C&J – ”Bespoke For Grafford”

Grafford på Humlegårdsgatan i Stockholm är en institution i den förvisso rätt begränsade världen av kvalitetsskor i Sverige.  En klassisk skomakarinrättning, med väldigt gott rykte när det kommer till reparationer av randsydda skor. De har också ett väldigt stort utbud av Crockett & Jones, vilket kan vara tilltalande om man vill klämma och känna lite på skorna innan man slår till (de flesta C&J-återförsäljarna i Sverige har väldigt få modeller hemma och kunden förväntas istället oåterkalleligen avlägga en beställning efter katalogbilderna).

Grafford erbjuder också ett utbud av specialtillverkade C&Js du inte hittar någon annan stans. MTO:ade till Grafford med andra ord. Kostar några hundralappar mer än de vanliga benchgrade-versionerna, vilket är mindre än man kanske kunde förvänta sig. Deras hemsida har precis uppdaterats med ett antal sådanna MTO-modeller. Bland annat ett utbud av inneskor i grälla färger, som väcker starkt ha-begär . Okej, man bör kanske ha klarat av en väl tilltagen basskogarderob innan man lägger tre lakan på ett par gula inneskor, men det finns det ju de som har gjort.

Själv fastnar jag framförallt för sadelsskorna i sagda sortiment. Sadelskon är en amerikansk klassiker som aldrig på allvar slagit igenom i Europa.  Synd tycker jag. I dess originalutförande, med kombinationen kraftigt läder och mocka, utgör de onekligen ett tilltalande alternativ om hösten. Och det är just i det utförande de återfinns hos Grafford.

Foto: grafford.se

För den som vill ha en nästan lika klassisk version av sadelskon men till ett humanare pris, rekommenderas modellen Asquith från Loake 1880. Säljs av bland annat footway.se.

Se hela utbudet av det Grafford, lite missvisande, kallar ”Bespoke For Grafford” här.

M.F.

About these ads
Det här inlägget postades i Inspiration, Stil. Bokmärk permalänken.

82 kommentarer till C&J – ”Bespoke For Grafford”

  1. Gustav skriver:

    Håller med – Sadelskon är skitsnygg!! Tycker dessutom Loakes version är snyggare än C&J

  2. IngNilsson skriver:

    Bäste Mats,
    Även om jag själv bär sadelskor när jag utövar sport, tvingas jag medge min uppfattning att skon är ful. Inte bara min egen utan alla sadelskor är i min mening riktiga stilklavertramp. Att modellen kommer från Amerikas förenta stater gör ingen förvånad med tanke på den bisarra men oförklarliga populäritet dessa skomakarens måndagsmisstag men även ghastly things såsom tassel loafers tycks ha där. Æstetiken bakom bärarens önskan att kläda sig i dessa typer av skor går mig fullständigt förbi, men jag är lik förbannat nyfiken på vad anledningen/arna skulle kunna vara. Innetofflorna var ju dock spännande – även om jag kanske inte skulle ge mig kast med canarie-tofflorna personligen :-)

    Cheers!

    • Marcus Brody skriver:

      Eftersom även jag är en smula nyfiken av mig, undrar jag vilken typ av sport som tarvar just sadelskor?

      • IngNilsson skriver:

        Bäste Marcus,
        Den tvivelaktiga sportsformen som avses är golf. Jag hade efter goda erfarenheter med ett visst märke vad beträffar kvalitet och passform på lästen, bestämt mig för att lägga mig till med ett par golfskor av samma märke. Min salige svärfar hade många gånger sjungit skomärkets lov som just golfsko och jag hade ingen anledning att tvivla på hedersmannens omdöme.
        I affären där köpet ägde rum visade det sig att den av svärfar så prisade skon (bred oxford wingtip men med fula fransar framtill) hade ersatts av en ny linje (påpassligt nog undanhålls dock det faktum att märket från den nya linjen tillverkades av skumögda, funktionshindrade illiterater i Rumänien, varvid kvaliteten hade få stryka rejält på foten.
        på detta sätt köptes motvilligt de sadelskor som, efter åtskilliga ändringar av kvalitetsskomakare, fortfarande är i min ägo. På senare tid har jag via järtecken även noterat att sadelskorna tycks ha en negativ långtidseffekt på mitt spel och med tanke på hur motbjudande skorna är så kanske de förbannats av någon trollpacka eller möjligen direktinflueras av hin håle. Lösningen vore nog denna:
        https://lh5.googleusercontent.com/-DV8h7amg3wM/TY0gMSqGAiI/AAAAAAAABxk/PPipRCTcap0/s1600/barker5.jpg
        men då får jag nog höja bolånet först…

        Cheers!

      • IngNilsson skriver:

        Ursäkta, det blev fel bild. Det var denna jag avsåg:
        http://www.barkerblack.com/product/M2915

        Cheers!

    • Mats Flördeg skriver:

      Ing.Nilsson: Först föreslår Du suicidium för tassel-bärare… och nu detta ;)

      Nåväl, vi får helt enkelt nöja oss med att konstatera att vi har olika smak på skofronten. Jag gillar både sadelskon i dess klassiska version, och i dess senare tappning där mockan är utbytt mot slätt kalvläder. De två olika versionerna fyllor dock helt olika funktioner i skogarderoben.

      Marcus Brody: Ing. Nilsson får svara för sig själv. Kan bara konstatera att historiskt, i sin klassiska version, är det förvisso en fritidssko; men knappast en sportsko. Själv skulle jag kunna tänka mig att bära den klassiska sadelskon ”upp till” formalitetsnivån kostym.

      • IngNilsson skriver:

        Bäste Mats,
        Jo, jag är väl rectum av påtagliga mått skulle jag gissa och ibland reagerar jag lite fortare än vad som kanske vore bäst för mig :-). Icke desto mindre ogillar dessa skor rejält och även om jag inte tycker mina bruna sadelskor med mörkbrun alligatorsadel ser lika fasansfullt jävliga ut som vita skor med svart sadel är det fråga om grader i helvetet och denna modell förbliver en styggelse i alla dess permutationer.
        Jag är benägen att tro att fan har specialsydda sadelskor till sina hovar.

        Cheers!

      • Mästaren skriver:

        Kan det månne vara moderatbandy?

    • Marcus Brody skriver:

      ”…..tillverkades av skumögda, funktionshindrade illiterater i Rumänien, varvid kvaliteten hade få stryka rejält på foten.”

      Med tanke på salig första dams skovanor (i nämnda nation), torde ju ett visst intresse för fotbeklädnad finnas?…. Fast just golfskor kanske inte var hennes gebit….

  3. Magnus A skriver:

    Detta är inte ”Bespoke…” utan ”MTO For Grafford”.
    Jämför skräddarsytt mot måttbeställt i kostymsammanhang.

    Bespoke är när en unik läst tillverkas efter kundens fot och ett par skor tillverkas efter denna, vilket inte sker hos Grafford.

    Att Grafford vill påskina det mer exklusiva är kanske inte konstigt, men jag förundras att TDC följer affärens missvisande påstående.

    • Mats Flördeg skriver:

      Om du hade läst texten hade du sett att jag tydligt och på två ställen skriver att de är MTO:ade. ”Bespoke For Grafford” sätts inom citattecken av en anledning. Grafford kallar sitt MTO-utbud för det, det nämns således endast som en titel på kollektionen.

  4. Lord Sidcup skriver:

    Sadelskorna har aldrig fallit mig i smaken. Kanske för att den ende jag känner till som bär skorna är Manny från the Doublemeat Palace:

    http://images.wikia.com/buffy/images/0/02/DPalace050.jpg

    De känns verkligen gräsliga. Men smaken är ju, som bekant, som baken.

    /Spode

    • IngNilsson skriver:

      Det ser ju verkligen ut som en karl som inte skulle rädas tassel loafers heller ;-)

    • Mästaren skriver:

      Nu ska vi väl ändå inte hemfalla åt lyteskomik, eller ? ;-)

      • IngNilsson skriver:

        Jag ser absolut inget lustigt i bärandet av varken tassel loafers eller sadle shoes. Jag gillar f.ö. inte heller Bolo-slipsar, cowboy-hattar, bermuda shorts, denim eller andra traditionellt amerikanska klädstilar även om jag kan hålla med dig i sak att det kan snudda vid komiskt när européer i Europa söker härma dränglooken och uppriktigt tror att det skänker bäraren glans och väcker beundran.

        Cheers!

  5. Mästaren skriver:

    Finns ju en tredje, utöver nämnda tasselloafer och sadelsko, amerikansk skomodell. En longwing-sko som denna :
    http://www.thesartorialist.com/photos/on-the-street-alden-cordovan-new-york/
    eller denna http://www.borgebyskor.se/borgeby/shop/?category=2&subcategory=27&item=2936
    Definitivt snyggare än båda nämnda andra modeller eller?

  6. Lars skriver:

    okej, litet trådkap: Var finns Charles Tyrwhitt eller Barker att handla i Stockholm?

  7. W.R. skriver:

    Sadelskor kan ibland vara tilltalande, men de här konkurrerar om de fulaste sadelskorna jag någonsin sett.

    • Mats Flördeg skriver:

      Det är så klassiska sadelskor ser ut. Det finns ju i moderna kostym-anpassade versioner också(exempelvis dessa), men då fyller de som sagt en helt annan funktion.

  8. Lars skriver:

    hm, tycker generellt det är svårt med flerfärgade skor, to m på golfbanan men där kan jag bita ihop. Gränsen mellan jävligt snyggt och pajas är hårfin, såpass att det kan variera från dag till dag.
    På frågan ”Skulle du vilja bli funnen död i dess skor?” är svaret nej.

    • Marcus Brody skriver:

      Efter att ha lyssnat på en del tvivelaktig musik och ha sett en del italiensk western (detta när jag var ung…. och då var jag ung), så vill jag minnas, att funnen död, det vill man i ett par boots!

      • IngNilsson skriver:

        Mycket riktigt. I ett par Jodphur eller hela ridstövlar och vit skjorta med en värja genom hjärtat med seconden stöttande huvudet ;-)

        Cheers!

  9. Gustav skriver:

    Det är ju tur att smaken är annorlunda. Jag gillar Sadelskon! Den görs sig nog bäst till chinos och jeans, och används troligen bäst när man inte skall vara så uppklädd. Kolla in det här blogginlägget, är det inte snyggt så säg: http://streetetiquette.com/2010/04/05/all-season-etiquette-saddle-shoe/

    Den klassiska sadelskon är i brunt. När man istället kombinerar med olika färger blir den i mitt tycke lite lik de skor man lånar när man är och bowlar – vilket jag tycker också kan vara snyggt!! Men de kräver ett visst mod av sin bärare.

  10. Alistair skriver:

    Jag instämmer med Gustav.
    Det känns som att man, i några inlägg ovan, begår det klassiska felsteget att ”blanda äpplen och päron”. Den ovan avbildade sadelskon har ju ingenting med golf eller sport över huvud taget att göra. Än mindre med de brogue-modeller (vissa av ”spectator”-typ) som det länkats till ovan. I mocka med slät, tegelröd sula är den avbildade sadelskon en helt ”egen” modell, fri från all koppling till ovanstående modeller.

    Sadelskon i mocka med röd sula är rätt och slätt en underbar fritidssko (tillika amerikansk klassiker) som jag gärna hade ägt ett par av (men inte gör än). Kan man köpa dem rejält färdigslitna och färdigingångna? ;-)

    En del gäster på denna blogg (inte alla, tack och lov) verkar ha snöat in på att det enda som duger är 100% (101%?) brittisk stil. Allt (ALLT) annat och då i synnerhet amerikanska stilinfluenser, är tydligen ”faux pas” å det grövsta. A real pity and soooooooo boring….. b.o.r.i.n.g.

    MVH
    ~Alistair

    • Mats Flördeg skriver:

      Ord.

    • IngNilsson skriver:

      Bäste Alistair,
      Är inte ”en amerikansk klassiker” ändå en contradictio in terminis? Amerika har inte varit upptäckt länge nog för att vara klassisk i något hänseende med positiva konnotationer.
      Sedan vill jag påpeka att allt är inte engelskt som glimmar utan även Frankrike, Italien, Habsburgska rikets söndringsstater och naturligtvis Tyskland levererar präktig skor i en lång och smakfull tradition (ehuru jag reserverar mig mot vissa företeelser i just den italienska traditionen som även trollade fram kontrastskjortorna) som man utan tvekan kan kalla klassisk. Detta är givetvis min egen uppfattning och att den kan framstå som tråkig är uppenbart av ditt något tillspetsade inlägg.
      Men vill du ha fula skor är det din lagstadgade rättighet och jag bryter gärna min lans för att garantera att du kan bära rosa skosnören till också. Each to his own, som sagt.

      Cheers!

      • Marcus Brody skriver:

        Att klä sig i buffelläder, bära huvudbonad med örnfjädrar, samt röka en långsmal fredspipa måste väl ändå räknas som en amerikansk klassiker?…

      • IngNilsson skriver:

        Touché, min bäste Brody!
        Det torde falla i samma fåra som hembygdsdräkten: Über.-(politiskt)korrekt men ändå för vågat för min smak. Ja, jag har redan sedan tidigare proklamerat min feghet i sammanhang som dessa :-)

        Cheers!

      • Alistair skriver:

        Bäste herr Nilsson,
        ”Amerika har inte varit upptäckt länge nog för att vara klassisk i något hänseende med positiva konnotationer.”
        Gäsp…
        Skall ett land vara ”upptäckt” inom en viss stipulerad tid för att få tillåtas få omhulda klassiker? En så gränslöst inskränkt idé och rent av korkad idé.
        Vad betyder då upptäckt? Finns det någon begränsning för när nationalstaten är grundad (Tyskland, 1871 eller Italien, 1861)?
        Hur lång skall den stipulerade ”upptäcktstiden” eller ”tiden sedan grundande” få lov att vara? Räcker 236 år, eller är det minst 240 år (otur för USA i så fall)?
        F.ö. finns amerikanska klassiker med anor längre tillbaks i tiden. Loafern får väl ändå ses som en lyckad kombination av indian mockasintradition och norsk skotradition (hur gammal är nationalstaten Norge egentligen?).
        Vidare, vad sägs om de mycket äldre influenser som alla invandrare (bl a britter, tyskar, italienare, fransmän, habsburgare, norrmän med flera) har tagit till USA för att sedan förädla till Amerikanska klassiker? Ungefär som vår egen matklassiker kåldolmen vilken knappast kan påstås vara en rent svensk klassiker.

        Ingenjören, du brukar vara vass, påläst och träffsäker, om än med en raljant ton men denna gång har raljansen och tramsigheten fått ta överhanden.

        Ordna en vassare lans annars kan du bryta den för någon annan. Kanske en Preussare, Lombardier, Vestfoldare eller en Pawnee, vad vet jag?

        MVH
        ~Alistair

      • Marcus Brody skriver:

        Jag räds vare sig kroppsnära svarta denimbyxor, lite kortare kavajer eller grövre skodon tillsammans med (stickad) slips (man har kallat mig hipster, pfft!), m a o är jag öppen för ”balla kombinationer”, som min 70-åriga far skulle sagt. (Han ÄR en hipster.) Men även jag är tveksamt inställd till etniskt konforma klädkoder.

        Tja, det skulle väl vara samedräkt uppiffad med ett par creméfärgade tassel loafers då….

        Gällande de sviktande resultaten på golfbanan: En elegant fredspipa av redwood kunde kanske neutralisera lite av den taskiga karma, som de diaboliska golfskorna förbannat IngNilsson med?

      • IngNilsson skriver:

        Käre Alistair,
        beträffande din gäspning vill jag bjuda min uppriktiga ursäkt för att jag uppenbarligen tråkar ut dig med mina inlägg och givetvis vad detta på intet sätt min avsikt.
        Dock noterar jag samtidigt att tristessen tydligen gav kraft nog att, som du ju gärna plägar göra, överinterpretera, permutera, associera och tillskriva mig saker som jag retoriskt endast antytt, alt. dra växlar av skrift som av mig medvetet författats vaga och luddiga. Även den lekande ironi, med vilken mitt inlägg författades, tolkades tydligen som trams. Som jag även tidigare tvingats konstatera, ligger direkta personangrepp dig bättre än att kritisera företeelsen alt. argumentera för något i strikt positiva ordalag — en fråga om smak får man gissa.
        Helt klart har vi skilda smaker och även referenser till stil (det vore ju också sorgligt om vi i alla hänseenden vore ense). Vad Loafern beträffar har jag en morgontoffel i detta utförande, men att gå utomhus längre än asketunnan med dessa vore mig högst främmande. Slutklämmen av din analys av just Loafern är dock något jag delar, men naturligtvis inte på den grund du anför. Denna sko kan med rätta ses som en evolverad moccasin och given detta, är epitetet en amerikansk klassiker i sanning en rimlig slutsats (däremot gillar jag skon som sådan inte särsklit mycket). Till sist vill jag gärna påpeka att de du ser som en förädling i den amerikanska kultursmältdegeln också kan ses som misslyckade stilmutationer. Det är betraktarens tolkningsrätt och så vitt jag förstår står det denne rätt att uttrycka sin mening även på denna weblog även om han inte utgör del av administratörerna för densamma.

        Med en sista konstatering att min analogi inte hade avsedd effekt tillönskas en förträfflig dag.

        Cheers!

      • IngNilsson skriver:

        Bäste Marcus,
        ditt förslag om pipa är inte alls tokigt. Möjligen kunde även en reningsrit utföras av en medicinman med fårtänder, bäversvans och trolltrumma för att i alla fall de usla golfegenskaperna som skorna tycks vara behäftade med ska försvinna — iklädd moccasiner eller patent pumps givetvis. Mitt eget ”weapon of choice” är annars en förnämlig virginiabaserad cigarr från la bella nazione, Toscana närmare bestämt.
        Ypperlig att röka i full längd och hjälper dessutom som sikte för att hålla blicken mot bollen :-)
        Att ta lite lektioner skulle antagligen inte skada heller ;-)

        Cheers!

      • Alistair skriver:

        Återigen dyker ”personangrepp” upp i dina genmälen till mig.
        Du får lov att precisera vad jag har gjort för ”direkt personangrepp”, gärna genom att hålla isär sak och person. Jag kan exemplifiera denna balansgång med två egna exempel;
        1. en idé (sak) kan vara korkad utan att personen som uttrycker den (person) är detsamma.
        2. Ett tramsigt och raljant inlägg (sak) betyder inte att den som uttrycker inägget är en raljant och tramsig person (person).

        För att uttrycka sig med psykologspråk; ett beteende (sak) är inte detsamma som ett personlighetsdrag (person). Jämför gärna med det klockrena personangreppet ”Du är en idiot” (person) och beteendevärderingen ”du beter dig idiotiskt” (sak). Det förstnämnda är en kränkning (=personangrepp) då den riktar sig mot en persons personlighet och mänskliga kvalitéer. Det andra är en värdering om ett förändringsbart beteende som inte riktar sig mot personliga egenskaper över huvudtaget. Jag själv betraktar mig inte som en idiot men jag gör många idiotiska beteenden, ibland flera varje dag.

        Att uttrycka sig ironiskt och samtidigt korkat och tramsigt är alltså förändringsbara beteenden, inte personliga egenskaper.

        Det börjar bli många äpplen och päron att hålla isär på denna blogg. Jag gillar att sortera frukt. Vore kul om fler, gärna också du herr Nilsson, delade mitt intresse.

        MVH
        ~Alistair

      • Marcus Brody skriver:

        ”….en förnämlig virginiabaserad cigarr från la bella nazione, Toscana närmare bestämt.”

        Ett alternativ är också att köra såväl golfklubbor som sadelskor till närmaste återvinningsstation (jag kan rekommendera Hagbytippen, om du bor i norra Stockholm). Där finns t o m saklig och bestämd personal som hjälper dig att sortera korrekt. Skorna kommer med största sannolikhet hamna i en förbränningsugn och bidra (om än blygsamt) till fjärrvärme, och det ligger ju i tiden.

        Det förnäma rökverket kan sedan avnjutas under betydligt mer civiliserade former, där du själv kan välja dina favoritskor, istället för att tvingas bära taggiga och anskrämliga sportskor.

        Observera att detta bara är ett förslag, i all välmening. Valet är ditt, som sig bör!

      • IngNilsson skriver:

        Bäste Alistair,

        de jag refererade till var ”Ingenjören, _du_ brukar vara vass, påläst och träffsäker, om än med en raljant ton men _denna gång_ har raljansen och tramsigheten fått ta överhanden.” och det jag skrev var ”Som jag även tidigare tvingats konstatera, ligger direkta personangrepp dig bättre än att kritisera företeelsen alt. argumentera för något i strikt positiva ordalag — en fråga om smak får man gissa.”. Jag kan i skrivande stund inte se någon inkonsistens, men du får gärna specificera vad som enligt ditt förmenande blev galet.
        Att du gillar att sortera frukt och att man oftast är duktig på det man gillar ger kanske en fingervisning om en framtida yrkeskarriär. Det kan jag inte vidare uttala mig om, men jag får dessvärre tillstå att fruktsorterarbranchen för mig inte har någon större dragningskraft.
        Emellertid är det min övertygelse att man gör bäst i att endast påpeka sin egen smak eller preferenser i kring ett visst ting. Andra kan sedan tycka samma eller annorlunda utan att referera till andras kvalitéer eller ens direkt påpeka den personliga meningen om den andres usla smak. Det gör meningsutbytet mer värdigt och strukturerat och det skulle inte förvåna mig om det är just detta du syftar på med ditt fruktsorteringsintresse, även om en möjlig analogi inte är mig helt tydlig. Fast jag begriper mig inte heller på hela genus intresset som nu blommat upp i Sverige, så det är nog ett (ytterligare) tillkortakommande från min sida.

        Cheers!

      • Alistair skriver:

        Bäste herr Nilsson,

        Fruktsorteringsanalogin avsåg förmågan att uttrycka sig precist, sakligt och att inte förvirra resonemanget eller onödigtvis förvränga betydelsen av det man menar att säga genom att blanda ihop begreppen.

        I övrigt kan jag inte se att ditt sistnämnda resonemang bidragit till att klara ut kring vad du egentligen avsåg med ”direkt personangrepp”. Jag uppfattar att du verkar ha svårt att skilja på sakfrågor och personfrågor vilket härmed noteras.

        Slutligen undanber jag mig framdeles råd om eventuell framtida yrkeskarriär utgående från en fri tolkning av en vardaglig analogi.

        MVH
        ~Alistair

      • IngNilsson skriver:

        Bäste Alistair,
        Det skulle aldrig falla mig in att söka spela rådgivare i dina yrkesval – därtill känner vi varandra alltför lite. Skulle jag dock, på bas av den begränsade bild du delgivit mig av din person via denna weblog, tvingas göra det så skulle jag säkert inte föreslagit fruktsorterarsvängen utan snarare inom lärarkåren och osökt förs tankarna till Stig Järrel. Men som sagt, jag avstår från att råda (märk nu för böveln konjunktiv konditionalis innan du skjuter från höften!).
        Att du inte ser bidraget till klargörandet i hänseende personangrepp håller jag inte emot dig: Ingen är väl fullständigt perfekt.
        Eftersom inte heller jag utgör det fullkomna i skapelsen krona, håller jag strävan att nå detta för viktig istället för att fullständigt resignera. I denna strävan är mig insikten given att du och jag i få sammanhang hittar till varandra i harmonisk enklang och jag ämnar därför avhålla mig från att vidare kommentera fel och brister i dina resonemang eller för den delen rubba dina cirklar.
        * * *
        Bäste Markus,
        Jag tackar för råden med min golfutrustning och det är inte helt omöjligt att just sadelskorna finner ett dylikt öde. Det intressanta blir då hur jag bäst kan ersätta dem, men detta är förvisso ett kärt nöje som jag gärna företar mig. Vad cigarren beträffar (Antico Toscani), så är detta min vardagskälla för vitamin N (en utmärkt sådan för övrigt) och i Chesterfield-fåtöljen väljer jag hellre en något större façon, närmare bestämt från Kuba. Att njuta pipa på golfbanan har jag ännu inte testat men jag gissar att den bör vara ganska lång om företaget skall krönas med framgång.
        Trevlig helg tillönskas alla här.
        Cheers!

      • Alistair skriver:

        Bäste herr Nilsson,

        Som en reinkarnation av Stig Järrel i panelen på 70- & 80-talets lysande version av ”På Minuten” skulle jag gärna se mig. Dock kanske lite yngre både till kropp och sinne…;-) . Märkligt nog för hans gestaltning av ”Caligula” dock mig osökt till en mental representation av somliga andra här på bloggen.
        F.ö. skjuter jag aldrig från höften. Är det något jag lärt mig så är det att välriktad men snabb punkteld alltid ger bäst verkan i målet. Det gäller såväl på skjutbanan/skjutfältet som i skriftligt och verbalt meningsutbyte.

        Du får göra som du vill angående mina uttryckta eventuella ”fel” och ”brister”. Dina egna kommer dock inte att undgå kommentarer från undertecknad när helst tillfälle medges. Jag tror att dina järnhårda cirklar behöver rutinmässig rubbning, för din egen skull (här hör jag den gamla truddelutten eka från forna dagars ”Anslagstavla” på SVT)!

        Det märkliga är att det sannolikt är så att vi förmodligen skulle ”finna varandra” ganska snabbt om vi träffades i ”the actual reality”. Fan tro’t!

        Trevlig helg tillönskas Eder med varma hälsningar,

        MVH
        ~Alistair

    • Lord Sidcup skriver:

      Man blir ju knappast förvånad över att människor som samlas kring ”The Drones Club” är konservativa anglofiler – knappast heller över att de ställer det brittiska i motsats till det amerikanska, som ju är den dominerande kulturinfluensen i vårt samhälle.

      Men det finns ju, som jag själv påpekat någon gång, ingen anledning att vara fundamentalist.

      I alla fall så länge man inte säger ”tassel”, i stället för ”tofs”, eller använder amerikanska gatuslangsuttryck som ”ord”, eller sätter punkt efter enstaka ord i stället för utropstecken och… He! He! ;-)

      • IngNilsson skriver:

        Hear, hear! Eller vågar jag till och med säga: Ord! :-)

      • Alistair skriver:

        Jag blir förvånad över uppfattningen att tro att ironi går fram på ett tydligt sätt i ett sådant här medium.

        Jag blir förvånad över att ”anglofili” och ”konservatism” ses som så sammankopplat. Varför är det så?

        Jag blir förvånad över lättkränktheten som framträder- Är det ett tidens tecken? I såna fall, ”call me old fashioned” och kanske även i vissa avseenden ”konservativ” :-D

        Jag blir förvånad över den ofta dialektiska argumentationsretoriken. Man skulle kunna tro att man befann sig i ett riktigt vänsterrevolutionärt diskussionsforum emellanåt. Om något kan ställas mot något annat då SKALL det, banne mig, ställas mot varandra. Basta!

        Jag blir förvånad över alltmer framträdande ignorans/okunskap tillsammans med raljans på denna blogg. ”You’re entitled to your own oipnions but not to your own facts” som det så träffande heter.

        Jag blir förvånad över att paragrafrytteri, regelhets och pekpinneri tycks vara det enda lilla roliga för somliga på denna blogg.

        Jag blir förvånad över att det tycks vara så roligt att vara tråkig och konform. Kanske även det ett tidens tecken. I såna fall kallar jag mig gladeligen ”konservativ” men jag är rädd att roten till det onda finns annorstädes.

        Förresten, byt ut ordet ”förvånad” mot ”nedstämd” i ovanstående text.

        MVH
        ~Alistair

      • Lord Sidcup skriver:

        Alistair: Paragrafrytteriet är vi bägge överens om att man ska bekämpa – det har jag skrivit om förut.

        Anglofili och konservatism brukar kopplas ihop, eftersom man ofta uppskattar sådant som är väldigt traditionellt brittiskt. Och i ett drönarsammanhang blir det väl ganska naturligt? Jeeves och Wooster verkar ju inte i dagens Old Blightey, direkt. Man bör inte förvånas över att sådant folk dras hit.

        Inte heller bör man förvånas över att konservativa kan vara ganska rigida i sina argument – det ligger så att säga i sakens natur. Konservatism är, som Burke påpekade, mer en attityd än en ideologi, och man letar inte nödvändigtvis efter rationella skäl till saker och ting alltid.

        Jag håller helt med om att man inte behöver ställa det ena mot det andra. Det var faktiskt min poäng med att säga att man inte behöver vara fundamentalist. Man kan vara eklektisk, också. Och man kan rentav finna en blogg om ett visst sorts mode inspirerande utan att man själv klär sig på ett liknande sätt alls.

        Själv bär jag, exempelvis, tweed lika ofta som jag bär sadelskor: aldrig! Jag har inget emot idén med tweed, men jag har andra prioriteringar på inhandlingslistan. Jag har inget emot sadelskorna för att de är amerikanska – utan för att jag genuint tycker att de är fula. Ska jag beskriva min normala klädstil, så skulle ”avslappnad” vara ordet för dagen. Skulle jag beskriva min ideala klädstil, givet en obegränsad pengakista, så skulle det nog bli ”Wooster goes metal”, ungefär – d.v.s. eklektiskt om något.

        Så, till sist, några varningens ord från någon, Ozzy Osbourne, som vet vad som händer när man blir för eklektisk i sitt tänkande: http://www.youtube.com/watch?v=R66foCuYv8A

      • Alistair skriver:

        Lord Sidcup,

        Instämmer i stort förutom att ”varningen” från Ozzy inte av mig uppfattas som en ecklektisk varning, ”on the contrary”. Tidiga Black Sabbath är guld och bättre än så här blir det knappast i hårdrocksväg: http://www.youtube.com/watch?v=xtqy4DTHGqg

        MVH
        ~Alistair

      • Lord Sidcup skriver:

        Jag syftade på låttexten:

        Finished with my woman ’cause she couldn’t help me with my mind
        people think I’m insane because I am frowning all the time
        All day long I think of things but nothing seems to satisfy
        Think I’ll lose my mind if I don’t find something to pacify

        Can you help me occupy my brain?
        Oh yeah

        I need someone to show me the things in life that I can’t find
        I can’t see the things that make true happiness, I must be blind

        Make a joke and I will sigh and you will laugh and I will cry
        Happiness I cannot feel and love to me is so unreal

        And so as you hear these words telling you now of my state
        I tell you to enjoy life I wish I could but it’s too late

        Det är sådan man blir om man tänker för mycket utanför boxen, som de säger… ;-)

      • Marcus Brody skriver:

        ”Man kan vara eklektisk, också. Och man kan rentav finna en blogg om ett visst sorts mode inspirerande utan att man själv klär sig på ett liknande sätt alls.”

        Eftersom diskussionen varit en smula uppskruvad, så var det trevligt med denna nyktra kommentar. Jag skulle personligen känna mig som en seriefigur i endast traditionella brittiska kläder. Däremot uppskattar jag de män som kan klä sig så med värdighet. Jag känner mig som en clown när jag bär fluga eller tofs-loafers, men kan tycka att det är snyggt på andra (ja… i alla fall fluga…).

        Däremot är jag intresserad av tweed och snygga skor till mina tajta jeans och skjortor, och här finns mycket kunskap och inspiration att ta del av på TDC.

        Sen är det en smula uppfriskande med kommentarer av IngNilssons karraktär:)

      • Alistair skriver:

        Jag tycker också att herr Nilssons kommentarer är uppfriskande. Det är bra med någon som håller en ”på tå”.

        Trevlig helg!

        MVH
        ~Alistair

      • Algy skriver:

        Alistair: jag håller med dig i dina funderingar ovan. Dock bör du inte dra ”alla över en kam” och tro att den stockkonservative Nilssons åsikter och pekpinnar om än det ena, än det andra (jeans till exempel) gäller för de flesta här på TDC. Jag tog för skojs skull och kikade igenom ett antal gamla trådar här på forumet, denna högst ovetenskapliga empiriska undersökning gav vid handen att det framförallt är nämnde Nilsson och signaturen Fläderblom som står för de ”värsta” pekpinnarna. Lulu är förste gnällspik och undertecknad den mest naive socialisten..

      • IngNilsson skriver:

        Om jag tolkar uttalandena kring min presens här så vet jag inte som jag bör känna mig särskilt smickrad :-) Uppfriskande? Ja, som ett dopp i en isvak efter bastun då, eller?
        Stockkonservativ? Det är förvisso inte min egen uppfattning, men den personliga sanningen ligger ju som bekant i betraktarens öga och efter åtskilliga inläggsväxlingar här får jag väl acceptera att det är den vedertagna synen på min person och sätta mig med Fläderblom på White’s Club och gnälla över den falnade allmänna moralen och den usla klädsmak som gjort sitt inträde i samhället :-)

        Cheers!

      • Algy skriver:

        Åjo, visst är du väl stockkonservativ ur ett klädmässigt perspektiv! Därmed inte sagt att detta nödvändigtvis är något dåligt.

  11. lano skriver:

    Vadan denna avsky mot sadelskor? Förstår inte riktigt… Jag håller inte alls med om att det skulle vara en ‘sportsko’, även om den givetvis går att använda till viss ‘sport’ (läs boule en söndageftermiddag i parken). Det är en klockren fritidssko. Sadelskon är lite som att ha en sko i shell cordovan, det är ingen sko man måste hålla på och finputsa på hela tiden som ett par svarta kalvskinnskor, utan en sko som ser bra ut om man borstar av dem lite då och då.

    Äger inga par själv, trots att jag är en stor anhängare. Men frågan är om det inte får bli ändring på det nu i vår…

    • IngNilsson skriver:

      Bäste lano,
      Du är intresserad av ett par bättre begagnade (vintage?) bruna sadelskor med mörkbrunt alligatorläder i sadeln samt skruvhål för spikar? Man kan nog även ha de till löpning med utmärkt grepp om man så önskar.

      Cheers!

  12. Mästaren skriver:

    The Goodyear Welt, denna KLASSISKA konstruktion, som alla hyllar här som den nästan allenarådande godtagbara konstruktionen på deras respektive favoritmärken från (oftast) England är ju de facto en Amerikansk uppfinning.
    http://goodyear-welt.de/Patent_96944_IMPROVEMENT_IN_SEWING_MACHINES_FOR.pdf
    Skall något vara klassiskt endast före 1776? Hmm… Vill man se ut spåhär en dag på jobbet?
    http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Georg_Wenzeslaus_von_Knobelsdorff_1738.jpg
    Eller det är kanske dags att beställa skor från:
    http://www.sarahjuniper.co.uk/18c.html
    Förvisso Gloustershire och inte Northampton men det kanske kan funka ;-)

    • IngNilsson skriver:

      Bäste Mästaren,
      på plastrongen har jag inget att anmärka och får man bara ta av sig harnasset skulle det nog funka :-) Vad skorna beträffar kändes ”Marlborough bucket tops with gents red timber heels and square toes” helt rätt om man sitter till häst!
      Cheers!

    • Marcus Brody skriver:

      För att fungera stilmässigt i ett mer nutida perspektiv bör, enligt min mening, krullhåriga män antingen tänka litet på sitt kaloriintag, alternativt välja en mer sparsmakad frisyr. Annars kan de bli tagna för en rultig tant (med eller utan plastrong)!

      Fast riktigt rika män har ju alltid fått damer, även om de sett ut som en påse träck…

    • Lord Sidcup skriver:

      KLASSISKT var det mästaren:

      http://img2-1.timeinc.net/ew/i/2011/08/18/momoa_conan_610.jpg

      Conan bär ett stripigt cimmeriskt höftskynke, av cordovanläder, från Gaziano and Savage, ett bordeauxfärgat velourdraperi från Hyrkanien och breda läderarmband från laderjord.com. Svärdet är från Science fiction-bokhandeln, bältet från Allen Edmonds och halsbandet från Chanel.

      En utsökt och klassisk komposition för riktigt konservativa karlar!

  13. Lars skriver:

    Jag får väl ta tillbaka det där med död och sadelskor… Bara jag har skodon på mig när jag dör så får jag väl vara nöjd.
    Men just nu kom jag på vad jag associerar dom till: Mina många par ”promedadskor” jag hade som barn! Där satt den! Kanske därför min ambivalens?

  14. Mästaren skriver:

    Promenadskor samma fläkt av gågna tider som Gandhilakan – ett tyvärr bortglömt uttryck.

  15. SL skriver:

    Lite OT men kanske ändå inte:
    -Ing Nilsson; måste ju ställa frågan. Jag hoppas du matchar dina golfskor med
    ett set smidda bladklubbor och persimon träklubbor och inte wokpannor och 460cc driver…;-)

    • IngNilsson skriver:

      Bäste SL,
      en lite pikant fråga och som svar kan jag säga att jag förvisso är ägare till smidda nätta klubbor men riktiga muscleback är de nog inte. Därtill har jag en wokpanna på 460cc, men förutom denna finns inga hybrider eller andra halvmesyrer i min väska och ska sanningen fram så har jag en gammal persimon trä 3:a i min ägo och åtskilliga gånger kontemplerat att bli kund här:
      http://www.persimmongolf.co.uk/acatalog/Drivers.html

      Cheers!

      • SL skriver:

        Det låter trevligt. En bra träffad persimon drive i motvinden är inte helt fel:-)

        PS: var inte min mening att vara spydig eller så. Tyckte bara skorna förtjänade ”rätt utrustning”

  16. mestaren skriver:

    Varfö inväntar alltid mina kommentarer granskning – är jag paria?

  17. Lord Sidcup skriver:

    Var det, f.ö., inte onsdag i går?

  18. Mästaren skriver:

    Sadelskon borde vid sidan om Tasselloafern få en hedersplats.
    Såsom en av forumets främsta vattendelare.
    De andra är ju utan tvekan byxlängd och kavajstorlek?
    Finns det fler, kanske dags för en lista?
    Ser med spänning fram emot var Clubblazern hamnar :-)

    • Alistair skriver:

      Fyra ytterligare kandidater:
      -Button-downskjortors bärande.
      -Jeans vara eller icke vara (eller ”denimbyxor” som en del väljer att kalla dem).
      -Bärande av slips till udda kavaj och jeans.
      -S.k. ”munkskor”.

      Sen kan man ju ta vilken ”vett- & etikettsbok” som helst och slå vattendelande regler i huvudet på folk. Händer ju med tröttsam regelbundenhet här på bloggen.

      What else?

      MVH
      ~Alistair

      • Marcus Brody skriver:

        Button-downskjortors bärande.
        -Utan slips för mig, men kan vara väl så stiligt med slips på rätt person.
        Jeans vara eller icke vara
        -Oftast faktiskt, men mörka/svarta och smala. Urtvättade och ”lediga” är de inte mer än slitstarka mjukisbyxor (alternativt det rationella valet för gangsters som vill dölja hagelsprakaren).
        Bärande av slips till udda kavaj och jeans.
        -Bara till svarta jeans för mig, och då endast ylleslipsar.
        S.k. “munkskor”.
        -Äger inga, men skulle gärna vilja ha ett par. Har dock en del att jobba med i skogarderoben innan dess, så det får väl bli om en fem år eller så….

      • Lord Sidcup skriver:

        Sadelsko – tumme ner
        Tasselloafern – tumme ner
        byxlängd – lång, tack!
        kavajstorlek? – slim, men inte för tajt
        Button-downskjortor – nej tack, men för all del på andra
        Jeans – för all del
        Slips till udda kavaj och jeans – inte personligen, men inte fientligt sinnad heller
        “munkskor” – tumme upp
        plastrong – tumme upp
        kortärmad skjorta – tumme upp
        pikétröja – hellre kortärmad skjorta, men helt okej
        (civiliserade) shorts – tumme upp
        svart skjorta – undantagsvis
        röd skjorta – tumme ner
        kontraster – i viss mån, men inte överdrivna och helst inte i närheten av knappslån (och ALDRIG mörkrött på blått)

      • Algy skriver:

        Vafalls??!! Svart skjorta??!! Undantagsvis??!!

        Din stackare, du vet inte vad som väntar dig. F ö anser jag det ohyggligt töntigt att kalla jeans för denimbyxor.

      • Lord Sidcup skriver:

        Kortärmad svart skjorta! Mouahahahaaa!

      • Alistair skriver:

        Ja, jag brukar ju ta avstånd från krystade regler och skitnödiga pekpinnar men gör ett undantag avseende svart skjorta. OK, det medges, den är snäppet bättre än brun d:o. men så totalt fel. Båda helt utestängda från min garderob. Kort- eller långärmade, spelar ingen roll. ”Chemise non grata” helt enkelt.

        För att parafrasera herr Nilsson så får var och en ha fula skjortor om de så vill, det är var och ens lagstadgade rättighet och jag bryter gärna min lans för att garantera att alla kan bära svarta slipsar till också. Each to his own, som sagt.

        För egen del är det dock aldrig som gäller. Aldrig är ett kraftfullt uttryck men alldeles säkert tillämpbart här.
        Aldrig.

        MVH
        ~Alistair

      • Lord Sidcup skriver:

        Med SNIBBKRAGE och fluga! *duckar*

  19. snajvid skriver:

    Herregud vad underbara skor. Tack så hemskt mycket för att du tipsar om den, hade ingen aning om butiken på Humlegårdsgatan. Kommer att besöka den vid nästa givna tillfälle.

    Håller med om att sortimentet på ordentliga skor i Stockholm inte är, låt oss säga, överdrivet utvecklat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s