Åter vid liv

Efter en tids vistelse på kurort har så den nya medlemmen i klockfamiljen åter hittat hem, återställd. Via engelska eBay gör den nu ett stopp på obestämd tid i min tjänst. Jag har inte lyckats hitta någon mer historia bakom min något ärrade vän. Klart är dock att den levt ett hårt liv som verklig bruksklocka. Något Seamastern ju är skapad att vara. Ett verktyg för tjänst under hårda förhållanden.

Heliumventilen är återställd. Jag erbjöds att byta både glas, ring och urtavla, men känner att de i befintligt skick så att säga ”adds to it’s charm”. Jag skall heller inte sticka under stol med att det delvis var en fråga om pengar, då klockan i mitt tycke inte skulle bli så mycket mer tilltalande att det motsvarade kostnaden.

Funktionen och tätheten är med nya packningar nu helt intakt, så en inspektion av Nordsjöns botten skall inte utgöra något hinder om andan faller på.

Välkommen hem

Heliumventilens krona på plats

About these ads
Det här inlägget postades i Stil och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Åter vid liv

  1. andersonchris skriver:

    Trevligt. Själv skulle jag nog ha bytt ringen, också för den är lite väl repig för ett kostymur.

    Hur är det med urverk och gångreserv, ok?

    • Archibald skriver:

      ”Tyvärr” rör det sig om ett Quartz-urverk, så gångreserven dikteras av Duracell eller liknande tillverkare.

      Klockan är första steget i klättrandet mot automatisk och schweizisk ingenjörskonst.

      Dock ger det massiva och stabila armbandet, den kompakta boetten och övrigas detaljer fortfarande en härlig känsla på handleden. Något som ger klar mersmak.

      För övrigt är jag tidvis av en ganska kantig och repig natur, så ringen matchar vackert.

  2. Alistair skriver:

    Snyggt, även om jag hellre hade lagt pengarna på ring/glas/urtavla än att reparera heliumventilen som faktiskt är en ganska onödig detalj på en klocka (förutsatt att man inte har behov av klocka under mättnadsdykning).

    Vill poängtera att quartzurverk icke per definition är ”mindre fina” än mekaniska d:o. Rolex Oysterquartz serie till exempel, ett fantastiskt gediget quartzurverk med extrem precision och mycket god ”schweizisk ingenjörkonst” byggd som en stridsvagn. De få gånger man ser denna modell på en (medveten) mans armled så sudsar man till!

    Var själv i Berlin i helgen och sneglade på en fantastisk IWC Portofino Automat (för bild se här: http://www.uret.se/iwc-portofino-black-dial-black-leather-large-p-3662.html) på Wempe/Friedrichstrasse.

    Bra pris men av någon anledning tvekade jag… Nåväl, det skapar väl en anledning att så snart som möjligt återvända till Berlin, en av mina favoritstäder för övrigt.

    MVH
    ~Alistair

    • Archibald skriver:

      Det som åtgärdades i heliumventilen var en saknad krona. En mycket ringa kostnad i sammanhanget.

      Det jag kan sakna med quartz-mekaniken är sekundvisarens mjuka flytande rörelse. För övrigt sitter det i klockan ett Omega-urverk i mycket gott skick. Tack för de uppmuntrande orden angående quartz kontra automatiskt.

      Sannolikt byts de slitna delarna på sikt.

      • Alistair skriver:

        Mekaniska ur måste inte nödvändigtvis ha ”flytande sekundvisare”. Den EXTREMT åtråvärda samlarmodellen Rolex Oyster ”Tru-Beat” från 50-60-talet är helt mekaniskt men tickar ändå som ett quartz ur; ett steg i sekunden.

        Men jag håller med dig i sak, ett kvalitetsarmbandsur med en urverksoscillation på mer än 18-19 000 svängningar per timme är ”vackert”.

        MVH
        ~Alistair

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s