Förmiddagsgymnastik

Ett sätt att tänka?

Fysisk aktivitet i all ära, men ibland mår kroppen också särdeles bra av rent mentala övningar. Även om intellektet dagligen sätts på prov i olika vardagssituationer, kan det ibland vara behagligt med en mer tillrättalagd form av tankeverksamhet. Givetvis föredrar inte alla denna typ av övningar, men jag är själv barnsligt förtjust i den här sortens test.

Man kan sedan diskutera hur eller om resultatet verkligen kan påvisa intelligens eller ej. Min egen högst ovetenskapliga tankegång är att om man har förmågan att se mönster och upptäcka hur saker förändras, kan man även på olika sätt tillämpa den förmågan på många andra områden.

Jag tror på samma sätt att det kan värdefullt att öva upp goda kunskaper i matematik, för att man har nytta av sättet att tänka även vid annan form av problemlösning, utan att det är några siffror inblandade.

Sen är det i mitt tycke bara en mycket liten del av helheten som är att betrakta som intelligens. Dustin Hoffmans karaktär i filmen Rain Man var ju inte direkt att betrakta som något socialt geni.

Om ovanstående resonemang nu inte känns helt främmande, rekommenderar jag dig att ta en 10 minuters gymnastikpaus.

Bildkälla: "Allt Om Vetenskap"
Annonser
Det här inlägget postades i Reflektioner och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Förmiddagsgymnastik

  1. Dandy skriver:

    Kan inte annat än att hålla med. Det är inte för inte man gärna skall ha läst teknisk fysik om man vill arbeta med t.ex. algoritmtrading; applied maths. En kombination av matematik, samt den intränade förmågan att praktiskt applicera teori i praktik. Se mönster.

    Sedan är EQ definitivt inte att förakta. Vetenskapligt har vi ju fortfarande kommit överens om exakt hur vi mäter ett fullständigt intelligensspektrum. Fortfarande spökar också det gamla nature/nurture-spöket som ‘förorenar’ resultaten.

    Allt är, för att använda en utsliten gammal klyscha, E=mc²…

  2. Cyril skriver:

    Bäste Dandy,

    Nej. Jag håller med Poincaré då han säger att tillämpad matematik inte existerar, utan att det endast rör sig om tillämpningar av matematik. Men i trading, såväl som i andra tillämpade problem, gäller det att ha tillämparens avslappnade attityd till imperfektion. Annars får man nämligen aldrig ändan ur vagnen. Den attityden kan man inte lära sig på en utbildning, vilken det än vara månde, utan den kan bara vara medfödd eller möjligen läras genom erfarenhet.

  3. Dandy skriver:

    Bäste Cyril,
    Jo.*

    Om vi frångår den filosofiska hårklyveri-biten av diskursen, så hoppas jag att du fortfarande kan förstå vad jag menar?

    Ingenjörer med specialisering inom teknisk fysik är att föredra [av arbetsgivarna] framför ‘rena matematiker’ [och då talar vi inte om att de tvättar sig]. Anledning: inom teknisk fysik tillämpar man matematiken för att lösa mer eller mindre ‘riktiga’ problem. En ren matematiker sitter oftast och pusslar på det teoretiska planet, frånkopplad det mesta ur praktisk synpunkt.

    Alltså kommer en fysiker och en matematiker ut från skolan med två olika angreppssätt/träning. Eller med dina ord; ingenjör’n har lättare att få ändan ut vagnen än matematikern. Generellt. Måhända inte alltid. Naturally, one has to make allowances for personal disposition, som du mycket riktigt påpekar! Egentligen håller jag nog med dig, men ser det förmodligen ur en annan synvinkel.

    Oavsett vad kommer vi i slutändan att trassla in oss i akademisk rangordning bland arbetsgivare… Som har en förunderlig förmåga att jämföra äpplen och päron.

    * Hoppas du ursäktar mitt löjligt dåliga sinne för humor. 😉

  4. Cyril skriver:

    Fast jag förstår verkligen inte varför du menar att en F:are är bättre på att tillämpa matte än valfri annan civ ingutbildad. Och jag håller inte med dig om att man får särskilt mycket träning i att tillämpa matten på någon civ ingutbildning.

  5. Dandy skriver:

    Dearest Cyril,
    Jag beklagar min totala brist på förmågan att uttrycka mig tydligt i skrift. Det var tänkt att ta som ett exempel — generella som sådana brukar vara. Det var även tänkt att det skulle framgå att arbetsgivarens nycker spelar in i argumentet. Ack så det brister för min redan undermåliga duglighet att sätta ord på tankar…

    Vi kan självfallet välja valfri ingenjörsutbildning där en får god utbildning och träning i praktisk problemlösning och programmering! Vi behöver inte nödvändigtvis snöa in oss på just teknisk fysik… som arbetsgivarna tenderar att göra i dagens läge, speciellt i fallet algoritmtrading som ju nämndes, exempli gratia, i samband med hela denna röra.

    Studerar man matematik, och enbart matematik(kandidat), så är det ett faktum att tyngdpunkten vid de flesta [svenska] lärosäten ligger på ren teori. Det kan finnas undantag. Men generellt. Man sitter inte och löser case direkt. Har man nu inte den naturliga förmågan att enkelt applicera den inlärda teorin för att lösa praktiska problem, så är det inte alls en självklarhet att man kan göra det lika enkelt som en annan vars utbildning erbjudit en mer praktisk inriktning där du redan har tränat upp den förmågan.

    Men som sagt; allt är relativt. Personlig kapacitet, lärosäte, kurskombination, träning och intresse ger olika utfall. Ingen som säger att det finns en universell regel.

    //Utan en uttrycklig önskan att trampa någon på tåssingarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s