Forma sommargarderoben

Höstinköp i sommarvärmen

Vi har på The Drones Club ett antal mycket välbesökta inlägg om att bygga sin basgarderob samt, relaterade ämnen. Basgarderoben omfattar ju kläder för alla säsonger, där sommaren nu är aktuell. Det är trots allt inte alltid en linnekostym, brogues, oxfords, eller långärmade skjortor utgör det självklara valet. Ändå är många generellt skeptiska till sommarkläder. Framförallt är kortbyxornas vara eller icke något som diskuteras friskt. Förra våren skrev jag ett inlägg där jag avhandlade just detta plagg. Som i alla andra fall, är passfromen avgörande för hur bäraren tar sig ut i byxor av kortare modell…

Varje vår när temperaturerna börjar stiga, känner jag mig märkligt nog lika frågande över vad jag ska ha på mig under exempelvis cykelturen ut på landet? Ett tillfälle där en stor del av dagen kommer att spenderas på en filt i solen. För det mesta finner jag mig ändå snabbt, där pikétröjor, kortärmande skjortor och shorts blir den vanligaste sammansättningen under varma sommardagar som spenderas ute i solskenet. I år har ett par vita tennisskor av modellen Adidas Stan Smith II faktiskt också letat sig in i garderoben.

Hur jag än gör, kan jag inte sluta känna mig smått obekväm och oklädd iförd loafers eller liknande mockasiner, utan strumpor till shorts. Troligtvis är känslan färgad av de många exemplen av alltför utstuderat utförande som ses på gator och torg. En variant är för korta, mycket smala shorts som blandats med ett par starkt iögonfallande mockaloafers, och det i det sammanhanget lite för självklara randiga preppyskärpet. Jag avfärdar inte konceptet, men känner att det är många saker som skall falla på plats för att det skall bli bra, och att det inte är väldigt många som lyckas.

Något jag tror faller något i glömska under sommarhalvåret, är möjligheten och behovet av att även anpassa sommarkläderna. Personligen har jag år efter år haft problem med att hitta just shorts i rätt längd och vidd. Egentligen är det ju inte mer komplicerat att anpassa dessa mått på ett par kortare byxor än på ett par långa. Behovet förbises dock i många fall.

Visst får det finnas måtta på hur långt man sträcker sig i sitt skräddarmissbruk, och hur mycket änsligheten över en vettigt passform får påverka. Det jag vill säga är hur som helst att många sommarplagg som ofta avfärdas, kan se långt mycket bättre ut om de sitter som de skall. Just nu är planen att rekonstruera ett par aningen vida och något långa marinblå bomullsshorts, till ett mer smickrande utförande.

För att i första hand ens få tag på ett grundplagg, bör man ju vid något tillfälle införskaffa detta. Som jag påpekar i inlägget om att praktiskt bygga basgarderoben, bör detta ske löpande. I fallet sommargarderoben ges ett ypperligt tillfälle att säkra kommande sommars behov, under föregående sommars slut, eller föregående höst. När värmen väl sätter in, finns så kläderna redan till hands.

Sent förra hösten hittade jag en kortärmand ljusblå oxfordskjorta (se den inledande bilden), som vid det tillfället kändes helt fel. Det var mörkt, regnigt och kallt ute, och jag fick av någon anledning för mig att jag i princip aldrig använder kortärmade skjortor. Under tiden för inköpet stämde det resonemanget till fullo. Igår var jag mycket glad att jag tog förnuftet till fånga, och ändå följde den vaga magkänslan att skjortan ändå skulle falla på plats kommande vår och sommar.

Som en parentes till det inledande resonemanget om vilka kläder som passar vid vilket tillfälle, läste jag nyligen en i vanlig ordning mycket trevlig krönika av Marcus Dunberg, publicerad i det senaste numret av en av de större svenska tidningarna om herrmode. Ämnet var hur den personliga stilen kan och bör tillåtas variera något beroende på situation och tycke. Jag kan gissa att den inledande bilden får både en och två av våra mer renläriga läsare att rynka på näsan. Själv känner jag att Dunberg träffar mitt i prick, där han säger att många av de intressanta människor med en tilltalande personlighet han mött i tillvaron, levt efter resonemanget att inom rimliga gränser hålla stilen levande och variera den efter rådande förutsättningar. Oavsett egen ålder.

Någon frågade i inlägget om brukscyken, vart stilen tog vägen? Syftande på de modernare, växlade modellerna av cyklar som presenterades. De hör hemma i den stilmedvetne mannens tillvaro, av samma anledningar som att det idag är fullt idiotiskt att bestiga Mount Everest iförd tweed. Utrustning anpassad till bruk, situation och behov.

Annonser
Det här inlägget postades i Stil. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Forma sommargarderoben

  1. J skriver:

    Jag håller med om att man bör variera sin stil. Inte bara för att omväxling förnöjer utan för att det rent av kan vara en nackdel socialt.

    Många kör stenhårt på ett enda spår. De definieras då lätt av sitt klädval, och det man inte vet om personen fylls mer eller mindre omedvetet i med vad som förväntas av stereotypen för stilen. Man förutsätter väldigt snabbt att en person som ser ut på ett visst sätt ska uppföra sig därefter och personen i fråga måste då dras med massvis av fördomar som kanske inte alls stämmer.

    Någon som varierar sin stil placeras inte lika lätt i ett fack utan definieras mer av sin egen personlighet. De behöver inte dras med lika mycket fördomar och får förhoppningsvis ett bättre bemötande.

    Det finns ju dock uppenbara begränsningar för hur ofta man kan byta stil. Personer man möter för första gången dömer/fördömer en ögonblickligen efter den för dagen valda stilen. Därför gäller det givetvis att välja stil noga då man träffar nya människor. Men på t.ex arbetsplatser och skolor där man möter samma personer varje dag är det ju fullt möjligt att variera sig!

  2. Daniel skriver:

    Någonting jag verkligen avskyr är kortärmade skjortor, i min värld faller det i samma kategori som midjeväskkor och strumpor i sandaler. Man kommer endast undan med det om man är tysk turist, för då har alla redan gett upp hoppet ändå.

    För övrigt anser jag att det är fullt möjligt att ha både långbyxor och långärmat oavsett temperatur, det handlar bara om att göra vettiga val av material. Jag menar titta på beduinerna de lever i fruktansvärt hetta och just därför klär de på sig. Med svensk logik så skulle de stackars beduinerna istället springa omkring i minimala underkläder för att få maximal svalka.

    • Fläderblom skriver:

      Avfärda inte strumpor i sandaler kategoriskt. Om sandalerna är gjorda av läder, har metallspännen och täckt tå går det alldeles utmärkt att ha strumpor i dem, så länge man håller sig utanför stan. Sandaler av plast, med kardborreknäppning eller frigolitsula bärs helst inte alls. Om man prompt vill ha dem skall de definitivt vara utan strumpor.

  3. Lord Pesherton skriver:

    Bra inlägg!

    ”The casual drone” är väl ett inslag som en del fnyser lite åt sådär när andra ser på, men som nog finns att uppbringa i mången gentlemans garderob och heller inte sällan i vardagsklädseln. Det känns som ett sunt alternativ om man som J ovan beskriver, inte vill bli stoppad i ett fack bland nya bekantskaper. Men även som ett gentlemannamässigt alternativ vid valda tillfällen där en allt för uppklädd skrud sätter andra människor i en obekväm sits.

    För prisvärda lätt dressade shorts kan jag tipsa om H&M & Zara. De har passformen, om än inte den tygkvalitet, som står att finna hos de finare fabrikaten.

  4. Alex skriver:

    Vad har du på dig människa? Kortärmad skjorta i kombination med jeansshorts med utanpåliggande fickor? Ser inte klokt ut…

  5. Garderners delight skriver:

    Shorts använder jag hemma i trädgården eller när jag cyklar för att bada, charterresan och under förmiddagens trädgårdspass som också kan innehålla besök på stadens plantskola och stadens konditori för en kaka till kaffet som avnjutes i syrenbersån. Därutöver tror jag mig i huvudsak använda långbyxor men jag vet inte varför? Troligen för att jag inte längre känner mig bra klädd i shorts. Däremot ett par tunna i bomull eller ett par linnebyxor med dess karaktäristiska skrynklade uttryck. Till shortsen bär jag piké eller t-shirt. Intressant det här med shorts. Det klyver oss mitt itu och jag har med åren kommit att bli mer konservativ utan att egentligen veta varför men mer för hur det känns när och i vilket sammanhang jag bär shortsen. Jag har varit på sommarfester där män valt att klä sig i shorts och utanpåskjorta och då kan jag tycka att det inte passar sig, att vår klädeskultur kommit i otakt och när jag studerar alla shorts i en stad om sommaren så kan jag också märka hur jag ställer mig tveksam till detta. Jag är dessutom glad för att bära strumpor och då tycker jag inte heller att shorts passar bra men det ser jag att många är av en annan uppfattning. Vore kul om fler lättade på sina shortstankar!

    • Archibald skriver:

      Det finns en mängd tillfällen där jag skulle känna mig mycket oklädd i shorts eller kortärmat. I vissa situationer har jag som du med tiden blivit än mer konservativ i frågan, medan jag i andra situationer med åren blivit långt mer avslappnad.

      Jag upplever mig märkligt nog ofta finna de till synes hårdaste absolutisterna och motståndarna bland yngre pojkar, några år över tjugo, vilka kategoriskt och gärna mycket bestämt avfärdar kortare byxor.

    • DavidNiven skriver:

      Personligen hade jag aldrig på mig kortbyxor i ungdomen, men med åren börjat uppskatta dem mer och mer. Jag tycker helt enkelt att det är fantastiskt bekvämt när det är varmt ute, särskilt i kombination med sandaler. Jag brukar också kombinera kortbyxorna med antingen pikétröja eller skjorta utanpå. Av någon anledning känns det okej att ha skjortan utanpå byxorna när jag bär kortbyxor, men inte i annat fall. Det hör till saken att jag är tämligen varmblodig och lätt svettas på sommaren.

      Vad gäller kortärmad skjorta tycker jag att det är svårt att hitta modeller som ser bra ut (den på bilden är fin). Jag brukar istället ha långärmad skjorta med ärmarna uppkavlade en bit på underarmen för att skapa balans med de lediga kortbyxorna.

  6. markgreven skriver:

    Intressant samtalsämne! Jag kan fundera på varför inte den klassiska khakidressen kommenteras i detta sammanhang. Brukar, till mina tonårsbarns fasa, säga att jag är hypermodern för sommarbruk i snitt var tredje år. Rimligt långa khakishorts från något bättre jaktklädmärke (ex. vis Holland & Holland), likvärdig shorta och ett par tunnare Lundhagskängor med tillhörande sockar fulländar munderingen. Sandaler använder jag inte överhuvudtaget, heller inte loafers utan strumpor…
    Och nota bene, detta är bara för lantligt bruk. För arbete eller stad finns en uppsjö av trevliga, tunna sommarkostymer och därtill anpassade skjortor. Dock naturligtvis aldrig skjorta i kortärmat utförande. En kortärmad skjorta blir bara ett ”dragspel” under kavajen. Ska man kosta på sig extrema lättnader i klädseln är det pikétröja som gäller. Då naturligtvis utan kavaj över…

    • DavidNiven skriver:

      Khakidressen blir fulländad när den kompletteras med tropikhjälm. Rekommenderar också lättare ökenkängor av brittisk modell snarare än Lundhagskängor.

  7. Gustaf skriver:

    Efter att jag såg denna bild blir detta sista gången jag besöker er blogg.

  8. Andreas skriver:

    Det klassiska herrmodet mår naturligtvis bra av att problematiseras. Om inga gränser testas kommer det att bli statiskt och sluta med att det blir ett maskeradmode, ungefär som att någon skulle gå klädd från topp till tå i fyrtiotalskläder. Naturligtvis ska inte ifrågasättandet utmynna i att man är ute efter att bli extrem, då är man ju inne på den normala modescenen. Personligen är jag road av diskussionen om de kortärmade skjortornas vara eller icke vara. Jag själv tror inte att jag skulle ta på mig en sådan (igen), men jag kan tänka mig att det finns tillfällen då en sådan gör sig bra och är ett utmärkt alternativ till en piké. Skjortan på bilden såg ut som ett bra exempel på en kortärmad: oxfordtyg låter som det perfekta materialvalet och passformen såg utmärkt ut. Speciellt ärmarnas diameter och längd var bra, de brukar ju antingen vara för vida så att armarna ser ut som stickor, alternativt för korta.

    Däremot gillade jag inte kombinationen med urtvättade jeansshorts, längden var nog bra, men för mig för det tankarna till trekvartsbyxor från jack & jones. Vet inte vad som skulle passat bättre, jag hade nog föredragit khakifärgade chinosshorts. Jag gillar det du inledningsvis beskrev med loafers, kortbyxor och randigt bälte, men vill inte heller se ut som en dålig preppykopia. Min lösning är att inte använda kortbyxor överhuvudtaget.

    Eftersom detta var min hittills enda kommentar passar jag på att tacka för en trevlig blogg med mycket matnyttigt. Fortsätt gärna ta ut svängarna också, om ingen vågat experimentera lite skulle aldrig det klassiska herrmodet som vi känner det upstått.

  9. E skriver:

    Man ska ju alltid försöka hitta något positivt och det är ju isåfall skorna i det här fallet, min åsikt om övrigt låter jag vara osagd.
    Men åter till skorna, vad är det för märke?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s