Drönarmat med tradition

Med händerna djupt begravda i en blandning av pressad potatis, ägg mjöl, salt och lite annat, slog det mig att klassisk svensk husmanskost sannerligen är drönarmat så god som någon. Under gårdagen serverades den Mullinerska familjen en omsorgsfullt tillredd, väl tilltagen omgång med kroppkakor. En tradition införd av min salige svärfar.

Jag har tidigare inte provat på att tillreda denna klassiker på egen hand, och visst tog de sin lilla tid att färdigställa, men det var värt varenda minuts bestyr. Kroppkakorna finns som jag förstått saken i ett antal olika varianter flån olika ändar av landet, gjorda på ömsom rå, ömsom kokt potatis. De jag gjorde vid denna premiär, baserades på kokt potatis. Degen fick utöver receptet ett tillskott av lite smör, samt gräslök från den egna rabatten för ökad smak och trevligare utseende.

Förberedelser

Förberedelser

Kroppkakor, ca 24 st.
2 kg vinterpotatis, mjölig.
5 ägg
2 tsk salt
Svart och cayennepeppar efter behag.
150g smör
Gräslök

Fyllning
4-500g rimmat fläsk
2-3 gullökar.
Salt och peppar

Koka och pressa gärna potatisen dagen innan, låt svalna, täck över och ställ kallt till dagen efter. Fyllningen kan även den med fördel tillredag dagen innan. Finhacka läken, tärna fläsket. Fräs löken mjuk i lite smör, häll sedan ner fläsket och fräs i önskad utsträckning. Salta och peppra efter behag.

Fyllning

Fyllning

Vid tillredning av kroppkakorna, smält smöret och blanda det med äggen, salt och peppar. Klipp gräslöken i halvcentimeterlånga bitar. Blanda alltsammans till en jämn deg. Denna skall dock inte knådas hårt.

Händerna är det oslagbart bästa verktyget

Händerna är det oslagbart bästa verktyget

Forma degen till en jämn rulle, ca 8 – 10 cm i diameter på mjölat bakbord och snitta upp den i 24 bitar. Rulla bitarna till kompakta klot utan sprickor. Gör sedan en grop i varje kaka, fyll rikligt med fläskblandningen och baka åter ihop till en jämn boll.

På bakbordet

På bakbordet

Sjud sedan kroppkakorna i en stor gryta med saltat vatten, strax under kokpunkten tills de flyter upp, därefter ytterligare 5 minuter. Servera med lingonsylt, och eventuellt lite smör.

Annonser
Det här inlägget postades i Livsstil och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Drönarmat med tradition

  1. jimmy skriver:

    trevligt inlägg, borde kanske testas, har själv mest dåliga minnen från skolan när det kommer till kroppkakor!

  2. Alistair skriver:

    Kroppkakor i all ära men inget slår nykokt pitepalt med smör och (hem)rårörda lingon samt ett gigantiskt immigt glas med iskall standardmjölk.

    MVH
    ~Alistair

  3. Alistair skriver:

    Men vad är det jag ser??????

    Det används uppenbarligen Milda i matlagningen. Känns väldigt ”modernt” och artificiellt. En gentleman lagar väl mat med riktigt smör, eller????

    Jag hoppas dock att Mildatuben bara råkade komma med på bild och inte verkligen användes för att förstöra maten 😉

    MVH
    ~Alistair

  4. Archibald skriver:

    Sadly, I must admit, löken frästes i Milda. Det kännetecknar dock även Gentlemannen att ta vara på tidens anda, och tillämpa praktiska lösningar om de höjer effektiviteten i produktionen utan att märkbart påverka resultatet.

    Kalla det ett matlagningens sprezzatura. Drar ner intrycket av överarbetade detaljer.
    Men det är sant, det går inte att jämföra med smör. De två görs i princip inte på samma planet.

    Skillnaden mot Pitepalt är ju dock att den uttalat görs med en andel av potatisen råriven i degen, samt att ägg inte används och att fyllningen saknar lök. En fattigmans kroppkaka med mindre smak helt enkelt, dock absolut inte att förakta 😉 Jag åt min beskärda del av dem under en tid i Boden.

  5. Alistair skriver:

    Se där, var det månne på I19?

    ”…matlagningens sprezzatura” 😀 det skall väl var för det då!!!!

    MVH
    ~Alistair

  6. Archibald skriver:

    A8, eldledare.

  7. Alistair skriver:

    Nåväl.

    Vill dock poängtera att epitetet ”fattigmans kroppkaka” om pitepalt känns lite väl ”småborgerligt” nedlåtande.
    Vad är väl då Milda i jämförelse med smör?

    Måhända innehåller kroppkakor mer ingredienser men pitepaltens enkelhet gör den månne något mer elegant. ”Less is more…”

    Nå, ”each to his own” kanske man skulle kunna säga.

    Här är för övrigt en länk till ett 170 år gammalt företag som tillverkar produkter som borde fnnas i varje sann gentlemans kylskåp: http://www.leaperrins.com/

    Bon Appétit!
    ~Alistair

  8. Archibald skriver:

    Alistair: Point taken.

  9. Kloker skriver:

    Varför förstöra smaken genom att använda Milda? Känner du inte skillnaden mellan riktigt smör och Milda ska du nog inte tipsa om mat offentligt.

  10. Archibald skriver:

    Käre Kloker: Om du i en maträtt som i övrigt innehåller 150 gram rent smör, känner skillnaden på om hackad lök är fräst i ca ½ msk smör eller ½ msk Milda, måste jag lyfta på hatten och berömma dina enastående smaklökar!

    Framförallt när denna lök senare vänslats med ca fyra gånger så mycket rimmat fläsk i samma panna.

    Vänligen

    Archibald

  11. ryssen skriver:

    Tro mig eller inte, men det gör skillnad när man använder smör, vegetabiliska oljor eller Milda för att steka! Milda ska dessutom uteslutas främst p g a ett stort antal tillsatser som inte alls är nyttiga. Detta för att inte nämna att man på äldre tider inte använvände liknande livsmedel i klassisk husmanskost. De fanns inte för ett hundra år sedan!

  12. Archibald skriver:

    Kära läsare

    För att sätta punkt i Smördebatten vill jag förtydliga att jag är fullt medveten om skillnaderna mellan smör och margarin. Nästan smärtsamt medveten, efter extraarbete i restaurangkök genom åren.

    Ert engagemang och er medvetenhet glädjer mig dock.

    Archibald

  13. Basker-Ville skriver:

    >Ryssen
    Margarin fanns för hundra år sedan, om än inte under varumärket Milda.

    Hatet mot margarinet är gammalt (och befogat). Likaså avskyn för de dåliga svenska råvarorna. Så här skrev journalisten Jörgen (pseudonym för Georg Lundström) i Figaro 1890:

    Vi ha ju inga tillgångar, hvaraf man ens kan skapa ett kök. Och ej skaffen I. Jo, margarin skapen I!
    Vi ha en del skånska delikatesser. Dem förstår ej den matråe Stockholms-vilden. Vi ha renstek. En i hög grad demoraliserande föda. Vi ha lax. Den norrländska är oätbar. Saltad är den ju afskyvärd. Vi ha tätmjölk i Norrbotten. Men den kan ej förvaras. Vi ha bergostron på västkusten — de gå till England. I slån grädde i kaffet. I koken te på kanel. Vi ha ett uselt öl — med skyddstull åt bryggarne midt under frihandeln. Vi ha ej vin. — Och får svensken äkta vin, så kasserar han det. Vi ha ej frukt, ej grönrätter. Vi ha ej kött! Hören i det, I bortskämda bondtuppar i Andra kammaren, I djurplågare! Vi ha ej
    slagtoxar. Och i borden sjelfva säljas på torget, om I ej göden slagtoxar. Åt oss. Gåsen är en simpel fågel, men ätbar, bitvis.
    Utom Skåne kan man hvarken göde den eller steka den. Ha vi får, mouton, gigot? Inte utom Gotland.

    Hela artikeln finns att läsa hos den saligen avsomnade elektriska tidskriften Monokeln.

    Smaklig måltid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s