Vi har alla våra estetiska snedsteg i bagaget. För egen del rör det sig om användandet av färgglada strumpor. Kanske var det ett uttryck för en ungdomlig gladlynthet, kanske var det ett försök att sticka ut från mängden. Men fult var det. Eller, inte nödvändigtvis fult – det ser snarare lite barnsligt ut.
De färgglada strumporna tog sig in på den svenska marknaden för några år sen, som ett slags andningshål för mäns kreativitet och fantasi. Men när vi nu ser tillbaka på hur de har burits, råder det ingen tvekan om att det var en misslyckad modenyck. Att använda kontrasterande (eller ännu värre matchande) färgglada strumpor förstör helt enkelt harmonin i mångas klädsel, och avslöjar sig själva i det de är: Ett försök att liva upp klädseln utan att ägna tanke eller ansträngning åt det.
Det går naturligtvis att bära färgglada strumpor på ett elegant vis. Jag drar mig till minnes en äldre herre med citrongula strumpor i bruna brogues, för att ta ett exempel. Men det ställer extremt höga krav på bäraren för att inte göra ett avigt intryck. Själv tror jag mig helt enkelt inte ha den utstrålning och värdighet som krävs för att neutralisera ett par grälla sockor.
Nu behöver inte färgade strumpor alls vara fel. Men färgen, eller mönstret, bör vara mycket diskret. En mörkt grön strumpa kan alltså ge ett lika harmoniskt intryck som en marinblå, något som en turkos, limegrön eller rosa strumpa aldrig kan göra.
Även om insikten om de färgglada strumpornas stilmässiga brister sprider sig i de breda folklagren, fortsätter själva strumporna att översvämma den svenska marknaden, tillsammans med kontrasterande skjortknappar, lustiga manschettknappar och annat skräp.
Så, nästa gång ett hurtigt butiksbiträde försöker lura på dig ett par regnbågsrandiga strumpor, våga säg nej.
Chuffnell
hear hear!
Chuffnell!
Delar helt din och Mästarens uppfattning i detta ärende.
Jag måste säga att jag ibland ändå kan tycka att det livar upp lite. Dock enbart till enklare klädsel som jeans och tröja. Då är vi ju också inne på en klädsel som inte diskuteras här så jo jag får nog hålla med.
Det är sånt här man ska undvika, med andra ord:
http://thedronesclub.files.wordpress.com/2012/05/cimg3125.jpg
*duckar och inväntar det undvikliga inbördeskriget*
Indeed.
Facit: Chuffnell har fel
Mr Boehlke i San Francisco står för den något djärvare strumplinjen. http://www.asuitablewardrobe.net/
Bara måste dela med mig till de som missat:
http://www.svd.se/sport/udda-hyllning-till-gentlemannen_7333615.svd
Helt underbart inslag som jag missat. Får söka mer på denna ”hyllning till gentlemmannen” på nätet.
Här sitter jag i mina nya, ribbade, ljusrosa strumpor och håller både med och inte – jag tror att om man tar sig igenom Happy Socks- och Topeco-träsket så kan man hitta rätt. Jag är dock inte alls säker på att jag har gjort det idag.
Jag håller inte alls med. Rätt matchade kan ett par färgglada strumpor göra en i övrigt formell och en smula tråkig klädsel betydligt roligare. Det är precis samma sak som med näsduken i bröstfickan – den ska givetvis vara elegant och inte alltför gräll, men blir i gengäld helt meningslös om den är mörkblå till mörkblå kavaj et cetera. Vi män har inte många medel till vårt förfogande när det gäller att sätta en personlig prägel på våra utstyrslar, eller att sticka ut lite grand. Ta inte ifrån oss strumporna.
Personlig prägel eller Oleg Popov — det är upp till betraktaren att avgöra. Själv brukar jag diskreta sockar i mörka bastoner. Just för att det känns bäst så.
Det sagt, behöver du nog inte alls rädas att någon vill ta ifrån dig dina sockar. Faktum är att de flesta jag känner inte alls har begärelse till andra mäns sockar. Ergo, skulle denna empiriska skattning vara ledande för hur de flesta reagerar, torde även dina sockar vara säkra.
Cheers!
Jag menar att det finns en regel som säger att användandet av färgglada strumpor (på rätt sätt givetvis) alltid bidrar till en lite mer spännande och elegant klädsel. Med färgglada menar jag då strumpor som avviker från kostymens färg, det har inget med själva färgen i sig att göra.
Jag vill också protestera en smula mot din användning av ordet ”sockor” (eller ”sockar” om man nu vill). Det är för mig sportstrumpor, eller möjligtvis tjockare varianter av strumpor. Alltså: sockor är inget man bär till den typ av klädsel som förordas här på TDC.
Vad spännande! Jag menar nämligen att det finns en lag på att tonerna i byxa-strumpa-sko ska gå i nyans och från ljust till mörkt. Ger man sig likt tjuven om natten ut på laglösa eskapader bör man vara tämligen försiktig, veta vad man gör och ha både självdistans och glimten i ögat.
Vad beträffar min tydliga anglicism om sockar (lat. soccus), vill jag tacka för påpekandet och samtidigt slå ett slag för bruk av ordet hosor. Detta hindrar dock inte att jag själv emellanåt (läs senhöst eller tidig vår) bär knähöga argylesockar i mina undermåliga golfskor*. Kvalité och konstruktion torde rendera dessa just benämningen ”sockar” och till plusfour ett gott exempel på det ”traditionella herrmodet” och svärd i ”kampen mot modernitetens trams” här på TDC. Dock förstår jag vad du menar med din protest och fogar mig mer än gärna
Cheers!
*Golf: mig veterligt den ända sport man kan bedriva under det att man avnjuter en havanna.
Vi tjejer verkar ju inte ha det här problemet
Jag springer gärna med ett par turkosa vad-strumpor till en svart kjol.
Hade en killkompis på universitetet som brukade vara riktigt stilig i skjorta+väst samt ett par turkosa strumpor till de gråa kostymbyxorna. De där strumporna brukade bli pricken över i’iet, sen passade det nog hans personlighet. För han var Allt annat än en tråkig kostym
Jag har alltid sett killar med färglada strumpor till ”tråk-kläderna” som en glad och öppen person (läs färgglad) som klär sig ”anständigt”.
En rosa kavaj fungerar ju inte lika bra idag.
Finns det någon som kan tipsa om färgglada strumpor i stl46-47?