Dagen efter, och dagen före.

Maj och Juni är varje år två mycket hektiska månader. Avslutningar, födelsedagar, trivselkvällar och en uppsjö relaterade aktiviteter avlöser varandra. Arbetsmässigt skall mängder av projekt knytas ihop och avslutas innan sommar och semestrar, samtidigt som involverade personer en efter en försvinner på semester. Mitt i alltihop har jag med kort varsel äntligen fått en tid för att åtgärda ett knä med en trasig menisk, så att träning och vardag kan återgå till det normala. Under morgondagen skall alltså vävnadsskräddaren få göra en insats.

Gårdagen spenderades med ett kombinerat, lugnt släktfirande av en fyraårig dotter, samt en bror som fyllde trettio. Mitt i alltihop, fick faktiskt även bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel, numera titulerad prins, en timmes uppmärksamhet.

Jag har inte alls varit nämnvärt intresserad av tilldragelsen och mediastormen som föregick bröllopet under veckan. Jag är varken rojalist, eller särskilt intresserad av liknande tillställningar i allmänhet. Jag vill med andra ord inte se detta som någon som helst form av ställningstagande. Gårdagens bröllop var helt enkelt bara en sällan skådat vacker och trevlig händelse att följa. Med tillhörande, välriktad avhyvling från svärmor, då jag på rak arm inte kände igen en och annan regent i bild.

Prins Daniel

Ett faktum står dock fast. Prins Daniel har stil. Inte bara den där ständigt ältade som sitter i kläderna, även om han så mycket bra ut i sin frack, efter bröllopsceremonin kompletterad med Serafimerorden. Jag talar om den där naturligt avslappnade attityden som överglänser de visuella intrycken. Sättet att lugnt föra sig, och bemöta omvärlden. Visst har han säkerligen coachats hårt via hovet och diverse etikettsfolk, men vissa saker anser jag det näst intill omöjligt att träna sig till. De sitter i personligheten.

Ett praktexempel är Prinsens framförande av sitt tacktal under bröllopsfesten. 8 minuters rakt igenom avslappnat talande, ömsom på engelska, ömsom på svenska, till ett massivt uppbåd av celebra gäster av både kungligheter, samt andra internationella betydande personer. Till synes helt utan manus, och med varm inlevelse. En uppriktig, innerlig, rak och varm kärleksförklaring. Det mina vänner, tycker jag är stil.

Två personer har väntat många år på den här dagen, och håller utan tvekan  fortfarande av varandra väldigt mycket. När man kommit en bit i livet, inser man värdet av sådant och att det långt ifrån alltid är givet. Jag blev oväntat uppriktigt glad av att se det hela, och känslan håller i sig än idag.

Idag är annars en dag av avkoppling och vila, delvis inför morgondagens aktiviteter. En favorit med några år på nacken har fått utgöra tonerna till en skön söndag.

Kula Shaker, "K"

Annonser
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Dagen efter, och dagen före.

  1. Alistair skriver:

    Instämmer,

    Är inte heller rojalist men tycker att Prins Daniel framstår som en man med stil.
    Talet var en höjdare.

    I jämförelse med en hel hord män som varken kan klä sig eller bära ordnar/utmärkelser enligt gängse kutym så framstod Prinsen som ett lysande undantag.
    Föga förvånande anser jag även att Prins Edward hade bäst ”stuk” av alla på sin frack. ”Impeccable”.

    Bland många lågvattenmärken (där västens felaktiga passform/storlek och bärande hör till de vanligaste) lyfter jag fram vår talman som verkar tro att ett kommendörskors (motsv.) kan bäras såsom man bär ett ID-/tjänstekort eller en liten MP3 spelare. Som ett halsband, på magen.
    Jag är, vilket är allmänt känt, ingen regelivrare men när man bär en utmärkelse man blivit tilldelad bör man, av respekt, bära den på korrekt sätt.

    Ovanligt att se kvinnor bära kedjan till Kungl Maj:ts Orden. LSerafO Tarja Halonen har ju tilldelats den såsom varandes statschef men det är sannerligen inte ofta man ser ledamöter bär kedjan. Intressant.

    MVH
    ~Alistair

  2. Fläderblom skriver:

    Inte rojalist? Vafalls? Finns det radikala element i The Drones Club? Sluta med det!

    Att prins Daniel såg bra ut i sin frack kan jag dessvärre inte hålla med om. Hans skjorta var förskräcklig; kragen var okonventionell och skjortbröstet (som bör vara stärkt till masonitlik styvhet) veckade sig på ett sätt som antydde såväl halvdålig passform som mjukhet. Bättre borde de ha kunnat.

    Varför har ni valt att illustrera en text om prins Daniel i frack med en bild av nämnde man (dock sannolikt innan han blev prins) iförd smoking?

    • Alistair skriver:

      Fläderblom,

      Även om jag själv väljer en högst konventionell kombination när jag bär frack så ser jag inga problem med prinsens val av skjorta, varken avseende krage eller passform. Har heller inga problem med hans, kanske inte helt genomkonservativa, val av väst. Något okonventionellt men ändå modernt och passande.

      Jag väljer vidare att avstå från att ingå en monarkidebatt i detta forum eftersom jag anser att klubben står över denna typ av frågor. I likhet med politik och religion är möjligen ”monarkifrågan” även det ett ämne gentlemän bör avhålla sig ifrån att diskutera emedan dessa ämnen är starkt känsloladdade och polariserande.

      Just därför trillade monokeln ur när jag läste ditt inlägg. Med ett förvånat ögonbryn registrerar jag din inställning till meddrönare med avvikande uppfattning samt vilken åsikt du tycker bör råda på TDC.

      MVH
      ~Alistair

    • Archibald skriver:

      Fläderblom: Angående fotot, för att det föreställer mannen i fråga. Samt för att texten i uttalat inte i huvudsak handlade om kläderna, utan om stilen innanför.

      Med vänliga hälsningar

      Archibald

    • n0ir skriver:

      Instämmer med Fläderblom att Daniels frackskjorta såg bedrövlig ut!

      Den verkade vara tillverkad i något slags tunt, på gränsen till genomskinligt, tyg vilket också avslöjade en del perspiration senare under kvällen. Inte snyggt!

      Föredömligt tal, dock.

  3. Per skriver:

    Allvarligt talat. En fracks idé är att vara ett välsittande fodral, en maskin för elegans. En frack i rätt storlek kan få vem som helst att se stilig ut! Hkhs frack satt som en säck. Skjortan var inte stärkt. Flugan såg misstänkt sydd och inte knuten ut. Västen hade ett rakt avslut som fick midjan att se ut som hej kom och hjälp mig. Västen och skjortan flöt dessutom ihop på ett sätt som fick mig att fundera en stund på om han hade hoppat över den helt. I princip alla fel, även om jag inte såg skorna.

    Att mannen brukar se välklädd ut gör inte att han gjorde det i lördags. Det såg helt enkelt för dj-ligt ut.

  4. Algy skriver:

    Utmärkt diskussion, också utmärkt att avråda från att debattera monarkins vara eller icke vara.

    Tyckte själv att Daniels frack satt relativt illa, men det värsta måste ändå vara hans hemska frisyr. Den kan förstöra vilket utstyrsel som helst. Har prinsen aldrig hört talas om short-back-and-sides?

    Fruktansvärt ostiligt, precis som de flesta frisyrer bland yngre män i Stockholms lite fiiiinare kvarter.

  5. shenoute skriver:

    Jag har mycket svårt, att förstå hyllningen av talet. Personligen var det blott med svårighet jag klarade av, att genomlyssna det. Det finns tillfällen, då det kan passa med ett ”avslappnat”, personligt tilltal. Ett kronprinsessbröllop är inte ett sådant tillfälle. (Faderns tal var förvisso mycket värre; hur kunde han få för sig, att dua kronprinssessan?). Den största skandalen var nog emellertid riksdagens konsert — valet av musik passade inte alls tillfället.

    Jag vill påpeka, att inte heller jag diskuterar den politiska frågan om monarkin, utan respekterar bloggens apolitiska position.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s