trygga en pensionbesparing
    -Säkra en allmän handlingsfrihet (t.ex för att kunna impulsköpa ett par Church’s eller en Porsche 356 Cabriolet eller en 88:an.)
    -Möjliggöra en investering (bostad etc)
    -Uppfylla en dröm (en semesterresa, en Porsche 356 cabriolet, en 88:an etc.).
    -Ge vardaglig trygghet åt dem jag har ansvar för.
    -etc, etc

    Alltså, att spara med det uttryckliga syftet ”att ha mycket pengar på banken” tror jag är en synnerligen sällsynt inställning.

    För att återgå till själva (den felaktiga) frågeställningen så tror jag att allt kapital mer eller mindre alltid arbetar. Att spara innebär nog för de flesta att bygga upp ett kapital vilket så småningom skall sättas i arbete. I många fall för avkastning för att uppfylla ÄNNU högre mål.
    I strävan att uppnå sitt mål så försakar nog många människor både det ena och andra. Detta kan nog, felaktigt, uppfattas som att man sparar ”för att ha mycket pengar på banken”.

    Mitt eget svar på frågeställningen blir att som individ bör jag ha mål och mening med mitt liv. Jag har förmodligen ett helt batteri av mål, både långsiktiga och kortsiktiga samt en ekonomisk ram vilken begränsar mig.
    Mitt förvärvade kapital bör arbeta för att uppfylla dessa mål och balansakten för ett harmoniskt liv blir ju då att göra nödvändiga avvägningar och prioriteringar mellan de mål jag sätter upp. Lyckas jag med detta konststycke kan jag väl uppfylla skribentens andemening att ”njuta” av pengarna medans jag hade ”glädje” av dem.

    Den ende som vet svaret är ju en själv, det viktigaste är dock att man har egna mål i sitt liv.

    MVH
    ~Alistair

    • Alistair skriver:

      F.ö. begick jag just själv kardinalfelet att tala (skriva) om pengar.

      Oförlåtligt.

      MVH
      ~Alistair

      • Archibald skriver:

        Även solen har sina fläckar, och ja, det var en mindre lyckad formulering i frågeställningen.

        Jag ber om ursäkt för lockandet till ett försämrande av karman, men tackar för ett utförligt presenterat resonemang 😉

  4. and skriver:

    Samtidigt är det bättre att lita lite för lite på banken än lite för mycket.

  5. Cyril skriver:

    De flesta av oss är ju inte så välsignade att vi inte behöver bry oss om pengar överhuvudtaget. Men en viktig pusselbit i ett gentlemannamässigt beteende är att man i alla fall inte ska behöva OROA sig eller PRATA om pengar i någon avsevärd mån.

    Som jag ser det bör en gentleman alltså ha ordning på sin ekonomi och kunna hantera eventuella oförutsedda utgifter. Hur stora dessa är beror på livssituationen. Som student är det rimligt att ha 2000 kr för att klara en tandläkarräkning. Som hemmansägare och familjefar är det lämpligt att ha 100 000 kr på banken, ifall värmepumpen skulle krascha.

  6. lano skriver:

    Som cyril säger, är det givetvis individuellt. Jag hörde någon gång på TV en rekommendation från konsumentverket som sa något i stil med ”tre månadslöner per person och hushåll”. Det är något jag försöker hålla vid, och tror jag är ganska rimligt.

  7. Algy skriver:

    Hmm, komplicerad fråga.

    På vissa sätt sparar jag för att ha pengar på banken, mest av trygghetsskäl men även för att själva summan på kontoutdraget får mig att må lite bättre. Jag har upptäckt att det finns en stor fara med pengar och sparande, och det är att man börjar spara för pengarnas egen skull. Detta är särdeles problematiskt eftersom jag egentligen har väldigt svårt för tanken på att pengar i sig kan bringa lycka och för att jag ofta ser med (väl dolt, men dock) förakt på människor som pratar om och är fötjusta i pengar.

    Det hemska med pengar är att känslan av vinst och förlust inte är avhängig HUR mycket pengar man har. Skulle du ha 5000 kronor och av oförutsedd anledning bli av med 4000 av dem skulle känslan av förlust vara påtaglig – du har trots allt bara 1000 kronor kvar på kontot och kommer att få svårt att tackla vidare utgifter om detta skulle bli nödvändigt. Har du 50 miljoner kronor och plötsligt blir av med 40 av dem kommer känslan av förlust med största sannolikhet att te sig lika illa, eller kanske ännu mycket värre – du har ju precis blivit av med 40 MILJONER KRONOR.
    Trots att du har hela 10 miljoner kronor kvar på banken, betydligt mer pengar än vad någon kan behöva (extremfall undantagna), kan detta vara din värsta ekonomiska chock någonsin.

    Pengar erbjuder alltså inte någon proportionalitet i förhållande till sitt eget värde (alltså vad du kan få för dem) utan uppnår ofta ett känslomässigt värde för ägaren.

    I övrigt tror jag att det är orimligt för många att ha 100 000 kronor undanstoppat utifall att värmepannan skulle gå sönder. Många människor i dagens Sverige lever på marginalen.

    • Cyril skriver:

      Det är sällan man egentligen kan tala om ”rimligt” respektive ”orimligt” när det gäller privatekonomi, eftersom man har olika prioriteringar. Personligen tycker jag det är hål i huvudet att inte ha en underhållsplan för en fastighet man själv äger, förvaltar och t o m själv bor i. Därmed bör man, naturligtvis, också ha finansiering för sitt underhåll. Rimligt och orimligt åsido, många husägare prioriterar idag som om de bodde i en hyreslägenhet, och det kan naturligtvis leda till överraskningar som är ekonomiskt obekväma.

      • Algy skriver:

        Jag menar inte att det är orimligt att ha 100 000 kronor undanstoppat, men det är orimligt att tro att människor i gemen skulle ha möjlighet att stoppa undan så mycket pengar som buffert. De av mina kamrater som köpt hus kan absolut inte undanvara flera tusenlappar i månaden enbart till ett slags reparationsfond för fastigheten. Sparpengarna ska gå till så mycket, särskilt om man är i det skedet av livet att man har barn och bil och andra utgifter som måste betalas.

        Då finns givetvis alternativet att strunta i att köpa hus och istället bo kvar i sin hyresrätt, men jag kan förstå att man vill ha ett ”eget” boende och då skaffar det utan att för den skull ha en mycket god ekonomi. Många människor kommer aldrig att tjäna så mycket att de har möjlighet att spara ihop hundratusentals kronor – innebär det att de inte ska kunna köpa ett hus? Kanske, men det skulle vara ytterligt tråkigt om detta blev något som enbart de bättre betalda skulle kunna göra. Visst fick mina föräldrar alltid bekymmer när större saker gick sönder hemma i den lilla villan, men det fick lösa sig ändå med hjälp av de sparpengar som ändå fanns. Behövde de göra större reparationsarbeten (detta skedde en gång när det kommit in fukt i krypgrunden) fick de helt enkelt låna pengar till det.

        Självklart ska man ha koll på sin ekonomi, men det går att äga en fastighet utan att ha möjlighet att spara undan pengar i den storleksklassen – det är jag övertygad om.

  8. markgreven skriver:

    Att tala om pengar är lika oestetiskt som att idrotta så intensivt att man blir svettig…!

  9. Ludvig Hallberg skriver:

    Att ha pengar i en stor hög enbart för ägandets skull är inte relevant. Dock vill jag bygga upp en stor hög pengar av helt andra orsaker. Som nämnt tidigare att ha en bra buffert är viktigt. Större när man bor i hus och mindre när man bor i hyreslägenhet. För att få detta gäller det att man sparar pengar varje månad. Allt överskott skall inte sparas. En given summa (efter hur stor ens inkomst) stoppas in i lämplig investeringsmodell aktier, räntesparande eller vad man nu känner sig bekväm med. Resten som blir över av lönen betraktar jag som nöjes och konsumtionspengar. Det är dessa pengar som kan omförvandlas till skor, tweedkavajer och allt annat som man behöver för en dräglig tillvaro!

    Men tillbaka till något mer relevant: Önskar förslag på barbourjacka som kan bäras över kavaj eller för sig själv. Söker något som kan skydda och värma lite ytterligare som ändå inte bryter av mot ex vis tweedkavaj de dagar man inte vill bära klassisk rock.

    Mvh

    L

    • Alistair skriver:

      Angående lämplig Barbour för nämnt ändamål tycker jag Barbour ”Border” fungerar bra.
      Barbour ”Beaufort” eller Moorland brukar vara populära modeller (principiellt samma modell men olika tyg) men för egen del tycker jag att dessa modeller är något för korta för att kunna bära kavaj under.
      Border är lite längre och fungerar därmed bättre med kavaj och funkar även bra utan kavaj under.

      Jag misstänker att min herre inte följer tidens något bisarra kavajmode där snart kavajen är så kort att den slutar vid naveln. Om det, mot förmodan, ändå skulle vara fallet så rekommenderar jag Barbours midjekorta fiskejacka; ”Spey”. Den torde räcka och bli över ;-D

      MVH
      ~Alistair

  10. Fläderblom skriver:

    Att diskutera pengar är vulgärt och onödigt.
    Pengar ärver man. Sedan finns de där, till nytta och nöje. Skall det vara så svårt att förstå?

  11. David B skriver:

    Det finns ett förakt mot sparande som jag finner väldigt märkligt. Visst finns det en risk att jag dör imorgon. Enligt ett sådant resonemang borde jag ju dock alltid ha 0kr på kontot. Varför utbildar ni er? Varför arbetar ni med någonting ni inte finner extremt roligt?

    Det är hela tiden tänkt att vi ska planera saker i dagens samhälle. Vi planerar barn, vi planerar bostäder, utbildning och karriärer. Det är dock inte förens någon helt enkelt vill ha ekonomisk trygghet framöver som vi ifrågasätter detta planerande. Vet inte om det har med den svenska avundsjukan att göra. Jag får själv ofta höra ”Varför sparar du massa pengar? Till vad? Du kanske dör imorrn!”. Det mesta vi gör dagligen är ”onödigt” när vi lägger in ”Du kanske dör imorrn” i ekvationen.

    Själv sparar jag pengar för att jag sover otroligt gott om nätterna med vetskapen om att jag kan sluta jobba imorrn, och inte behöva tänka på att täcka mina kostnader något år framöver. Jag tycker också det är härligt att jag genom att avstå någonting trivialt idag, kan vara väldigt trivial imorrn. Jag har få vänner som med handen på hjärtat idag kan säga att den där ölen var värd det härliga årsbesked som dyker upp från CSN såhär års.

    Avslutar med följande citat:
    ”Money can’t buy happiness. Money IS happiness” – Jack Donaghy

    • Alistair skriver:

      Jag hade alltså fel. Det finns åtminstone en person här i världen som ser pengar som ett egenvärde och uppenbarligen sparar för att ha ”mycket pengar på banken”.
      För egen del finner jag detta förvisso intressant (människors egenheter är oftast intressanta) men samtidigt fullständigt obegripligt och givetvis , i slutändan, helt upp till en själv.

      Jag tror dock det finns en uppenbar risk att man kan bli ganska så ointressant och dessutom odräglig som person om man lever under axiomet att ”money IS happiness”.

      MVH
      ~Alistair

      • David skriver:

        Ja, jag är nog en sådan person som faktiskt sparar mest för att ha pengar på banken. Inte så mycket för att siffrorna är trevliga, utan mer för vad det innebär för mig. Sen tycker jag även det är väldigt kul med investeringar.

        Citatet var dock mest för att jag tyckte det var roligt.

    • Archibald skriver:

      … och var kan du läsa detta förakt ovan, utan att plocka någon mening ur sitt sammanhang?

      • David B skriver:

        Föraktet är mer den känsla jag får när man pratar om sparande med andra. Det är som om det är mig det är fel på när jag säger att jag lägger undan pengar varje månad. Mer av en reflektion och mindre av ett personligt påhopp.

        Men det är intressant att det är just den delen som fångade ditt intresse.

      • Archibald skriver:

        Det berodde på att du i samma mening refererade till innehåll som även nämnts i inlägget. Jag tycker det är beundransvärt att kunna avsätta medel till ett sparande värt namnet.

        Dock föredrar jag själv att varva det med inköp av saker jag inte kunnat unna mig annars. Tankegångar som att ha en bestämd mängd pengar på banken innan en viss tidpunkt lockar mig inte. Däremot har jag inget emot dem som har såna mål.

  12. Peder skriver:

    Jag lever efter devisen ”pengar är som gödsel, de gör ingen nytta förren de kommer ut på fältet”

    Glöm inte att man får inte ta med sig nåt dit man ska.

  13. IB skriver:

    …inte en Barbourjacka heller!

  14. David B skriver:

    Archibald: Visst är det så att man ska unna sig saker. Men jag försöker att tänka en extra gång innan jag köper någonting. Tror det var i era inlägg om basgarderoben som ni skrev att man bör planera vad som behövs, för att då kunna handla detta på exempelvis rea, men också för att undvika att köpa upp sig på saker som egentligen inte behövs. Saker som du sedan tvinas köpa än mer kläder för att faktiskt kunnas använda snyggt.

    Det tipset och resterande tips i basgarderobsinläggen har gjort att jag kunnat spara massor med pengar. Det tror jag inte att jag har tackat för. Så tack så hemskt mycket!

  15. Cyril Strideforth-Knickerbocker skriver:

    Det ska Fan vara fattig både när man har pengar och inte!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s