Kostymen och kroppsformen: #1 Den kortare mannen

Vi har tidigare skrivit om vad en man bör tänka på när han köper en kostym. Här följer den första delen i en inläggsserie där jag lite mer på detaljnivå tänkt prata om hur man även kan göra ett mer fördelatigt val av kostym med hänsyn till den kropp kostymen skall bäras på. Långa, korta breda och smala män har mycket att tjäna på vid ett korrekt val av mönster, snitt, slagvidd, näsduk, kavajknäppning etc. Jag kommer i två inlägg att fokusera på ytterligheterna, vad korta och bredare män kontra långsmala män bör tänka på vid köp och ibland utformning av sin kostym, samt vad de olika valen resulterar i.

Utgångspunkterna kommer att vara hur kortare män undviker att förstärka avsaknaden av fysisk längd, bredare män undviker att förstärka effekterna av för mycket god mat och dryck, samt hur långsmala män undviker att se ännu smalare ut. Jag vill inte på något sätt utmåla mig som allvetande i frågeställningen, utan en glad amatör med en god ambition. Ni som också läst artiklar och böcker på ämnesområdet kommer säkerligen att ha kompletterande, eller rent av ifrågasättande åsikter om det som presenterats. Alla synpunkter välkomnas.

Allt handlar om att sträva efter och uppnå balans i synintrycket av bäraren med hjälp av kostymen, så att proportionerna samspelar på bästa sätt. Med hjälp av mönster snitt och placering av olika detaljer som knäppning, fickor och slag kan man påverka det visuella intryck som skapas av kostymen du bär. Med rätt kunskap gör du fördelaktiga val, och förmedlar därmed ett bättre och mer fördelaktigt helhetsintryck.

Kostymen kan och ska som bekant förstärka de positiva drag vi har, och mildra effekten av de mindre smickrande kroppsproportionerna. Nu är det inte en dålig sak i sig att vara kortväxt, men det går att presentera de centimetrar den korte mannen har till sitt förfogande på mer eller mindre väl valda sätt. En illa vald kostym kan få dig att visuellt krympa ytterligare på längden, och i värsta fall till synes även lägga till några kilon på breden.

En kostym vald med rätt kunskap lyfter som sagt fram rätt proportioner, förstärker intrycket av längd och kan kompensera bristen av fysisk längd via det synintryck kavaj och byxor förmedlar i samspel. Huvudfokus i texten kommer att ligga på kavajens uppbyggnad, då plagget innehåller många detaljer som påverkar helhetsintrycket.

Generellt bör en kavaj med enkel knäppning väljas av en kortare man. En dubbelknäppt kavaj med de dubbla knappraderna och de spetsiga slagen som hör till kavajtypen förstärker de horisontala linjerna, och därmed ett intrycka av bärarens bredd. De dubbla lager av tyg en dubbelknäppt kavaj resulterar i, förstärker intrycket av volym och bredd, vilket motverkar känslan av längd.

Man talar ofta om att en kavaj bör täcka stussen. Vill man motverka intrycket av en kort gestalt, bör kavajen absolut inte vara längre än så. Generellt skall intrycket av långa ben förstärkas, vilket motarbetas av en lång kavaj som förstärker intrycket av en dominerande överkropp.

Rullade slag

Smala kavajslag förstärker generellt intrycket av en mer långsmal gestalt. Ett mycket fördelaktigt val för att motverka en kort framtoning, är en är en treknäppt kavaj med rullade slag. De rullade slagen förstärker in mer långsmal visuell effekt i den lodräta linjen, samtidigt som den oanvända översta tredje knappen ger ett förstärkt intryck av längd i och med avståndet till kavajens nedersta knapp.

En treknäppt kavaj av klassisk engelsk typ, med korta bredare och pressade slag förstärker generellt intrycket av en större överkropp, då på bekostnad av den visuella förlängande effekt kostymbyxorna kan bidra till. Detta beror främst på att de pressade slagen döljer stor del av skjortbröstet även om den övre knappen lämnas oknäppt, vilket ger intrycket av en längre överkropp.

Gorge line

En hög så kallad gorge line är att föredra för att förstärka intrycket av en längre överkropp, utan att stjäla fysisk längd från intrycket av en lång underkropp. Gorge line är linjen där kavajens slag möter kragen. Generellt ger en låg gorge line kavajen i mina ögon ett oerhört trött och tråkigt intryck. Något att ha i åtanke när du letar tweedkavajer second hand. Otaliga är de kvajer jag provat som vid första anblick ser lovande ut, men visar sig ha en gorge line som ligger långt närmre bröstvårtorna än axlarna.

Angående enkel eller dubbel sprund, är det faktiskt kavajer som helt saknar sprund som i teorin bäst ger ett slankt och förlängande intryck. Generellt vill man undvika detaljer som förstärker bredden. Historiskt sett har även en sprundlös kavaj setts som ett tecken på att plagget i fråga är väl anpassat till bärarens kropp, och i bästa fall skräddarsytt. Personligen tycker jag att sprunden, istället för ett nödvändigt ont, är en trevlig detalj på en kavaj. Andra menar att kavajens sprund ger ytterligare förstärker den vertikala linjen, och därmed intrycket av längd. Sen blir jag aldrig riktigt klok på om det heter en sprund, eller ett sprund? Det senare ligger i min mening helt fel i munnen, men är det alternativ jag ser användas mest.

Sprund

Har man möjlighet att anpassa kavajaxlarnas vaddering, tjänar en kortare man på aningen mer uppbyggda axlar, vilka förstärker illusionen av kroppslängd. En bra skräddare håller sig sedan på rätt sida om gränsen till ett axelparti av mafiososnitt.

Kavajfickor utan lock hjälper till att bibehålla en oavbruten visuell linje i vertikalled. Ficklock delar av och minskar illusionen av en lång gestalt. Om man är i position att kunna bestämma fickornas placering, tjänar den kortare mannen på en något högre placerad bröstficka, och något lägre placerade frontfickor. Allt för att förstärka intrycket av en längre överkropp.

Vid valet av byxor tjänar en kort man på en längre benlängd, utan slag! Slagen stjäl längd då de skapar en extra linje som kapar av längden visuellt. Högre midja och ett så långt byxben som möjligt är eftersträvansvärt. Ett bara aningen för långt byxben gör genast att byxorna ser för långa ut, och bäraren för kort. En högre byxmidja förstärker en längre sammanhängande lodrät linje, och därmed också illusionen av en längre bärare.

Val av färger och mönster. Enfärgade mörkare färgtoner i både slipsar, skjortor och kostymer är fördelaktigt för den kortare mannen. Detta då mörkare färger får bäraren att se smalare ut, och därmed också längre i proportion til sin fysiska bredd. Ljusare färger har en motsatt effekt. Om du tvivlar på det sistnämnda, fråga första bästa klädmedvetna kvinna i din närhet. Kritstrecksrandigt förstärker intrycket av den vertikala linjen och har därmed också en förlängande visuell effekt. Rutor bör undvikas då de horisontella delarna av mönstred förstärker ett synintryck av bredd. Mörkare färgtoner ger ett smalare synintryck än ljusa.

Avslutningsvis är en hel kostym att föredra om vi renodlat resonerar om att minska intrycket av bredd och förstärka illusionen av längd. En udda kavaj skapar en tydlig visuell skillnad vid övergången till byxorna, och kapar visuellt bäraren på mitten.

Läs även uppföljande inlägg: Kostymen och kroppsformen#2: Den längre mannen

About these ads
Det här inlägget postades i Stil, Stilråd och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Kostymen och kroppsformen: #1 Den kortare mannen

  1. Pingback: Att tänka på när man köper sin (första) kostym « The Drones Club

  2. Algy skriver:

    Ett inlägg som det var ett tag sedan vi såg på TDC. Bra! Ett betydligt trevligare sätt att få sig kunskap till livs än en överlastad bok som ”Dressing the man” eller liknande. Givetvis är det på gränsen till ”old news” för många av oss, men det innebär inte ett minskat läsvärde! Snarare tvärtom, konstigt nog – det finns en besynnerlig tillfredsställelse i att få sin modesta kunskap bekräftad (och kompletterad) av någon annan med god smak. Dessutom var reflektionerna kring ”gorge line” spot on.

    • Archibald skriver:

      Trevligt att höra. Innehållet återfinns som sagt både i diverse böcker och artiklar, men även i otaliga andra blogginlägg.

      Utan försök att ge intryck av att ha återuppfunnit hjulet, kan vi ändå glädjas åt att rulla det ytterligare några varv ;) Samtidigt hoppas jag att det finns ett och annat nyförvärv där ute som kanske fortfarande kan ha nytta av läsningen.

  3. Henric skriver:

    Ett mycket trevligt inlägg. Det var för den här typen av kunskaper jag började följa TDC. Som Algy säger så har man läst mycket av det förut men repetition är ju grunden för all inlärning. I de flesta fall av denna typ av texter så pratar men om de två ytterligheterna. Men jag hade gärna sett lite reflektioner för oss som inte passar in i dessa ytterligheterna. Jag själv tillhör typen kort och smal, dvs en smal 46 eller en 144.

  4. Lord Suggs skriver:

    Mycket bra artikel och jag instämmer även jag i åsikterna om gorge line.

  5. Hezekiel skriver:

    Sprund är hos mig neutrum, efter Bellman:

    Kom sköna källarflickor,
    i hurtigt språng, i tripp och traf!
    Slå upp båd’ sprund och svickor
    och låt mig supa braf!

  6. Johan skriver:

    Måste fråga på ämnet, har köpt en ofodrad kavaj med utanpåliggande fickor. Ska man sprätta upp dessa?

    • Archibald skriver:

      Själv gör jag det, men du bör undvika att fylla fickorna med saker större än ett betalkort eller på sin höjd några sedlar.

  7. Inim skriver:

    Angående sprund så vågar jag nog påstå att dubbelt sprund kan förstärka en markerad midja, vilket torde vara till den bredare mannens fördel. Sen vill jag även tacka för en trevlig läsning, särskilt matnyttig för mig som novis inom ämnet.

    • Archibald skriver:

      Tankarna kring det resonemanget är ofta att det mesta som ger sken av ett tillfälligt avsmalnande parti på en redan bred och bastant bärare, snarare förstärker intrycket av att kavajen stramar och sitter åt för mycket –> signalerar gräddsåsoholism och korpulens ;) Framförallt i närheten av de få men breddande extra centimetrar slitsarna släpper ut i sidled på båda sidor om höfterna.

  8. JP skriver:

    Trevlig artikel, jag ser gärna mer sådant här på TDC.

    Kände för övrigt igen mig alltför väl i betraktelsen av second-handkavajers ”gorge line” ( förslag på lämplig svensk benämning?) , vissa plagg man råkat på har haft alla rätt utom den så viktiga skärningen uppe på bröstet.

  9. Dennis skriver:

    Utmaärkt artikel! Dock tycker jag att kostymvästens roll borde haft en given plats i artikeln, eventuellt även skjortan och slipsen.

    En annan sak som enligt mig kan försämra helhetsintrycket, kanske framförallt för kortare personer är livremmen. Frågan är om man överhuvudtaget bör ha livrem till kostym. Särskilt från brittiskt håll brukar man förespråka kostymbyxor helt utan bältesöglor, då en livrem har en tendens att ”kapa” silhuetten på mitten.

    Rekommenderad läsning:
    http://www.permanentstyle.co.uk/2010/12/reader-question-trouser-waists.html

    Vad gäller kort och smal kroppsform så var väl Hertigen av Windsor(Ca 165 cm) en som verkligen lyckades, och han brukar betraktas som en av de största ikonerna inom klassiskt herrmode. Lite av en excentriker kanske, skulle nästan vilja påstå att han uppfan det Italiofilerna kallar ”Sprezzatura”(Sorry Agnelli).

    http://www.mytierack.com/wp-content/uploads/2010/08/in-chair.jpg

    Lite mer läsningom hans stil:
    http://42ndblackwatch1881.wordpress.com/2009/02/08/the-duke-of-windsors-sartorial-style/

    Slutligen något som är helt off topic, men jag skulle vilja rekommendera en dokumentäserie som finns på tidningen Esquire,s hemsida. Beskrivning från sidan:
    ”Esquire travels with Patrick Grant of E. Tautz and Norton and Sons, a Savile Row tailor, on a two-thousand mile, eight-day tour of Great Britain, to showcase the ancient skills and modern artistry behind his legendary suppliers.”

    http://www.esquire.com/style/manufacture-textile-factory-video-tours#ixzz1EFnB7Ask

  10. Andrew skriver:

    Det här är en mycket trevlig artikel, som enligt min mening borde ligga som permanentlänk på
    ”A-listan”.
    Jag är själv jämförelsevis kort och ligger tyvärr dessutom mitt i mellan storlekar. Jag drar en 48:a över axlarna och är strl 46 i övrigt. Jag köper följaktligen storlek 48 (eller helst 96 vilket tyvärr sällan går att finna i sverige), sen får skräddaren göra sitt.
    I övrigt så ”vill” jag väldigt gärna tro att ni har fel angående korta män och dubbelknäppt. Jag önskar också av hela mitt hjärta att även synpunkterna angående rutigt är felaktiga ;o)

    En dubbelknäppt i Prince of Wales check står allra högst upp på önskelistan.

    Jag intalar mig att: Kunde The Duke of Windsor så kan jag.

    I övrigt vill jag tacka för en mycket trevlig blogg.

  11. Pingback: Kostymen och kroppsformen#2: Den längre mannen. « The Drones Club

  12. Jerzy skriver:

    Jag har ett intressant problem vad gäller passform, inte helt olikt det Andrew beskrev ovan. Jag är ca 175 och ganska smal, men med axlar som är bredare än genomsnittet och en normalbred men däremot ganska platt mage/midja. Sedan är mina ben långa, stora och vältränade i förhållande till min överkropp. Stussen är också rätt stor, något som förstärks av att jag har en ganska svankande rygg. Över lag ser det helt enkelt ut som att min överkropp är en storlek mindre än resten av mig. Så trots att jag är relativt kort kan jag inte följa råden i det här inlägget utan måste ha betydligt lägre skurna byxor och kavajer som (precis som jag anser att de ska) är av klassisk modell där kavajlängden är lika lång som en hängande arm och hand med en avslappnad tumme. Så måste mina kostymer se ut för att balansera mina proportioner, precis så som en kostym ska göra. Vad gäller längd skulle jag nog klara att bära dubbelknäppt, synd bara att jag inte tycker om det. Gällande rutor, och mönster i övrigt, går det bra om de är diskreta (fiskbensrandigt och diskret glencheck är två favoriter). Men jag tycker ju förstås att man aldrig bör ha för iögonfallande mönster. Man är väl ingen clown, hallick eller amerikan heller ;)

    ***************************************
    Jerzy – Hellre välklädd än dyrt klädd

  13. Henrik Brengesjö skriver:

    En fråga till Archibald, skribenten. Du skriver ”…bredare män undviker att förstärka effekterna av för mycket god mat och dryck.” Jag kan i hela artikeln igenom inte detektera ifall du menar tjock när du skriver bred eller verkligen menar bred i bemärkelsen bredaxlad. På en bredaxlad person med smal midja iförd skräddad kavaj av tajtare snitt och markerad midja samt ett dropp på nio tum, framhäver droppet/axelbredden den vältränade kroppen, så ingen kan tro att en tjock mage döljer sig under kläderna. En man med samma midjemått fast mindre axelbredd får en rakare midjelinje och riskerar därför att se tjockare ut än den bredaxlade. Därför är frågan – menar du tjock när du skriver bred?
    Jag har för övrigt börjat tvivla på att jag kan hitta kavajer som passar utan att måttsy dem. Jag är 176 cm och passar i en kavajlängd motsvarnade 46/48 och en axelbredd motsvarande 50-54 beroende på modell. I italienska kavajer med drop på 9 tum sitter som gjutet, men att betala 11000 och uppåt för en kavaj är inte i min prisnivå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s