Från reklam- till föreningsemblem

När våren ordentligt blommade ut, för någon månad sedan, skrev jag ett inlägg om klubblazern och dess förtjänster. En av sakerna jag tog upp var det svenska märket Morris klubblazer i flanell. Det var, menade jag, ett väldigt lyckat exempel på att förändring inte alltid behöver innebära förnedring. Inom ramen för ett klassikt plagg har man utvecklat och tänkt nytt och därigenom skapat något unikt som faktiskt funkar. En klubblazer för vinterhalvåret. Det finns dock ett stort problem med sagda blazer, nämligen att Morris insisterade på att fästa en stor reklamlogotyp på bröstfickan.

Juristen och drönarvännen Christian Carlsson, som äger just sagda plagg från Morris, tog intryck av invändningen mot plagget. Christian, som är gammal livdragon, vände sig således till Beridna Högvakten för att erhålla ett tygemblem därstädes för att kunna ersätta Morris-loggan.  Och det är ju också så grundtanken med emblemet på den enkelknäppta klubblazern är; att identifiera bäraren som medlem av en förening samtidigt som det skänker lite färg och originalitet till plagget.  Bra jobbat, CC!

M.F.

About these ads
Det här inlägget postades i Inspiration, Livsstil, Stil, Stilråd och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Från reklam- till föreningsemblem

  1. Lord Sidcup skriver:

    Är det bara jag som tänker mig Brommapojkarnas klubbmärke på den där?

  2. Markgreven skriver:

    Lysande Christian!
    Vi som räknar oss som medlemmar av denna illustra förening bär märket med stolthet. Så även jag…

  3. Gunnar Grenstadius skriver:

    Ett trevligt alternativ, garanterat unikt och personligt, är att anlita en broderifirma för ett blazermärke av ens släktvapen (kan antas av vem som helst, såväl adelsman som ofrälse). Kombinera med klubbslips i dina vapenfärger…

    Läs mer på http://www.heraldik.se

    GG (Livdragon!)

  4. Markgreven skriver:

    Algy!
    Inte militarism utan känsla för tradition och ett visst mått av flärd. Dessutom är hästen världens vackraste djur om man frågar min salig far ryttmästaren…

    • Mitchell Holmes skriver:

      Hear, hear..! Beridna högvakten är verkligen ett kulturarv värt att bevara, och vad gäller hästar kan man bara citera den gode Winston: There is something about the outside of a horse that is good for the inside of a man”

    • Algy skriver:

      Jag skämtade alltså. Även om jag egentligen tycker att det är fånigt med vaktparader och dylikt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s