Jag har tidigare avhandlat att jag anser att god stil inte bara sitter i kläderna. Självklart för många, men långt ifrån alla. Valborgsfirande vi majbrasa är för mig en familjehögtid. Allrahelst om brasan som besöks anordnas i folkets park. Min fyraåriga dotter såg fram emot fyrverkerier och eventuellt något karusellåk.
Vid den blygsamt stora, men ändå värmande majbrasan parkerar så ett par, uppskattningsvis i 25-årsåldern på en filt. Uppenbart nykära. Välborstade personer. Det dröjer dock inte lång stund innan den nyvunna kärleken yttrar sig i ett blött, ogenerat grovhångel. Egentligen ”bara” en tungkyss, men av det där utdragna smärtsamt lidelsefulla slaget, där de inblandade finner det nödvändigt att låta tungorna mötas redan utanför munnen osv.Jag riskerar kanske att låta som en bitter stofil, men detta hör bannemig inte hemma i offentlig miljö. Det må eventuellt vara hänt, låt säga på ett gymnasiedisco, att man har svårt att lägga band på sina känslor, och medelst tunga föredrar att polera varandras halsmandlar.
Att vuxna väljer att göra något liknande offentligt, är för mig totalt obegripligt. Det är viktigt att öppet kunna visa kärlek. Även inför sina barn. Dock under sansade former. Vill man nödvändigtvis stolt visa upp för andra människor hur man kan sammanlänka slemhinnor, finns separata forum för detta.
”I ett sexualfixerat samhälle är det första som försvinner känslan för det anständiga och det privata.”
Var du glad att detta upprör dig. Det är ett sundhetstecken.
Väl rutet!
Ni måste ha underbara liv. Jag önskar att det var ett så stort problem för mig att folk visar ömhet på offentlig plats.
Ömhet kan vara mycket. Sexualitet kan vara mycket. De är inte samma sak. Ibland sammanfaller de, ibland inte. Att visa ömhet offentligt är sällan eller aldrig ett problem. Att sexualitet skulle ha en självklar plats i alla sammanhang är dock inte lika säkert..
Fisförnämt och fjantigt. Hör inte till vad som är intressant för en drönare. Vad hade du på dig?
Det är naturligtvis, i dagens samhälle, möjligt för alla och envar att snabbt tota ihop en liten text om något trots att det inte utgör ”ett stort problem”. Det är inte som om man måste slå ihjäl en gås, tälja en fjäderpenna och dra fram bläckhornet för att göra det.
Att det skrivs om något innebär således inte att det det är ett ”stort problem”.
Må så vara. Det verkar dock som om minnet från valborg inte är en mysig kväll framför brasan med familjen. Istället är det ett minne av den kväll när Archibald blev kränkt.
Oerhört! Du skulle naturligtvis ringt polisen.
😉
Var skriver han att han blev kränkt? Vad är fisförnämt och fjantigt i att uttrycka en åsikt om hur man tycker människor bör bete sig i det offentliga rummet? Delar man inte den framförda uppfattningen kan man väl framföra en egen istället för att hemfalla åt invektiv. Åter illustreras att framförandet av en åsikt om normer, eller avsaknad av dem, är bland det värsta man kan göra i Sverige…