Märkliga råd

"Goda råd", för vem?

Jag handlar både ett och annat plagg hos en av de större svenska herrklädeskedjorna. Framförallt hittar jag riktigt billiga och bra accessoarer i en av deras butiker här i staden under slutreorna. Jag tycker det är oerhört dumt att kategoriskt avfärda en hel butikskedja, mest för att man ex. ”bara föredrar engelska kvalitetskläder”. Men, de har via sina utskick gett många märkliga råd.

Det började med att de via ett tryckt pappersutskick menade att kostymer mår bäst av att kemtvättas regelbundet. Jag undrar hur den ansvarige tänkte där? Eller om det är ett led i att på bästa vis sätta folk i behov av nya kostymer, då de nuvarande nötts sönder i den kemiska processen? Vädra, och punkttvätta vid behov säger jag. Nåja.

Igår trillade nästa genialiska tips angående kavajer ner i mailboxen. Texten lyder: ”Kavajen är mannens bästa vän: axlarna blir bredare, midjan smalare…” So far so good, men sen: ”… och du har gott om fickor att gömma nycklar, mobiltelefon och plånbok”?!? Nej, nej. På sin höjd ett litet fodral med några visitkort + sedlar. Jag förvarar ibland även mobiltelefonen i kavajens innerficka, men det är ett absolut maximum.

Hur du bäst ger kavajen den rätta luffarlooken.

Annonser
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

33 kommentarer till Märkliga råd

  1. Goretexmannen skriver:

    Just kavajen måste ju hålla rekord i kategorin ”antal fickor totalt dividerat med antal användbara fickor”. Många kavajer har en liten innerficka längst ner ”i hörnet” framtill på vänster sida. Den är så skumt placerad att det känns som om den måste vara avsedd för något speciellt ändamål, men vilket? Jag har inte lyckats hitta något som den är bra till.

  2. Andreas skriver:

    Jag reagerade också på utskicket och väntade mig en kommentar här, det var kul att jag fick rätt. Förutom att de föreslog att man kan använda kavajen som något slags civiliserad stridssele med plats för allt man kan behöva under en dag reagerade jag på förslaget med en rejäl halsduk. Särskilt i kombination med bilden där det ser ut som att modellen bär stödkrage. Har inget mot att använda en halsduk under om det är kallt men inte tillräckligt kallt för att använda ytterrock, men det där såg groteskt ut.

    Att fälla upp kragen som de också föreslog fungerar kanske på fasanjakten med en tjock tweedkavaj, men eftersom de inte nämnde något om tweed antar jag att de menar med alla kavajer. Väntar mig nu att få se horder av tonåringar som bär kragen uppfälld på sin svarta studentkostymskavaj. Ve och fasa.

    Vidare undrar jag om ni har något tips på flanellbyxor. Herrekiperingen jag brukar gå till skulle få in till hösten, men det skulle inte vara ren ull utan någon ull-polyesterblandning. För att de skulle hålla bättre påstods det, men jag blev skeptisk.

    • Johan skriver:

      De enda som jag lyckats hitta i hel ull är Oscar Jacobsen, vilka jag inte är så förtjust i. Men de har iaf en ull-flannel i höst kollektionen.

      • Andreas skriver:

        Tack, jag har aldrig provat deras byxor, kavajerna brukar sitta förvånansvärt bra på mig. Skall kollas upp.
        Tack!

  3. Cyril skriver:

    Märkliga råd. Men det ligger kanske i linje med att återuppfinna kavajens utseende varje säsong, alltså det som modebutikerna överhuvudtaget lever på? Årets kavajer är kanske två nummer för stora och försedda med påsydda fickor? Apropå fickor och byxor vill jag ta upp en annan sak, nämligen de veck som eventuellt finns vid bälteslinjen på herrbyxor. Det finns säkert ngn snitsig term för dem. Senaste årens mode har väl i stort föreskrivit oveckad framsidan, medan min egen uppfattning är att vecken oftast får byxorna att falla snyggare OCH gör dem något mer förlåtande när det gäller hur mycket grejer man har i byxfickorna. Å andra sidan riskerar man lite grann att se ut som en gammal gubbe. Vad är övriga läsares åsikt i frågan?

    • Ing. Nilsson skriver:

      Min nuvarande skräddare försökte sist att pracka på mig ett par byxor utan veck till den beställda kostymen under mottot det är ju så i ropet numera. Jag svarade syrligt att om jag vore intresserad av vad som var i modet hade köpt slit-och-släng konfektion istället för att spendera slantarna på skrädderi och att jag ville ha byxorna precis som vanligt: med omslag precis en halvcentimeter ovanför klacken och ett veck på varje sida framtill och en extra ficka inuti högra framfickan för min mobiltelefon. Dessutom är lite extra utrymme skönt om man som jag är lite lätt lönnfet. Han svarade att det var behagligt med folk som visste vad de ville ha och inte kom med bizarra önskemål i tid och otid men kommenterade inte vidare min beställning.
      Emellertid har jag vid tillfälle låtit mig övertalas att beställa skjortor utan veck på ryggen och detta var i sanning det dummaste jag någonsin gjort. Skjortorna sitter som veritable ålaskinn över ryggen och stramar över magen. Dessutom fick bärandet av en av dessa min hustru att påpeka att jag borde sporta mer och dra ner på kalori-intaget. Alla tre är nu lämnade till hjälp för fattiga i 3e världen – troligen kommer de att klä någon där bättre än mig.

    • Cyril skriver:

      Efter lite research besvarar jag mitt eget inlägg angående veckens vara och inte vara. Det ”vanliga” svaret är att byxor med hög midja ska ha veck, och byxor med låg midja inte ska ha det. Med hög midja går linningen på ett smalare ställe vilket innebär att vecken tillåter byxorna att expandera över det något bredare höftpartiet. Sitter byxorna på trekvart, vilket ju är det moderna sättet, behöver byxorna inte breddas på väg ner mot grenen och något behov av veck finns då inte.

      När det gäller vinterbyxor vill jag slå ett slag för mollskinn. En doldis, men det är bomull, så man slipper kemtvätta. Som småbarnsförälder uppskattar jag det…

      • Ing. Nilsson skriver:

        Det sagda – eller igentligen skrivna om man ska vara petig – fick mig att tänka på en anekdot som jag ogärna vill undanhålla de aktiva på denna web-log.
        Förra sommaren när jag skulle till herrklubben och för ovanlighetens skull begagnade mig av offentliga fortskaffningsmedel i form av en skröplig omnibus (ja man vill ju kunna dricka annat än perrier och spa till cigarren) inträffade det följande. Vid busshållplatsen satt vid min ankomst redan en äldre dam av antilliansk börd och väntade. Pliktskyldig förhörde jag mig om avgångstid och fick min hålltid bekräftad. Plötsligt kommer en ung man i 20-årsåldern, med tydliga hiphopvibbar och ställer sig vid min sida. Jag och damen observerar samtidigt att den unge mannen bär ett par ljusa underkläder av märket Björn Borg – en logisk konsekvens av att man hasar ner de slitna denimkortbyxorna till marknivå. Tanten och jag bytte blickar och även jag såg den apstygga kontrasten mellen min tre-delade kostym med fluga och ynglingens illasittande klädsel. Min besvikelse och irritation att det kan ses som begärligt att låta sina medmänniskor ta del av ens intima detaljer och partiella nakenhet var hugstor. Emellertid var min skattning att direkt konfrontation skulle vara meningslös, så istället drog jag mig försiktigt och urskuldande närmare ynglet och påpekade lågmält att jag inte ville genera honom men att jag inte kunde undgå att notera att avsaknad av såväl bälte som hängsel hade fått en viss effekt på byxornas position. Frågande tittade han storögt på mig och utstötta ”Va?”, varpå jag klargjorde med lite mindre timid stämma att jag noterat en defekt i hans garderob och att jag kunde se hans underkläder som jag var övertygad om att han ville bli upplyst om.
        Myntet ramlade ner och ynglingen stammade tillbaka att det skulle vara så. Spelande lätt imbecill och oförstånde frågade jag om det verkligen var meningen att visa kalsongerna för allmänheten. Jo, så var det nog tillstod han, det var ”inne” och modiöst. Med spelad förvåning och indignation genmälde en ursäkt om att ha stört honom. Jag vände mig om och blinkade mot tanten som uppmärksamt följt konversationen och då brast det för henne och hon gav sig hän åt en rejäl fnissattack. Bussen kom och efter instigning for den iväg. Några hållplatser längre fram steg ynglingen av och i samma ögonblick som han lämnade bussen drog han upp byxorna över liningen till kalsongerna och tanten som också observerat händelseförloppet vände sig bakåt mot mig med ett jätteflin.

        Ergo: världen förändrar man inte i ett slag utan likt droppen långsamt och ihärdigt urhålkar stenen 🙂

  4. Desmond skriver:

    Måste instämma. En del deckar-/thrillerförfattare skriver om hur agenter/bovar har skickliga skräddare, som gör att de kan bära pistoler på 9mm och uppåt i hölster eller innerfickor, utan att det syns utanpå kostymen. Jag skulle vara tacksam om någon kunde åstadkomma en kostym/kavaj där man får ned en nyckelknippa med de viktigaste nycklarna, plånbok, pipa och tobak, kalender och några pennor utan att man ser ut som en misslyckad snattare!
    Angående byxor har jag för något år sedan ”återupptäckt” den oveckade framsidan, och måste säga att jag trivs väldigt bra med sådan. Det känns som om byxorna sitter bättre.

    • David B skriver:

      Det är för att dessa böcker utspelar sig i en tid när den tidens insydda kostymer är vad som säljs på Dressman idag. Då går det ju att gömma det mesta 🙂

    • Ing. Nilsson skriver:

      Pipa och en lämplig tobak samt därtillhörande assessoirer är svårt att gömma i kavajen. En nätt pipa kan man ju gömma i en av framfickorna och tändare kan man stoppa i biljettfickan (i den mån man har sådan. Emellertid är kalendern en ytterligare last som gör hela företaget omöjligt. Jag skulle råda att antingen överväga cigarrer istället (ett 5-pack av de italianska Antico Toscani fungerar väl i en innerficka) eller göra som tyskarna och skaffa pip-handväska. Det ger lite omanliga vibrationer men en kalabashpipa i mingipan väger upp detta med råge.

      • Desmond skriver:

        I värsta fall får det väl bli pipväskan, en ganska stor om man skall få ned kalabashen… Fast den får nog stanna hemma, det är sällan man får den där lugna stunden under dagen för att hålla igång kalabashen. Cigarrer är inte riktigt ”min drog”, röken är nog lite för torr, jag gillar inte burleytobak heller…

  5. Ing. Nilsson skriver:

    Bäste Desmond, L.S.,

    Jag är inte heller en storkonsument av burleytobak. Eftersom jag oftast röker pipa på förmiddagen har jag fastnat för Dunhill ”Early Morning Pipe” och som ett undantag ”The Royal Yacht Mixture” av samma producent. Dessa rekommenderas varmt om man behagas av Latakia och kraftiga orientaliska smaktoner – dock ej på fastande mage 😉
    Jag har även testat ren latakia, men jag tror att även den mer erfarne piprökaren finner detta alltför mastigt. Man kanske skulle köpa sig en kalabash ändå… och en Deerstalker för syns skull: http://www.lockhatters.co.uk/Tweed_Hats_-Deerstalker-P46.aspx

    • Desmond skriver:

      En kalebasspipa rekommenderas! Den är inte bara en snygg möbel, det är faktiskt en upplevelse att röka i den. Röken blir mycket sval och behaglig. Man bör tänka på att inte välja en för svag tobak, en hel del styrka försvinner på vägen. Pass på och köp en innan det blir för sent, det börjar bli svårt att få tag i kalebasspipor, det påstås att det är svårt att hitta arbetskraft till att forma kalebasserna innnan de mognat. Men de finnns fortfarande på
      http://www.pipesandtobaccos.com/
      Deerstalkern är i och för sig en originell huvudbonad, till kalebassen som avnjuts i biblioteket kansike rökrock och fez passar bättre? En trevlig latakiatobak är för övrigt Samuel Gawiths ”Squadron Leader”. Mycket oriental, ganska mycket Latakia.

  6. Fläderblom skriver:

    Byxor utan frontveck sitter bara snyggt på dem som är mycket unga och mycket smala. Själv är jag varken det ena eller det andra och bär därför inte sådana benkläder. Att frontvecken gör byxorna betydligt bekvämare att sitta i gör inte saken sämre. De ger också möjlighet att visa huruvida man föredrar en amerikansk eller europeisk klädstil (om nu inte det skulle synas på klubbslipsens ränder). Europeiska byxor har nämligen av tradition veck som pekar utåt, medan amerikanska pekar inåt. Funktionen är, så vitt jag vet, likvärdig.

    Ren latakia är inte trevligt att röka. Smaken av tjära/kreosot är behaglig i lagom mängd (Lapsang souchong-te eller Islay-whisky), men i ren latakia blir den övermäktig och direkt äcklig. Dunhills ”Early morning pipe” är en utmärkt tobak, men något i mildaste laget. Egentligen föredrar jag Kapten Stofils ”Geezer Mixture” som har tydlig latakiaton. Tyvärr är den sedan länge utgången.

    • Ing. Nilsson skriver:

      L.S.,

      Latakia är en potent produkt och huruvida man kan röka den ren är ett subjektivt spörsmål. Själv gjorde jag det tidigare efter en utbredd dîner och ehuru detta var bra för matsmältningen så uppskattades inte rumstonen av alla gäster vilket fick mig att röka densamma endast undantagsvis. Det skall dock medges att jag hittills endast träffat en annan person som estimerade Latakia rent och det ger vid handen att vox populi i detta hänseende går i annan riktning. En annan mustig mixtur är f.ö. Nightcap som lär ha 50% av nämnda tobak i sig.

      Min salig far rökte alltid Hamiltons blandning i sin white spot, men jag lyckades trots idoga försök aldrig riktigt hitta smaken för denna. Jag utgår härmed ifrån att detta avses med geezer mixtur. Lunchpausen bjöd på en kort promenad med en Antico Toscano Barbour oljerock med därtillhörande och välmatchande six-pence för att testa hur bra galoscherna blir sittande under längre tid. Hur de satt? Utmärkt! 🙂

  7. Steve skriver:

    Jag misstänker att Ing. Nilsson och Fläderblom ägnar sig åt någon slags studentikos humor som går mig förbi, men angående frontveck på byxor är det väl närmast att betrakta som en anakronism. Jag kan förstå om man föredrar det vid viss rondör, men alla normalbyggda i vilken ålder som helst passar bäst utan dessa ”gubbveck”.

    • Goretexmannen skriver:

      På tal om studentikos humor, så är det oroväckande länge sedan jag observerade något av drönarklubbens uppenbara skämtinlägg. Börjar jag bli godtrogen?

    • Ing. Nilsson skriver:

      Bäste Steve, L.S.,

      Jag kan i alla hänseenden skingra dina misstankar om såväl anakronism som studenthumor. Jag och hr. Fläderblom likaså är inte längre studenter och inget vore mig mer främmande än att skämta om något så viktigt som hur man manifesterar sig i sociala sammanhang genom val av klädsel. Studentikos humer betraktar jag personligen mer nycker såsom borttagandet av byxans frontveck, toppluva till kostym (när det finns förträffliga hattar som alternativ) samt gymnastikskor när man inte gymnastiserar. Finns det något jävligare än att se en vuxen människa klä sig i kostym och Nike-sneakers?

  8. Cyril skriver:

    Det är aldrig anakronistiskt att ha välsittande kläder. Och eftersom de allra flesta klär bättre i veckade byxor på grund av deras kroppsform och konstitution, är inte heller frontveckade byxor någon ”anakronism”.

    Däremot är det senaste mode att ha byxor utan frontveck. Ungefär som det var inne med ceriserosa vindjackor 1993.

  9. Fläderblom skriver:

    Steve: Studentikos humor håller jag mig för god för. Jag har visserligen tillbringat alldeles för lång tid i akademins hägn, men det är länge sedan nu.

    Cyril:
    Väl talat!

    Ing Nilsson:
    Det är riktigt att Kapten Stofil i några avsnitt av serien röker Hamilton (en gång påstår han till och med att det är han själv i unga år som avbildas på paketet!). Geezer Mixture är dock en helt annan blandning. Den salufördes i Kapten Stofils butik för några år sedan och är en betydligt mer potent produkt.

    Byxor utan frontveck bärs av dem som egentligen vill bära jeans, men inte tycker sig kunna göra det i alla situationer. Jeans är en typ av amerikanska arbetsbyxor med nitförstärkningar, tillverkade av kraftigt, indigofärgat bomullstyg från Nîmes. De saknar frontveck och är omåttligt populära bland ungdomar. De bärs även av äldre som vill verka ungdomliga eller har synnerligen dåligt omdöme.

    • Ing. Nilsson skriver:

      Bäste Fläderblom, L.S.,

      Très interessant! Jag hade ingen aning om att Lindengren även hade affär.

      Vad blåbyxor beträffar har sedan den yngre barndomen dylika kläder inget utrymme i min garderob. Vill jag vara avslappnat klädd sträcker jag mig till bomullsbyxor med omslag och tom. två frontveck. Jag har även en laddning ytterst slitna sådana för målningsarbete eller häckklippning. Blåbyxor? Bah!

  10. Fläderblom skriver:

    Ing. Nilsson:
    Lindengrens affär finns fortfarande på den världsomspännande väven:
    http://www.kaptenstofil.net/butik.php

    Bland môskaser, böcker, lommamög och annat omistligt återfanns tidigare också Kapten Stofils egen tobaksblandning ”Geezer Mixture”. Även andra utmärkta produkter har utgått, såsom Kapten Stofils sardiner och slipsar med Kapten Stofil-motiv. Kapten Stofils butik var, föga förvånande, bättre förr!

  11. Cyril skriver:

    Om vi nu ska titta närmare på dagsmodet så tittade jag in på Ralph Lauren, som väl får anses sälja både plagg av klassiskt snitt såväl som mer modebetonade kläder. Inget jag frekventerar själv, men jag har förstått att det är populärt.

    Mycket riktigt säljer de oveckade chinos och s k cargobyxor, medan de mer formella ullbyxorna etc har frontveck. Det framgår också tydlig av bilderna att de oveckade byxorna bäres nedanför midjan medan de mer formella byxorna bärs i midjan, alltså någon centimeter eller två nedanför naveln.

    Angående eventuell övervikt så tillåter ju vecken byxorna att expandera något över bäckenpartiet. Om någon lyckats krympa sitt bäcken genom bantning rekommenderar jag vederbörande att omgående kontakta läkare. Inte heller vill jag kalla bäckenbenet för någon ”anakronism”.

    Alltså – byxor som bärs i midjan ska ha frontveck för att sitta snyggt. Byxor som bärs på trekvart kan ha oveckad framsida och fortfarande sitta snyggt. Detta illustreras också tydligt på Ralph Laurens egna bilder.

  12. Steve skriver:

    Cyril: Du verkar hopplöst ouppdaterad. Har du ens besökt en herrekipering det senaste decenniet? Frontveckade byxor har inte varit aktuellt sedan någon gång på 80-talet. Och att de flesta klär bättre i dessa pga kroppkontitution stämmer givetvis inte. Möjligen passar det bättre om man är överviktig och önskar dölja detta med hög midja och frontveck.

  13. Archibald skriver:

    För att föregå en eventuell upptrappning av ”frontvecksdiskussionen”, vill jag bara passa på att flika in min egen ståndpunkt.

    Givetvis är frontveckens vara eller icke lika mycket en fråga om eget tycke och smak som allt annat i klädväg. Smala eller breda kvajslag, slag eller ej i byxbenens nederkant. Lädersula eller gummidito, cutaway eller spearpoint, hög eller låg midja, smala eller vidare byxben osv.

    Dividerande om vad som är ”rätt” eller ”fel” är i min mening oftast fruktlöst. En del drönare är nog mer ”ouppdaterade” i sin stil, andra mindre. Tycke och smak herrar.

    En vidare passform är inte nödvändigtvis en dålig passform. En kroppsnära passform är inte heller nödvändigtvis bra, eller dålig.

    Dröneriet och stilen sitter i mitt tycke inte i det antal centimerar tyg som snittet eller modellen i de plagg man bär genererar, utan mer i sättet och attityden man bär sina plagg med i tillvaron.

  14. Zetha skriver:

    Hrrm, jag måste erkänna att jag har – när jag beställt mina kostymer hos min skrädderska – begärt att få högra innerfickan förstärkt, dvs med vattulin och lärft + pikering?, så att min smartphone kan få hänga med. Detta har inneburit att jag fått denna förstärkning på båda sidor.
    Jag är jättenöjd med detta och det håller mycket bra.

    • Zetha skriver:

      Jag korrigerar mig själv, eller rättare sagt min skrädderska. Jag mailade henne och läste upp mitt inlägg och hennes svar var; ”Nej, Nej, Nej!! Det är helt fel”
      Efter en kort föreläsning via telefon berättade hon hur det egentligen går till.
      Normalt använder man flera lager vattulin som mellanlägg för att få formen på plagget. Denna kan pikeras fast. Det hon gjort var att dubblera detta med flera lager domestik runt innerfickorna. Detta stadgar upp så att formen håller ännu bättre.

      Ledsen för att jag farit med osanning i mitt förra inlägg

  15. Cyril skriver:

    ”Hopplöst ouppdaterad” är väl det bästa beröm man kan få om man diskuterar stil.

    Min bäste Steve, jag tycker att absolut att du ska ta på dig en neongrön kavaj i neopren och galon fron Phat Pharm, eller vad senaste modet nu dikterar. Om du trivs i det, alltså.

    Själv tycker jag dock att jag själv och majoriteten män klär i klassiskt mode.

    Och om nu frontveck inte varit ”inne” sen 1980 så är det högst förvånande att ca hälften av de byxor Ralph Lauren säljer har frontveck.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s